ekologisk odling

[Skytten]

Den lilla husbehovsodling jag har är med största sannolikhet kvalificerat som ekologisk, men naturligtvis inte certifierat, jag säljer inget så det är ett litet bekymmer, om alls, allt arbete utföres manuellt.

Jag hörde på radion igår, att det ekologiska  jordbruket har  höga bidrag, bla för att täcka en större förbrukning av bla diesel. 

Det gjorde mig lite förvånad, att ekobonden behöver 600 liter mer diesel per ha.

[sɹǝpuɐ]

Det som "vanliga"! bönder gör, med bland annat ogräsbekämpande kemikalier, gör "ekologiska" bönder mekaniskt.

Mekaniskt: Med verktyg på traktorn.

Så totalt sett går det nog åt lika mycket kemikalier iaf.

A.

[rosita51]

Vilken tur att man inte har traktor till hjälp!  Men jag odlar ekologiskt! 

[Anders S]

Jag hörde på radion igår, att det ekologiska  jordbruket har  höga bidrag, bla för att täcka en större förbrukning av bla diesel. 

Det gjorde mig lite förvånad, att ekobonden behöver 600 liter mer diesel per ha.

Vilket radioprogram? Kanal, (ungefärligt) klockslag? Vilka källor uppgav de?

Var det en beräknad siffra eller baserad på en undersökning av verkligheten?

Allmänt sett ska man inte rakt av tro på såna här uppgifter. Det finns en massa vanföreställningar och starka intressen mot ekologiskt lantbruk.

Anders

[johe71]

Allmänt sett ska man inte rakt av tro på såna här uppgifter.

en sökning på google (eller sr.se) gav inget om just det här, men jag hittade den här uppgiften

I en annan studie (Cederberg m.fl . 2007) av 16 konventionella
mjölkgårdar används cirka 12 kubikmeter diesel per år.
Dessa gårdar hade i genomsnitt 49 kor och 98 hektar mark.

12 kubik disel på 98 ha ger ca 120 liter per ha - att en ekobonde skulle göra slut på nästan 6 gånger så mycket verkar ganska orimligt

[Skytten]

Jag lev förvånad av uppgiften, men det förekom i P1 idag man pratade med en fd ekobonde som hade gått tillbaka till konventionellt av kostnadsskäl, trots att han fick lite mer betalt, och efterfrågan iof fanns,
Han hänvisade till högrre dieselkostnader.

P1 finns på webben, det var nånstans mellan 8-9 idag, jag tänker inte lyssna av för att tala om exakt .

Jag tillhör inte dom som sväljer allt jag hör på radion, då hade jag knappast behövt ställa frågan här.

[Bo]

mot miljövänligare jordbruk fungerar bara genom att miljökostnaderna lastas på verksamheten direkt. - Jag har beskrivit hur under rubriken "Det definitiva skattesystemet".

Politisk styrning eller konsumenters val av miljömärkta produkter fungerar inte.

[Birgit]

Jag har också svårt att tro på uppskattningen av förbrukad diesel. Har själv varit eko sedan -95, ca: 50 ha åker/bete. Produktionen baserad på får och nöt av svenska lantraser.
Att sprida ogräsmedel m.m. kräver ju körning, precis som mekanisk bearbetning.
Det viktigaste är ju att vid ex.vis spannmålsodling använda långstråiga sorter som inte kvävs av ogräs osv. Noga planering av vallar m.m.
Upplever att många bönder kör en massa i onödan och visst är det populärt att skjuta skulden på oss som är eko, för de mesta av miljöproblemen. Är själv dock övertygad om att vårt lantbruk med minimalt användande av kemikalier och en naturlig produktion vinner i längden, även om LRF försöker smutskasta det extensiva lantbruket.  Det var mycket i det reportaget i veckans Land, de inte belyste och det är märkligt att miljöproblemen hela tiden ökar om nu intensivproduktionen är så bra? Varför hade vi inte akuta miljöproblem på medeltiden - 1800-talet, då det fanns mängder av djur ute i markerna? Vi hade ju fler djur då.

[Anders S]

Jag lev förvånad av uppgiften, men det förekom i P1 idag man pratade med en fd ekobonde som hade gått tillbaka till konventionellt av kostnadsskäl, trots att han fick lite mer betalt, och efterfrågan iof fanns,
Han hänvisade till högrre dieselkostnader.

