ekologisk odling

[Birgit]

Exakt, men rävpisset klarar de ju om de plockar dem innan de når backen!

Dessutom tycker jag inte att nästan 20kr/kg är billigt men jag har tydligen fel!

[Anders S]

I denna tråd har en del oroat sig över att människornas träck och piss inte tas tillvara som gödning. Vi var väl rätt överens om att nuvarande ordning inte är bra på flera sätt. Ur odlingssynpunkt ser jag dock ett större problem med hur den mycket värdefullare gödseln från olika djurslag hanteras idag. Det finns i huvudsak två problem. Det ena är flytgödselhanteringen, som mer eller mindre omöjliggör en bra brinning av gödseln. Det andra är den koncentration av djurhållningen som inträffat. Det gäller framför lantbruket, men kanske även fritidsjordbruk, hästgårdar bl.a. Egentligen borde gödseln tas om hand på ett bra sätt och spridas över all odlad mark, men den sprids troligen mest på djurgårdarna. Dessa köper delvis in foder från andra gårdar, som rimligt att döma utarmas på näring. Delvis ersätts den med konstgödsel, men det brukar stanna vid NPK.

Synpunkter?

[covboy]

Brunnen gödsel är väl närmast mylla och inte har så stor gödslande effekt,vill man ha effekt i gödslandet ska det ju vara svämgösel

[Skytten]

Ett sätt för att få  mer naturgödslig skulle kunna vara att stora gårdar med mycket gödsel, istallerade en biogasreaktor, och resterna från den hamna på åkern.

Man skulle nog kunna göra en kompakt och luktfri produkt, som föll den moderna människan bättre i smaken.

[Anders S]

Brunnen gödsel är väl närmast mylla och inte har så stor gödslande effekt,vill man ha effekt i gödslandet ska det ju vara svämgösel

Svämgödsel är en mer trögflytande variant av flytgödsel, eller hur? Det är i alla fall samma princip: dynga+urin+vatten. Proportionerna kan variera.

Jag vet att det hävdas från en del bönder att det är mer gödselverkan i svämgödseln. Man har väl gjort den erfarenheten. Men det finns ju problem också.

Den brukar lukta illa, vilket jag inte tror är bara ett estetiskt problem. Väl behandlad fastgödsel, särskilt med halminblandning, luktar däremot bra. En lukt som mer och mer försvunnit från landsbygden.

Omsättningen blir inte så bra. Färsk fastgödsel anses ju dra till sig skadegörare. Är det inte samma med svämgödsel? Jag har själv noterat att det kan bli en massa flugor när man svämgödslar betesvallar.

Vi var väl ganska överens om att det är en felaktig hantering att blanda vår egen avfallsprodukt med vatten. Är det inte samma med kreatursgödsel?

Hur jämförelsen utfaller lär väl också bero på hur man bahandlar gödseln under brinningen. Förr i tiden var man noga med detta. Numera behandlas den mest som avfall, på många håll.

Är det inte så att brunnen stallgödsel bl a tillför en gynnsam kultur av mikroorganismer? Syftet är inte bara att tillföra NPK. Hur är det med svämgödseln? Mer åt NPK-hållet, mindre åt den gynnsamma mikroorgansimkulturen, är jag rätt säker på.

För övrigt lär det "bara" gälla kväve, att man får förluster i rätt behandlad fastgödsel, jämfört med svämgödsel.

[Anders S]

Ett sätt för att få  mer naturgödslig skulle kunna vara att stora gårdar med mycket gödsel, istallerade en biogasreaktor, och resterna från den hamna på åkern.

Man skulle nog kunna göra en kompakt och luktfri produkt, som föll den moderna människan bättre i smaken.

Det här kommer nog bli en stor fråga i framtiden. Jag sätter frågetecken för att man utsätter gödseln för en anaerob process. Hur blir verkan på marken och växterna, jämfört med traditionellt behandlad gödsel?

[Anders S]

En viktig skillnad mellan svämgödsel och (brunnen) fastgödsel är att urinen finns med i svämgödseln. Urinen innehåller mycket kväve. (Mer än vad som finns i fastgödseln? Så är det i varje fall för människor.) Har man fastgödselsystem bör man förstås ta tillvara urinen också.

[Anders S]

Annars var min poäng främst koncentration av gödsel till vissa gårdar. Koncentration sker även inom gårdarna. Mycket sprids på liten yta. Djurgårdarna har ju ofta mest vall, vilket lär bidra till detta.

En extrem variant ser man ibland dyka upp i frågor här på alternativ.nu. En del tycks nämligen odla direkt i gödselhögen! Säkert ett marginellt fenomen, men kanske ändå talande, som en extrem form av gödselkoncentration.

