Hitta bortglömd åkermark..

[Mårten Swärd]

Hejsan.
Kanske är det så att alla känner till detta men jag slänger i så fall in en liten påminnelse..

På lantmäteriets karttjänst "Historiska kartor" kan man via en modern karta söka fram äldre, historiska,  kartor över valfritt område i Sverige. En karta som jag ofta använder mig av är "Häradsekonomiska kartan" som jag tror är i från 40-talet. Denna karta är ypperlig för att leta fram jordbruksmark som nu har gömts i skog. Satt i dag och tittade på den och såg att det hade funnits iaf 0.5 hektar mer åker på vår gård tidigare, jag gick sedan bort till skogen där åkrarna legat och mkt riktigt så var det slätt som ett salsgolv och stenfritt på den platsen i skogen. Så nu blir det att införskaffa en stubbrytare och röja fram åkern igen efter att motorsågen fått dansa lite i vinter.

Hittade även ett gammalt torpställe någon kilometer från gården där det funnits någon hektar åker tidigare, ska ta en sväng dit i helgen och se hur det ser ut idag (enligt kartan där nu är det bara skog och varken åker eller hus ska finnas kvar). Med lite tur kanske man kan arrendera skiftet några år av markägaren mot att man röjer fram det igen, åkermarkens pris har ju kommit i kapp skogspriset nu ju..

[Doris och Börje]

Låter hur spännande som helst!!
Måste kolla in med en gång! Vi håller på att "ta tillbaka" gamla åkermarker, så det är kul med lite hjälp från kartor. Hittills har vi frågat "di gamle" men de är tyvärr inte så många kvar.

[ChristinaR]

Gamla kartor är viktiga kunskapskällor! Häradskartan gjordes under en lång följd av år, från 1870-talet och en bit in på 1900-talet.Men den finns inte för alla län.

I somliga län finns tidiga versioner (1940-50-tal) av ekonomiska kartan i skala 1:10 000 ("gröna kartan").

Och så finns ju alla skifteskartor; alla gårdar har inte lagts i storskifte eller enskifte, men väldigt många har lagts i laga skifte under 1800-talet. De kartorna är veritabla guldgruvor för att förstå hur landskapet har förändrats på bara ett sekel eller två!

Men kolla med länsstyrelsen eller fornminnesregistret innan du bryter upp gammal åkermark. S.k. fossil åker (permanent övergiven) är i vissa fall fornlämning och därmed skyddad enligt lag!!

http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html

Jag använder gamla kartor mycket i jobbet, så jag är lite nördig på såna 

[Doris och Börje]

Och jag har jätteku i mitt letande...

[Mårten Swärd]

I somliga län finns tidiga versioner (1940-50-tal) av ekonomiska kartan i skala 1:10 000 ("gröna kartan").

Det var "Ekonomiska kartan" jag menade.. Skrev lite fel i all hast. Eftersom att den, iaf i mina trakter, är gjord på 40-talet så är ju de åkrar som finns på kartan men inte "i verkligheten" inte övervuxna med så gamla träd.. Om åkermarken finns med år 1948 och om man antar att den brukades iaf in på 50-60-70-talet så är ju inte skogen mer än 30-60 år..

Jag använde denna karta mkt flitigt då vi letade gård tidigare, nästan alla gårdar som bara hade skog enligt mäklaren, hade när man tittade på denna karta ett antal hektar åker "gömd" i all skog.

[Filip Skräplund]

Det finns en anledning till att åkerlapparna inte längre brukas, nästan undantaglöst är det ekonomiska orsaker.
Arrondering, jordmån, skugga och näringskonkurrens från omgivande skog, osv.
Så länge man bedriver månskensjordbruk, med bl a avdragsmöjligheter på löneinkomster, är det lätt att få en skev uppfattning om jordbrukandets lönsamhet.

[Mårten Swärd]

 
Nå, så länge det ger tillräckligt för att kompensera den diesel som går åt för att slå de "nybrutna" åkerlapparna så är jag nöjd..
"Frimärkesåkrar" brukar ju vara billiga, ibland rent av gratis, att arrendera pga att storbönderna inte är intresserade av småfält, men för ex. mig som enbart gör detta för att det är kul så är det OK så länge det går att vända med min "lilla" traktor..

[Filip Skräplund]

Nå, så länge det ger tillräckligt för att kompensera den diesel som går åt för att slå de "nybrutna" åkerlapparna så är jag nöjd..
"Frimärkesåkrar" brukar ju vara billiga, ibland rent av gratis, att arrendera pga att storbönderna inte är intresserade av småfält, men för ex. mig som enbart gör detta för att det är kul så är det OK så länge det går att vända med min "lilla" traktor..

Det fina med att det ständigt kommer nya generationer är att optimisterna aldrig tar slut.