Var det den f.d. ekobonden som angav 600 liter per ha? I så fall var siffran ju bara baserad på en enda gård, där förhållandena kan ha varit hur speciella som helst.

Med ledning av Johe71:s uppgift verkar ju siffran 600 liter per ha helt orimlig. (Kunde jag kanske hajjat om jag tänkt till lite.)

[Anders S]

Jag har också svårt att tro på uppskattningen av förbrukad diesel. Har själv varit eko sedan -95, ca: 50 ha åker/bete. Produktionen baserad på får och nöt av svenska lantraser.
Att sprida ogräsmedel m.m. kräver ju körning, precis som mekanisk bearbetning.
Det viktigaste är ju att vid ex.vis spannmålsodling använda långstråiga sorter som inte kvävs av ogräs osv. Noga planering av vallar m.m.
Upplever att många bönder kör en massa i onödan och visst är det populärt att skjuta skulden på oss som är eko, för de mesta av miljöproblemen. Är själv dock övertygad om att vårt lantbruk med minimalt användande av kemikalier och en naturlig produktion vinner i längden, även om LRF försöker smutskasta det extensiva lantbruket.  Det var mycket i det reportaget i veckans Land, de inte belyste och det är märkligt att miljöproblemen hela tiden ökar om nu intensivproduktionen är så bra? Varför hade vi inte akuta miljöproblem på medeltiden - 1800-talet, då det fanns mängder av djur ute i markerna? Vi hade ju fler djur då.

Enligt uppgift som jag fått privat så har LRF mycket aktier i konstgödselindustrin. Kan någon dementera eller bekräfta?

De och deras associerade företag är ju även på andra uppenbara sätt mycket bundna vid en storskalig produktion. Se t ex på centraliseringen av mejerier och slakterier. Storskalighet och intensiv produktion går ju ofta hand i hand.

[Ursus]

Jag kan mycket väl tro att det går åt mer diesel på de gårdar som kör ekologiskt, mest på grund av lägre skördar. Men totalt sett så har jag sett undersökningar som visar att det går åt mindre energi för att producera ekologisk mat jämfört med konventionell. Detta eftersom konventionella använder konstgödsel och köper in mer foder utifrån. Bara konstgödseltillverkningen står för en tredjedel av all energiförfrukning inom jordbruket.

Bäst energieffektivitet skulle man få på små ekologiska gårdar, där det inte behövs enorma maskiner för att hinna med att bruka arealerna.

[Anders S]

Jag kan mycket väl tro att det går åt mer diesel på de gårdar som kör ekologiskt, mest på grund av lägre skördar. Men totalt sett så har jag sett undersökningar som visar att det går åt mindre energi för att producera ekologisk mat jämfört med konventionell. Detta eftersom konventionella använder konstgödsel och köper in mer foder utifrån. Bara konstgödseltillverkningen står för en tredjedel av all energiförfrukning inom jordbruket.

Bäst energieffektivitet skulle man få på små ekologiska gårdar, där det inte behövs enorma maskiner för att hinna med att bruka arealerna.

Det är lätt att tro att ekojordbruk behöver mer drivmedel. Det är överhuvudtaget lätt att tro det ena och det andra om man bara tittar på en faktor. Men man måste (som du är inne på) se till helhetsbilden. (En tanke i marginalen: Räknar man på skördad mängd bör man rimligen också ta hänsyn till innehållet i skörden, näringsämnen, mineraler.)

Framför allt behövs vederhäftiga undersökningar. Vore intressant om du kunde få fram nån referens till de undersökningar du sett. Jag vill också minnas att jag sett uppgift om lägre energiförbrukning för ekojordbruk, men har inte läst själva rapporten, har ännu mindre referens. Kanske nån av oss hinner söka på nätet.

En annan sak som brukar hävdas som en självklarhet är att för att föda jordens växande befolkning behövs konstgödsel (och gmo). Jag tror även denna "självklarhet" har tillbakavisats. Jag behöver dock (minst) en bra referens till detta.

