vilken ved varmer bast?

[ullisochfredrik]

Bara först kort om detta med tjälad björk:

enda gången det fungerar, är om du har en panna med STOR eldstad, där du kan få en så lång tid i översta skiktet i eldstaden, att veden kommer till det läge där den förgasas. Det infaller mellan en fuktighetsgrad på 20%-35%. Men då ska det till att pannan också arbetar så att den verkligen förbränner vedgaser fullt ut effektivt. En gengaspanna, med andra ord, med underförbränning.

Har man vanlig överförbränning blir det direkt farligt att ägna sig åt detta. Får man en förgasning med efterförbränning av vedgaser kommer det att ske i rökgången. Och DET kan leda till soteld, vilket - se nedan - du garanterat inte vill ha.

Teorin stämmer. Men teori och praktik ska nu inte blandas ihop.

Då över till allmänt om vedeldningens när, var och hur!

Detta med vilken ved som är bäst - ja, det visas tydligt av tabellen här ovan. Men det är inte hela sanningen. Det säger egentligen bara att man måste lägga på oftare, ifall veden är sämre. Kådrik ved är INTE sämre, tvärtom. Det handlar om specifik vikt på torrsubstans, inget annat. Sedan har vi exempelvis det vi kallar för tjärgadd, en slags skada som gör att tallen fäller ut tjära och som brinner så det bara dånar! Har man sådan, har man snabb värme och det är mycket bra att få slänga in ett par såna i en värmepanna full med rönn för att få förbränningen effektiv.

Eller varför inte ett litet torvblock? Det ger en värme effekt som nästan är kuslig! Ska det in i kaminer och vanliga vedspisar ska det vara i mycket, mycket små mängder...

Nej, efter ett helt livs eldande i panna, vedspis, kamin och gevetvadallt kan jag ärligt säga att det inte är alltför petigt. Men jag såg ett inlägg om det där med huruvida spis eller kamin tål att eldas hett. Det är inte en fråga om ålder, utan om material. Är det gjutjärn tål den en hel del! Även plåt tål, men då vill det till att man har eldfast tegel eller gjutgjärnsrrastergaller att elda på, för annars förstörs den med tiden.

Det som tar kål på eldstäder och murar, är sot. För att inte tala om risken för soteld, vilket INGEN vill ha. Blir det för mycket sot i rökgångarna och rökgaserna sedan råkar bli alltför varma, kan sotet börja brinna. Förr var detta ett mycket vanligt sätt att få hela huset nerbränt. Risken är störst när man har skorstenen mitt i huset och - som vi säger häruppe - fiseldar.

Vad alla vill ha, är maximalt utbyte av sin ved. Som sagts flera gånger, är det inte så intressant vad veden heter, utan att den är riktigt ordentligt torr! Sedan ska den också, vilket man lätt glömmer, också vara varm! Är det vinter, ska man inte ta in veden och elda den samma dag eftersom det går åt en hel del energi för att värma veden till den punkt där den tar eld. Bättre då att ha en dags framförhållning.

Det som oftast missas, är att lägga på ved ofta. Viktigast i hela förbränningsprocessen är glödbädden och den ska vara tjock och vackert orangeröd! Det är nämligen inte så att själva träet förbränns mer än till dels, utan huvuddelen av förbränningen är en förbränning av vedgaser. Ni kanske har hört talas gengas, som man körde bilar på under kriget. Det är inget mindre än de gaser som frigörs ur veden när den blir varm.

Har man en panna med underförbränning är detta extra viktigt. Där fungerar eldstaden så, att man i botten har en glödbädd, därpå torr ved som förgasas, därpå ved som värms till den punkt att den kan förgasas.

INGEN eldstad tycker om sur ved och INGEN eldstad mår bra av ineffektiv förbränning. Däremot kan det vara så, att rökgångarna inte riktigt tål om rökgaserna blir för varma. Eldar man med sur ved, får man dessutom sura rökgaser på så vis att de håller lågt och försurande pH-värde. Det är dåligt för miljön, men också för eldstad och skorsten.

All förbränning blir effektiv av ordentlig tillgång på syre. Förr var det vanligt att man alltid hade spjällen fullt öppna och fiseldade genom att ha dragluckan mer eller mindre stängd. Idag vet vi att man ska göra så gott som tvärtom. När man gjort upp eld och fått en ordentlig glödbädd lägger man fullt med ved och stryper spjället såpass att det brinner effektivt men inte så det dånar.

Sedan har man dragluckan fullt öppen. Man ser på elden när man kommit rätt, för lågan ska vara tydligt blåtonad. Då blir sotbildningen också minimal. Tittar man på skorstensröken ska den vara vit, vilket betyder att det i stort sett bara släpps ut vattenånga.

Det är ofta en fördel att ha lite lättare träslag i starten, eftersom de lättare tar eld. Vi har blandved av björk, rönn, sälg, asp och gran. Torr asp, tall och gran är bra att ha inblandat när man snabbt vill ha varmt, men när det är dags att strypa spjället ska det vara så tung ved som möjligt. Alltså rönn eller björk. Och varmt blir det...

Men nu när vi råkade ha en vecka där termometern sakta föll från minus femton ner till minus tjugosju, råkade vi också ha kommit till en del i vedhögen som i stort sett bara bestod av asp. Då märktes det verkligen hurpass mycket mindre bränslevärde den har än rönn och björk. För första gången hade jag verkligen problem med att få tillräckligt varmt i de två husen för att det skulle börja ladda i ackumulatortankarna.

Å andra sidan har jag bott i ett hus där vedspisen var så övereffektiv att det blev olidligt varmt om man eldade björkved! Asp, däremot, fungerade utmärkt!

