ekologisk odling

[Filip Skräplund]

Smittorisker och resursbrist beror på att det finns för mycket folk, löser man försörjningshalsarna ett tag så fylls det på med fler munnar tills det blir nöd igen.
Det verkar vara enklare att låta det gå till kollaps i form av svält, farsoter och krig, än att begränsa befolkningen på intelligent sätt.
Smartare än så är inte människorna.

[covboy]

Men att vara ekobonde och hur det borde vara är sen två skilda saker !

[Anders S]

Smittorisker och resursbrist beror på att det finns för mycket folk, löser man försörjningshalsarna ett tag så fylls det på med fler munnar tills det blir nöd igen.
Det verkar vara enklare att låta det gå till kollaps i form av svält, farsoter och krig, än att begränsa befolkningen på intelligent sätt.
Smartare än så är inte människorna.

Det krävs en extrem glesbefolkning för att kunna leva väl med dåliga sanitära förhållanden.

När folk får det bättre så skaffar de färre barn. Men de använder även mer energi och naturresurser.

Det är mycket möjligt att det blir kollaps. Det finns många obalanser. Mycket som måste bromsas in och få en annan inriktning. Klarar vi inte det i tid så blir det något slags kollaps.

[covboy]

Ta bort elen och oljan till först !

[Birgit]

Angående odling på icke lämpliga marker i USA, kanske man inte ska odla där alls? Dessutom är det helt klart vettigt att ta hänsyn till näringsinnehåll osv. inte bara antal kg.
Se bara i vårt land, hur mycket av både åker och bete står inte och förfaller? Inte på de största slättområdena kanske, men på många andra håll. För att inte tala om alla åkrar som på framförallt 60 och 70-talet planterades igen med gran!!! Använd åtminstone marken till nåt effektivare då.
Angående människogödsel, så har man ju ingen susning om vad folk stoppar i sig! Man får ju inte utfodra djuren med vad som helst och inte medicinera efter godtycke, men människor kan ju käka piller för alla tänkbara åkommor och dessutom missbruka både det ena och det andra. Så helt krasst, tycker jag inte man ska tvinga i djuren det heller!
Slutade man producera en massa onödig mat och godis, skulle det väl finnas resurser över till annat också antagligen? Alla dumtransporter av slit och slängprylar också. Då kanske bränslekrisen inte vore så påtaglig heller? Om energin användes till matproduktion i första hand.

Problemet med att invänta en kollaps är ju att den drabbar oskyldiga växter o djur, som i dag är beroende av människans godtycke för sin överlevnad. Vi förstör ju tyvärr inte bara för oss själva.
Förr eller senare kommer väl något hot som slår skoningslöst, för man kan inte bara plocka ut alla resurser i en ökande takt utan att det får konsekvenser.

Börja med att banta ner alla överviktiga!!!!

[covboy]

Mat priset ska upp med det dubbla,då kanske nån funderar på att odlja själv sin potatis o inte köra dyrt bensin för att handla den i affären..

[Ulric Eriksson]

Saken är ju den att det idag bryts fosfor som används för livsmedelsproduktion, passerar genom människor och därefter inte återanvänds. Om det fortsätter tar fosforn med nödvändighet slut förr eller senare, det spelar ingen roll vad man tycker. Människogödsel måste med i spelet.

Det nuvarande systemet där man blandar allt möjligt i avloppet till en oanvändbar goja är den sämsta av världar. Skall man ha vattentoaletter borde man även ha ett separat avloppssystem för dessa. Det blir dyrt det.

[Anders S]

Saken är ju den att det idag bryts fosfor som används för livsmedelsproduktion, passerar genom människor och därefter inte återanvänds. Om det fortsätter tar fosforn med nödvändighet slut förr eller senare, det spelar ingen roll vad man tycker. Människogödsel måste med i spelet.

Såvitt jag förstår är detta ett minst lika stort problem för det konventionella jordbruket. Där använder man idag superfosfat (i princip råfosfat som behandlats med nån syra). Den innehåller lättlösligt fosfat, som dock till stor del binds i svårlösliga föreningar. Ekologiskt jordbruk jobbar mer med att frigöra fast bundet fosfat (och annan näring) i marken. I de flesta jordar finns såvitt jag vet rätt skapliga förråd. Börjar de ta slut innebär det rimligen problem. Så länge det finns fosfat att bryta kan man i ekologiskt jordbruk dock använda råfosfat. När detta tar slut så har man såvitt jag kan se mindre problem är det konventionella jordbruket (p.g.a. fastläggningsproblematiken).

Slutsats: detta är ingen typisk ekojordbruksfråga. Ånyo: så som ekologiskt jordbruk definieras idag.