Ytterligare en "självklarhet" är att gmo ger högre skördar. Kanske är det tvärtom? Kolla här:
http://www.independent.co.uk/environment/green-living/exposed-the-great-gm-crops-myth-812179.html

Anders

[Filip Skräplund]

Ekologiskt jordbruk borde innebära att jordbruket tillverkar sitt eget drivmedel.
Går man tillbaka till hö-och havremotorer försvinner 1/4 av arealen till dessa, då är i jämförelse de eventuella matprishöjningarna pga biletanolproduktionen ingenting.
Det är viktigt att räkna in alla energikostnader längs livsmedelskedjan, ev variationer pga odlingsmetoder är bara en liten del av dessa.
Det skulle vara intessant att se en energijämförelse mellan lokalproducerad och multinationellt producerad och distribuerad mat.

En annan sak som brukar hävdas som en självklarhet är att för att föda jordens växande befolkning behövs konstgödsel (och gmo). Jag tror även denna "självklarhet" har tillbakavisats. Jag behöver dock (minst) en bra referens till detta.

Hur man ska kunna gödsla stora spannmålsproducerande prärier med naturgödsel är för mej en gåta, en omställning skulle ta många år, ökad köttproduktion är ju inte lämpligt så det fick bli gröngödsling av något slag, kanske skördar varannat år (sker redan nu t ex i USA, men då pga vattenbrist).

Kan någon visa på var man får stora skördar i ekologiskt storjordbruk, om sådant finns?

[Anders S]

Ekologiskt jordbruk borde innebära att jordbruket tillverkar sitt eget drivmedel.

Som ekologidskt jordbruk är definierat idag är detta inget krav. Det du tar upp här är en annan diskussion.

Går man tillbaka till hö-och havremotorer försvinner 1/4 av arealen till dessa, då är i jämförelse de eventuella matprishöjningarna pga biletanolproduktionen ingenting.
Det är viktigt att räkna in alla energikostnader längs livsmedelskedjan, ev variationer pga odlingsmetoder är bara en liten del av dessa.
Det skulle vara intessant att se en energijämförelse mellan lokalproducerad och multinationellt producerad och distribuerad mat.

Förvisso.

Hur man ska kunna gödsla stora spannmålsproducerande prärier med naturgödsel är för mej en gåta, en omställning skulle ta många år, ökad köttproduktion är ju inte lämpligt så det fick bli gröngödsling av något slag, kanske skördar varannat år (sker redan nu t ex i USA, men då pga vattenbrist).

Det är en vanföreställning att ekologiskt jordbruk bara skulle baseras på att ersätta konstgödsel med kreatursgödsel. Man måste se på hela växtnäringsförsörjningen. Biologiska faktorer, som t ex kvävefixering och mykorrhizasvampar t ex.

Fler faktorer behöver beaktas. Här är några exempel:
Hushållning med åkermark. Här torde konstgödselbaserat jordbruk vara sämre än ekologiskt p.g.a. ökad försaltning och att det är sämre för mullhalten i marken. (Detta handlar förstås om fler faktorer än ekologiskt-konventionellt!)

Vattenhushållning. Lär finnas studier som visar att ekologiskt (eller var det biodynamiskt) jordbruk kräver mindre bevattning. Kan kanske sammanhänga med salthalten. Vattenbrist håller på att bli en viktig fråga.

Kan någon visa på var man får stora skördar i ekologiskt storjordbruk, om sådant finns?

De riktigt stora spannmålsjordbruken i bl.a. USA och Australien har ganska låga hektarskördar, ekologiskt eller konventionellt.

[Ulric Eriksson]

Om ekologiskt jordbruk skall vara långsiktigt uthålligt måste även gödsel från människor tas tillvara.

[Ursus]

Ok några referenser då. Saxat från http://www.sli.lu.se/pdf/SLI_skrift_20035.pdf
"Enligt de kalkyler som har gjort är den sammanlagda produktionskostnaden per kg genomgående högre för ekologiska produkter än för konventionella. Detta beror i huvudsak på avkastningsskillnader mellan de olika produktionssätten. Per hektar är däremot den totala kostnaden lägre för ekologisk produktion. Totalt utgör hektarkostnaden för ekologiskt ca 75 procent av kostnaden för konventionellt odlad höstvete. Den enda kostnadspost som är högre för ekologisk produktion, räknat per hektar, är utsädeskostnaden. En av de poster som skiljer minst per hektar mellan odlingssystemen är maskinkostnader, som dessutom är en tung kostnadspost. Det kan därför konstateras att kostnaden för körslor blir betydligt högre per kg ekologiskt vete än för konventionellt – det skiljer hela 34 öre per kg. Åtgången av exempelvis arbete och drivmedel är alltså större för produktion av ekologiska livsmedel."

och här är en undersökning som hänvisar till diverse andra undersökningar, rätt så vederhäftigt ändå.

http://www.konsumentforeningenstockholm.se/upload/Konsumentfr%C3%A5gor/SIK_%20Eko-Konv_rapport%20med%20logga.pdf

[covboy]

Det har jag alltid sagt, men det är miljömyndigheterna hårt imot..