[covboy]

Men jag föredrar kreaturgödsel istället för konstgödsel i vilket fall som helst..

[Skytten]

Det måste gå att hitta ett sätt att föra gödsel från överskottsgårdar till de som inte har gödsel.
För att göra detta lättare, tror jag att biogasreaktorer är bra, resterna är ungefär detsamma som rötslam, som man anser är bra som gödsel, om nu inte det är bemängt med föroreningar, såsom det ofta är från reningsverk.

[Anders S]

Det måste gå att hitta ett sätt att föra gödsel från överskottsgårdar till de som inte har gödsel.
För att göra detta lättare, tror jag att biogasreaktorer är bra, resterna är ungefär detsamma som rötslam, som man anser är bra som gödsel, om nu inte det är bemängt med föroreningar, såsom det ofta är från reningsverk.

Jag har för mig att samtliga ekologiska odlingsinriktningar anser att man ska undvika anaeroba processer i jorden och i sånt som ska tillsättas till jorden (gödsel, urin, kompost, etc). Det har kanske skett en urvattning även av detta när ekologisk odling marknadsanpassats. (Hittar inget i KRAV-reglerna.) Visserligen är jag inte övertygad om att anaeroba processer alltid är skadliga, men de är säkerligen mycket mer problematiska. Detta får vägas mot behovet av att framställa biogas. Dock bör man kanske i första hand välja material som är mindre värdefulla som gödsel?

Som ett alternativ vill jag framhålla komposterad gödsel. Komposterad gödsel, t.ex. som biodynamikerna gör den, luktar inte så mycket och den luktar gott. Den är ett utmärkt hälso- och gödningsmedel för alla jordar. Eventuella skadliga mikroorganismer är inget problem, då de försvinner under komposteringen (pga konkurrens plus en miljö som inte passar dem plus relativt lång tid). Den är en utvecklad version av den traditionella gödselhanteringen. Rätt utförd ska den kunna ge måttliga kväveförluster, bl.a. genom att luftväxlingen mellan högen om omgivningen begränsas till en lagom nivå, och att komposten tillförs material som tar upp kväve, bl.a. jord, halm och/eller torv. Komposterad gödsel kan spridas även till vallar. Komposterad gödsel är nämligen smulig och näringsinnehållet är relativt stabilt.

[Filip Skräplund]

Hur odlar man ekologiskt på de stora slätterna, typ Nordamerikas prärier?
Det kan knappast vara läge att nämnvärt öka animalieproduktionen i världen, trenden är ju snarast den motsatta inte minst av klimatskäl.
Det blir nog i framtiden ofta för dyrt att frakta lågkoncentrerad stallgödsel långa sträckor.
Då måste istället mer areal avsättas till träda och gröngödslingsgrödor, vilket minskar totalskördarna.

[Anders S]

Hur odlar man ekologiskt på de stora slätterna, typ Nordamerikas prärier?
Det kan knappast vara läge att nämnvärt öka animalieproduktionen i världen, trenden är ju snarast den motsatta inte minst av klimatskäl.
Det blir nog i framtiden ofta för dyrt att frakta lågkoncentrerad stallgödsel långa sträckor.
Då måste istället mer areal avsättas till träda och gröngödslingsgrödor, vilket minskar totalskördarna.

Gödsel ska man helst använda på den egna gården. Transporter kortare sträckor kan tänkas.

Med ökande energikostnader, vattenbrist, problem med erodering och försaltning, så blir det nog läge för många omställningar.
En sådan blir kan bli att fördela djuren jämnare i odlingslandskapet.

Specialiserade områden för spannmålsodling kommer troligen ändå att finnas. Idag har dessa torra prärieområden (i främst USA, Canada och Australien) såvitt jag vet rätt låga hektarskördar, ca 3 ton/ha. Jag har även för mig att man vid övergång till ekologisk odling brukar kunna hålla ungefär de skördenivåerna. En anledning kan vara att konstgödselns saltverkan är mycket olämplig i dessa torra områden.

Generella argument av den typ du använder här blir lätt missvisande. De ser för mycket bara till växtnäring och för lite till vattenbalans, försaltning, erosion och biologiska faktorer. De ser dessutom växtnäring bara som något statiskt, ungefär som pengar på ett bankkonto, när den ingår i ett dynamiskt och till större delen biologiskt system. (Såvitt jag vet har man nu t.ex. kommit fram till att växterna kan ta upp näring även i annan form än salter, i form av t.ex. aminosyror och kanske även mer komplexa molekyler.)