Visserligen kan man tycka att ekologiskt jordbruk borde innefatta allt som har med cirkulation av näringsämnen att göra. Men man riskerar då att ställa så stora krav på ekologiskt jordbruk att det blir omöjligt att genomföra idag. Ibland misstänker jag faktiskt att det är syftet med den här typen av klagolåt.

Sen är det en annan sak att nuvarande hantering av människornas undermåliga gödsel är helt felaktig. En vettig återcirkulation är förstås mycket önskvärd.

Anders

[Ulric Eriksson]

Javisst, det här har ingenting med ekologiskt jordbruk att göra. Det är bara enkel matematik enligt lågstadiets mängdlära.

Rättelse: det har naturligtvis med allt jordbruk att göra, inklusive det ekologiska.

[Filip Skräplund]

Som sagts skulle det vara intessant att se siffror på hur många som kan livnäras med ekologisk odling (i första hand med dagens myndighetsstödda definition).
Det enda jag sett är i en ledare av tidningen ATL:s chefredaktör, där han angav antalet 3 miljarder, alltså halva jordens befolkning.
Ingen källhänvisning, men jag antar han är lite påläst om än part i målet.

Människogödsel kan t ex användas för biobränsleodlingar.
Det finns säkert smittorisker i alltför korta kretslopp mellan föda - människogödsel, och den risken ökar vid tätare populationer.
Det borde gå att utforma enkla regler för gödselbehandling som minimerar dessa risker.

Ska maten räcka är inte ökad animalieproduktion lösningen, ett undantag är möjligen odling av växtätande fisk typ karp, för havet som matreserv verkar snart vara ett passerat stadium.

Mossodlingar släpper ut så mycket metan och lustgas att dom bara av den anledningen borde skogsplanteras, användning till bete åt metangasrapande idisslare gör förmodligen inte saken så mycket bättre.

Tryter maten så räknar man inte så petnoga på mineraler och sånt, bara man får något i magen, så det argumentet för ekologisk mat apellerar mest till en  mindre mängd konsumenter stadda vid hyfsad kassa.
F. ö. har en så upplyst person som Yours Truly knappt ägnat en tanke åt vilka mineraler han stoppar i sig, har tyckt mej märka att det inte gör någon större skillnad bara man glufsar i sig lite av varje.

Eftersom det krävs närmast diktatoriska medel för att genomföra de omställningar som krävs för att nå någorlunda ekologisk balans globalt sett, och såna går stick i stäv med den individuella frihetsanda som råder, så lutar det åt kommande kollapser på ett antal områden.

[covboy]

Det behövs ungefär 1 ha / år för spridning av ett normaltstort husållsets slambrunnar enligt eus gödslingsdirektiv i växande gröda..Betyder att har man 10 ha så återkommer man först om 10 år med spridningen,så jag anser att man borde få sprida slammet på åker som man sår in tex i vall !
Betydligt större risk det kommer ut i havet då det lagras i stora högar på avstjälpningsplatser..kanske säljs som mylla nångång då det urlakts tillräckligt..

[Filip Skräplund]

Sjukdomsalstrande organismer klarar sig bättre i slam än i gödsel som fått torka eller brinna.

Beträffande näringsläckage till haven blir det nog snart nödvändigt att (åter-)skapa våtmarker i stor skala, vass med mera kan användas till djurfoder och gröngödsling.

[covboy]

Slamm är ju det som blir kvar av dagens reningsverk,det som vi alla ska ha i glesbygden i Finland efter 2012..Och ska köras bort istället för att spridas det på åker.

Vad tillför mera näringsämne till marken om kon skiter eller skörden blir obärgad ?

[Filip Skräplund]

Jorden är inte skapt för att bli brukad, låter man skörden ruttna så återgår rimligen det mesta eller allt av näringsämnena, börjar man odla jorden så tar man näring från den till någon annanstans.
Det blir oundvikligen näringssvinn även om man återför gödseln, målet är att minimera svinnet.

[covboy]

Jag tror det är bättre om man kör bort skörden o låter kon skita istället.. så länge det är ekologiskt ! Tvångsträdor o andra grönträdor ger ju näringsämnen då man inte får bärga skörd!

[Filip Skräplund]

Jag tror det är bättre om man kör bort skörden o låter kon skita istället.. så länge det är ekologiskt ! Tvångsträdor o andra grönträdor ger ju näringsämnen då man inte får bärga skörd!

Jag förstår inte riktigt vad du menar med "om man kör bort skörden o låter kon skita istället".

Det enda trädorna ev kan ge i tillskott är kväve och det är ingen bristvara i ekosystemet.

[covboy]

koskit är väl bara vatten o gräs med

[Filip Skräplund]

Ska maten räcka är inte ökad animalieproduktion lösningen, ett undantag är möjligen odling av växtätande fisk typ karp, för havet som matreserv verkar snart vara ett passerat stadium.