Ekobonde.

[Anders S]

Om ekologiskt jordbruk skall vara långsiktigt uthålligt måste även gödsel från människor tas tillvara.

Det gäller väl för alla former av jordbruk i så fall? Fosfat riskerar att ta slut, oavsett om man är ekologisk eller konventionell. Men konventionellt jordbruk kanske har större problem med fastläggning? Ej säker, men biologiska faktorer spelar i alla fall stor roll här. Kväveförsörjning kan ordnas biologiskt och är knappast det största problemet. Kalium finns det ganska gott om.

Dock är jag inte anhängare av att gödsla människors mat med människors avföring. Tveksam till urin -men inte så insatt. Allmänt sett är det bättre att låta människors avföring gå ett längre kretslopp. En variant kan vara att gödsla odlingar av djurfoder med manniskoskit. En annan kan vara att gödsla olika långliggande kulturer, t ex prydnadsodlingar, träd, skog, och på olika sätt återföra detta odlingar av människoföda.

Det verkar vara en ganska allmän erfarenhet bland dem som har erfarenhet av odling och olika slags gödsel att människans gödsel är klart sämst, åtminstone så att den ger sämst smak på produkterna.

Långvarig kompostering innan spridning tror jag är en gynnsam faktor.

Att blanda avföringen i vatten är förstås helt galet.

Anders

[Filip Skräplund]

Om ekologiskt jordbruk skall vara långsiktigt uthålligt måste även gödsel från människor tas tillvara.

Och där händer inte mycket, annat än hos enstaka eko-entusiaster. Mycket snack men lite verkstad.
Det är också ganska energikrävande att transportera naturgödsel, blir oekonomiskt vid länge sträckor.
Det borde vara lättast att implementera i rena u-länder, där man redan idag använder naturen som avträde.
Däremot blir det knepigare överallt där vattentoaletterna också används som avlopp för kemikalieindustrin, alltså inte bara för läkemedelsrester.
Brytvärd fosfor lär ta slut inom relativt snar framtid, då krävs intensiv resursåtervinning, men innan dess är det business as usual.
Parentetiskt kan nämnas att det i decennier har snackats om att askåterföring i skogen är nödvändigt för att inte utarma marken på sikt, nästan inget har gjorts i praktiken.
Verkar som att man förväntar sig att allt ska tas itu med först när det verkligen blir riktig kris, frågan är om det inte blir för många saker som falerar ungefär samtidigt då, för att nån ska orka...

[Anders S]

Och där händer inte mycket, annat än hos enstaka eko-entusiaster. Mycket snack men lite verkstad.
Det är också ganska energikrävande att transportera naturgödsel, blir oekonomiskt vid länge sträckor.
Det borde vara lättast att implementera i rena u-länder, där man redan idag använder naturen som avträde.
Däremot blir det knepigare överallt där vattentoaletterna också används som avlopp för kemikalieindustrin, alltså inte bara för läkemedelsrester.
Brytvärd fosfor lär ta slut inom relativt snar framtid, då krävs intensiv resursåtervinning, men innan dess är det business as usual.
Parentetiskt kan nämnas att det i decennier har snackats om att askåterföring i skogen är nödvändigt för att inte utarma marken på sikt, nästan inget har gjorts i praktiken.
Verkar som att man förväntar sig att allt ska tas itu med först när det verkligen blir riktig kris, frågan är om det inte blir för många saker som falerar ungefär samtidigt då, för att nån ska orka...

Mycket av vad du skriver är argument för decentraliserat boende och decentraliserad djurhållning. Även det lär man inte ta itu med förrän man blir tvungen ;-)

Att använda naturen som avträde är dock förknippat med sjukdomsrisker. Torrtoa + efterkompostering + spridning med förnuft borde vara melodin.

Anders