[Filip Skräplund]

Bidrag ska få bönder att sluta odla spannmål på mulljordar:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=806802

[ingvar2]

Det måste gå att hitta ett sätt att föra gödsel från överskottsgårdar till de som inte har gödsel.
För att göra detta lättare, tror jag att biogasreaktorer är bra, resterna är ungefär detsamma som rötslam, som man anser är bra som gödsel, om nu inte det är bemängt med föroreningar, såsom det ofta är från reningsverk.

Jag är inte så säker på att det finns ett jätteproblem med överskottsgödsel på djurgårdarna, om alla regler följs så är det snarast tvärtom. Huvudregeln för ekologiskt lantbruk är ju en hög självförsörjningsgrad, och därför måste minst 50% av fodret produceras på den egna gården, eller i omedelbar närhet. Detta begränsar produktionen så att den ligger ganska nära de regler om djurtäthet per hektar som finns.

En onödigt hård regel enligt mig, men det kanske beror på att jag drabbas hårt av den då vi har ganska få hektar här hemma. Men jag tycker att bra metoder för att koncentrera gödsel borde kunna gå att ta fram, t.ex genom pelletering eller nåt liknande så att den kan transporteras på ett vettigt sätt, på det sättet skulle ju spannmål kunna odlas ekologiskt på slättjordbruken, medan mycket av djuren finns på mindre goda odlingsplatser, och i och med detta ökar den totala ekologiska odlingen, något som jag tycker borde vara det viktiga.

[Anders S]

Jag är inte så säker på att det finns ett jätteproblem med överskottsgödsel på djurgårdarna, om alla regler följs så är det snarast tvärtom. Huvudregeln för ekologiskt lantbruk är ju en hög självförsörjningsgrad, och därför måste minst 50% av fodret produceras på den egna gården, eller i omedelbar närhet. Detta begränsar produktionen så att den ligger ganska nära de regler om djurtäthet per hektar som finns.

En onödigt hård regel enligt mig, men det kanske beror på att jag drabbas hårt av den då vi har ganska få hektar här hemma. Men jag tycker att bra metoder för att koncentrera gödsel borde kunna gå att ta fram, t.ex genom pelletering eller nåt liknande så att den kan transporteras på ett vettigt sätt, på det sättet skulle ju spannmål kunna odlas ekologiskt på slättjordbruken, medan mycket av djuren finns på mindre goda odlingsplatser, och i och med detta ökar den totala ekologiska odlingen, något som jag tycker borde vara det viktiga.

Balansnivån borde vara att allt foder produceras på gården.

Hur reglerna borde vara har jag ingen vidare uppfattning om, men nuvarande 50%-regel låter ganska rimlig.

De flesta gårdarna är inte ekologiska.

Visst finns det en koncentration. Det kan jag säga bara utifrån att många gårdar saknar djur och gödsel.

Man kan odla ekologiskt utan kreatursgödsel, även om det är en nackdel.

Det är fel att transportera större mängder gödsel (i lantbruksskala) längre sträckor.

Varför inte en inriktning som gynnar att få tillbaka djurhållningen på slätterna? De skulle må bra av gödseln och vallarna.

[covboy]

I Filnland skall fodret produceras 100% på gården i ekoprod..

[ingvar2]

Är du verkligen säker på det? EU-ekologiska grisar har samma 50%regel..Och ni är ju också med i EU....

[Jan lindgren]

Hej!
Enligt forskningen så läcker sk ekologisk och konventionell odling lika mycket näringsämnen per kilo producerad mat. Sk ekologisk odling läcker alltså betydligt mindre per hektar eftersom skördarna är mindre. Man brukar räkna med att sk ekologisk odling ger ca 60% av en konventionell. Resonemanget i den här tråden där det talas mycket om gröngödsling indikerar att siffran kanske är lägre i verkligheten.
Idag svälter många människor. Vad händer om produktionen per hektar minskar? Efter att man subventionerat konstgödsel i Afrika så har skördarna ökat och hungern minskat. Vilket ska vi välja? Konstgödsel eller döda människor?
MVH
Jan Lindgren

[Skytten]

Av världens hela spannmålsproduktion går knappt hälften till att mätta människor, i den sk rika värden är det under 30%.

Det är inte den totala jordbruksproduktionen som orsakar undernäring, utan att för många tjänar för lite , dessutom politisk oro.

Det finns stor potential för ett ökat jordbruk i t.ex. Afrika, men då får de betala priset som vi i Europa har gjort, att det praktiskt taget inte finns någon fauna och vildmark kvar i de mest intensivt brukade områdena.

Hur vi än funderar kring dessa problem, så är  ett uthålligt jordbruk  på tom medelkort sikt nödvändigt, vinster med andra alternativ blir kortsiktiga och förvärrar situationen längre fram.