Om det är ovanstående du hakat upp dej på så är det ingen diskussion om att animalieproduktion har sämre verkningsgrad än vegetabilieproduktion.
Visserligen är det lättare för människor att tillgodogöra sig animalieprotein, men det bör helst produceras på marker som inte lämpar sig som åkermark.
Intensivproducerat nötkött är snart historia, sannolikt går intensiv mjölkproduktion samma väg.

[Anders S]

Som sagts skulle det vara intessant att se siffror på hur många som kan livnäras med ekologisk odling (i första hand med dagens myndighetsstödda definition).
Det enda jag sett är i en ledare av tidningen ATL:s chefredaktör, där han angav antalet 3 miljarder, alltså halva jordens befolkning.
Ingen källhänvisning, men jag antar han är lite påläst om än part i målet.

Jag googlade på
(eco OR ecological OR organic) AND (farming OR agriculture) can feed the world

Jag hittade bl.a. denna studie av Bagley m.fl. från Univeristy of Michigan. Tror jag hört om den förut. Här presenteras den populärt:
http://www.ns.umich.edu/htdocs/releases/story.php?id=5936

Längst ned på sidan finns en länk till artikeln (eller åtminstone abstract):

Organic agriculture and the global food supply
Publicerad av Cambridge University Press 2007
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=1091304

Abstract är ganska upplysande så jag citerar det här:

"The principal objections to the proposition that organic agriculture can contribute significantly to the global food supply are low yields and insufficient quantities of organically acceptable fertilizers. We evaluated the universality of both claims. For the first claim, we compared yields of organic versus conventional or low-intensive food production for a global dataset of 293 examples and estimated the average yield ratio (organic:non-organic) of different food categories for the developed and the developing world. For most food categories, the average yield ratio was slightly <1.0 for studies in the developed world and >1.0 for studies in the developing world. With the average yield ratios, we modeled the global food supply that could be grown organically on the current agricultural land base. Model estimates indicate that organic methods could produce enough food on a global per capita basis to sustain the current human population, and potentially an even larger population, without increasing the agricultural land base. We also evaluated the amount of nitrogen potentially available from fixation by leguminous cover crops used as fertilizer. Data from temperate and tropical agroecosystems suggest that leguminous cover crops could fix enough nitrogen to replace the amount of synthetic fertilizer currently in use. These results indicate that organic agriculture has the potential to contribute quite substantially to the global food supply, while reducing the detrimental environmental impacts of conventional agriculture. Evaluation and review of this paper have raised important issues about crop rotations under organic versus conventional agriculture and the reliability of grey-literature sources. An ongoing dialogue on these subjects can be found in the Forum editorial of this issue."

Även denna sida fann jag intressant:
http://www.i-sis.org.uk/GMFreeOrganicAgriculture.php

Det kom även upp annat av intresse. Kolla själva.

Anders

[Birgit]

Naturligtvis ska inte animalie"produktionen" ske på åkermark, som det ofta görs idag. Dessutom ska djuren inte äta spannmål, som det också görs idag. Djuren ska äta gräs och sly och örter på marker som vi inta kan odla idag. Använd äldre lantraser som klarar den kosten! Inte de framavlade djuren, som kräver enorma mängder högkvalitativt foder för att producera. Dessutom är det ju nu bevisat genom flera undersökningar att djur som enbart äter grovfoder producerar höga halter av Omega-3 (detta sjunker så fort du stoppar i dem spannmål) De gamla korasernas mjölk innehåller höga halter av ämnen som förbättrar ystningsegenskaperna. De ger alltså betydligt mer ost/liter mjölk än de moderna. Dessutom klarar de sig på magert skogsbete vid fäbodarna. De klarar också mager utfodring på vintern. Produktionsdjurens fett är rent skadligt med mer Omega -6. En obalans i fettsammansättningen alltså.
För 100-200 år sedan fanns åtskilligt mer med betesdjur, både i övriga världen och här i landet. Ändå är det nu vi har problem med rapande och fisande djur?? Får inte ihop logiken i det Kan ju vara så att intensivdjurens rapande är onyttigare, att djuren hålls på fel sätt och på fel marker? Annars borde vi väl utrota älg och rådjur också? För att inte tala om elefanter? Tror inte på dessa larm, de verkar vara beställda av storproducenter och fodertillverkare.
Att hålla djur ekologiskt, extensivt (så nära vilt som möjligt) kan inte vara den största faran. Defenitivt inte när deras produkter blir långt mer nyttiga än produktionsdjurens. Dessutom äter de sånt vi inte kan käka! Djuren ska hållas på utmarkerna.
Sedan är det väl orimligt att käka 32 kg morötter för att ersätta 1 kg kött? Det är vi inte skapta för. Dessutom påstås ju att det är just växtätarna som släpper ut mest metangas. Ska människorna (som är övertaliga) gå över till mer eller mindre vegankost, måste ju det skynda på den proscessen? Våra utsläpp blir farligare för miljön