(alternativt: än är inte sista idioten född) 

[Doris och Börje]

Allt måste inte handla om pengar väl?
Man kan ju driva en liten gård bara som hobby-verksamhet, för att det är roligare än att samla frimärken.
Man kanske vill odla själv för att man är intresserad av kvaliteten.
Min gård är i så fall fruktansvärt olönsam eftersom jag just nu odlar väldigt lite, har,sällskapsgetter, höns bl a rashöns som lägger dåligt med ägg(vissa av dem) dessutom har jag ridhästar som bara kostar massa pengar.
Men jag har j....gt roligt!!

[Huggorm]

Man ser ofta de där gamla åkrarna när man traskar omkring i dagens granplanteringar. Det är på sitt vis beklämmande hur mycket som gått till spillo. Allt det slitet som bönderna la ner under artonhundratalet för att bryta ny mark, och ett par generationer senare planteras den igen med barrskog och försvinner spårlöst. Måhända är det inte ekonomiskt försvarbart att hålla gammal åker och äng öppen, men kulturellt är det stora värden som går förlorade. Men sådana värden ger ingen mat på bordet tyvärr...

[Mårten Swärd]

Jag tror ni missförståd mina avsikter.. 
Tanken är ju inte att leta efter övervuxen jordbruksmark för att sedan röja fram dem för att få högproducerande åkermark.. Men för ex. mig som bara har 7 hektar åker så är några åkerlappar på 0.2-0.3 hektar ett roligt och behövligt tillskott även om de producerar dåligt pga läge eller jordmån. Lite är bättre än inget och det är som sagt roligt att jobba..

[javill]

Sådan gammal åkermark kan ju användas till bete också. Det kan man aldrig få för mycket av. 

[guba]

Det är förvånansvärt vad fort gamla örter och gräs återtar plantageavverkad åkermark.
Jag avverkar en hel del 25 - 40 årig gran planterad på åker/betesmark varje år i de reservat som jag sköter om.

Ett par år efter avverkning så går det att ha betesdjur och efter tredje säsongen så har artrikedomen blivit riktigt stor.
Så visst är det ett värv så gott som något att ta fram gammal åkermark ur monokulturen med gran som dödar allt som levde på marken.

[Huggorm]

Vissa växter verkar ligga kvar som frön i marken och vänta, och efter fyrtio år när granarna kapas ner gror dom

[Norna]

Tack Mårten för tipset om Lantmäteriets karttjänst!!    Sååå kul jag hade! Jätteintressant!

[Humle]

Tack för karttipset men jag använder de gamla kartorna främst till att studera hur älvarna såg ut innan vattenkraften och kanske söka upp gamla forsar .

[larsw]

Tack för tipset om de historiska kartorna. Fantastiskt.

[Mårten Swärd]

Tack för tipset om de historiska kartorna. Fantastiskt.

Ja det är en riktig guldgruva faktiskt! 

Jag är lite av en kart-fetishist så jag tillbringar mycket tid bland dessa kartor och dokument!

[larsw]

Ja det är en riktig guldgruva faktiskt! 

Jag är lite av en kart-fetishist så jag tillbringar mycket tid bland dessa kartor och dokument!

Är väl ngt som systemutvecklare drabbas av. Jag med. Hade digitala flygfoton och kartor sedan tidigare, men jag hade missat Lantmäteriets historiska kartor, tror jag kollade dem i början, men då fanns inget relevant med.

Nu har jag fått slå hål på en del sagor, ex att det inte skulle funnits någon väg till vårat ställe. Fanns väg på kartan redan 1897 iaf. Och gården fanns då, fast bostadshuset + ladan skall vara byggda 1915 och 1937. På kartan från 1897 finns det dock hus + lada. 1915 kan betyda att den fanns när man upprättade registret, brukar stå 1905-1915 eller ngt sådant. Eller så byggde de nytt.

Även fått se att en stor del av samfälligheterna kring vår sjö tillfallit det som idag är vår fastighet, så man behöver inte vara gnällig över att inte ha del i de kvarvarande samfälligheterna på andra sidan sjön. Åkrarna/hagarna ligger som väntat också. Liksom att det var åker där förra ägarna behagade anlägga en paddock. Framgick iofs även på de fysiska gamla kartor vi har från 1937 års sammanslagning av fastigheterna. Fast där är inte de samfälligheter som är samfälligheter på 1960 års karta några samfälligheter. Alltid är det något.

[Ulric Eriksson]

På den ekonomiska kartan från 1957 finns två "sämre brukningsvägar" på vår mark. Den ena röjde jag i våras, den andra finns inte ett spår av.

Två riktigt gamla kartor, Geometrisk avmätning Vansö socken Lagnö nr 1-4 från 1641 respektive 1696 benämner "vår" sjö olika. På den äldre heter sjön Lagnö Siöö, på den yngre Guldringen som idag.