Nu ska det också, i rättvisans namn, sägas att vår vedpanna egentligen bara är dimensionerad för att värma ett hus. Men vi kopplade ihop båda med en värmekulvert och det har fungerat riktigt bra. Pannan är en Albin med underförbränning från 1981, en gjutjärnspanna som är så bra att den förmodligen kommer att hålla tjugofem år till.

Eldar man rätt, är eldstaden inte så viktig.

Vad som vidare är precis lika viktigt som veden, är att värmen kommer dit den ska. Har man vattenburet värmesystem gör sig ju saken själv, men har man inte det krävs lite koll på luftströmmarna.

Vad som är enklast är ofta effektivast! En vanlig toafläkt uppe vid taket, som blåser varmluften till nästa rum är alldeles utmärkt. Sen finns det kanalfläktar och vanliga flexibla ventilationsslangar som kan föra luften till rum längre bort i huset. Det har också den goda egenskapen att man får lite rotation på luften rent allmänt. Ofta blir det väldigt varmt vid taket, men kallt på golvet, alltså måste varmluften ta sig ner till golvet på något vis.

Takfläktar är - enligt min mening - horribelt fula, men fungerar utmärkt! Detta gäller inte minst i trapphus, där värmen far uppåt av de termiska lagarna - varm luft stiger ju. Ett diskretare alternativ är att använda sig av just en sån där kanalfläkt. Om man har en garderob eller liknande utrymme där det inte är så petigt med det estetiska, sätter man ett rör genom väggen vid taket och vid golvet till det rum där man vill få ner varmluften.

Sedan sätter man lämpligen galler på "finsidan" och drar en flexibel ventilationskanal på "fulsidan" med en kanalfläkt som drar in vid taket och blåser ut vid golvet. Och vill man, kan man naturligtvis grena ut systemet så att man får ut varmluft vid golvet i fler rum. Men oftast duger det gott med att ha ett utsläpp vid taket, eftersom luften rör sig såpass med fläktens hjälp att den cirkulerar runt i rummet.

Den allra enklaste versionen använde jag när det var smällkallt! Vår lillstuga är mycket avlång, med köket i ena änden. För att få värmen från vedspisen där satte jag helt enkelt en bordsfläkt på bänken intill, som fick blåsa över spisen och in mot resten av huset. Det fungerade förvånande bra!

Alltså:

*  lägg på ofta
*  alltid torr ved
*  ta in veden en dag i förväg
*  mycket luft in i eldstaden, draget ordentligt öppet - lågan ska vara klart blåtonad
*  stryp rökspjället när du fått en ordentlig glödbädd (efter 10-20 minuter)

*  se till att få varmluften dit där den gör nytta!

TIPS! Det är ofta störande med surrande fläktar. Paxfläktar är bra men dyra. Ett bra budgettips är de fläktar som heter "Silence" och säljs av Clas Ohlson som är lika tysta men kostar hälften.

Annars hittar du de billigaste sakerna på Jula. Du kan dubbla effekten av din vedspis eller kamin med en insats av ett par tusenlappar genom att flytta varmluft mellan rum eller från tak till golv.

Superbudgetalternativet är alltså att använda vanliga bordsfläktar som ställs vid eldstaden och riktas dit man vill ha luften.

Ett annat intressant tips har jag efter exempel från min mammas hus. Det är ett mycket välisolerat hus från 1950 med hel källarvåning. När hon och hennes man tog över efter morfars, var det enbart oljeeldat. De ville då sätta in en kamin någonstans, men det fanns inget bra ställe uppe i själva huset. Därför installerades en vanlig jaktstugekamin nere i källaren!

Detta har fungerat så förbluffande bra, att de förbrukar ungefär en kubikmeter olja per år! Kaminen står mitt i huset och har ett långt rökrör till muren, vilket gör att även den värmen tas tillvara. Sedan gör de termiska lagarna resten. Dörren ner till källaren står alltid öppen och därmed letar sig värmen dit den behövs. Sedan gör placeringen också att det i praktiken blir golvvärme. Golvet i nedervåningen är marginellt kallare än innertaket nere i källaren.

Denna märkliga lösning kan jag bara rekommendera. Jag har sett militärkaminer på ÖoB för under tusenlappen. Har du ett liknande hus är det ett mycket enkelt och effektivt sätt att få huset varmt.

Varmaste Hälsningar

Fredrik Larsson i Riskälen

[Skytten]

Det finns eldstäder som inte är installerade för att elda hårt och länge, det kan vara begränsningar ner till två kilo/tim.  Branden uppstår inte i skorstenen alltid, utan i husets konstruktion, då det till slut blir så mycket värme som leds dit att det tar fyr.
För bara kanske 15 min. talade man om detta i Rapport.

[bo_i_dala]

Hej!

ullisochfredrik! Bra inlägg! Har ni läst hela tråden, speciellt om tjälad björks förträfflighet??!
mvh!!

[Cyklisten]

Jag gjorde nyss ett experiment som gav det totala svaret på alla vedfrågor. Det var eld i kaminen (Laxen 2) och jag la på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad björk. Det fräste men efter några minuter  brann det hett som tusan. Då la jag på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad körsbär. Det fräste först men brann riktigt bra sedan.

Så det är bara snack att veden ska vara torr. Alla förståsigpåare utom jag, bara ljuger. Nu lägger vi ned den här diskussionen som redan gått några varv för mycket!

Nu ska jag till vebon och hämta in ved så den hinner avfukta sig till i morgon.

[torbjorn]

Jag gjorde nyss ett experiment som gav det totala svaret på alla vedfrågor. Det var eld i kaminen (Laxen 2) och jag la på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad björk. Det fräste men efter några minuter  brann det hett som tusan. Då la jag på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad körsbär. Det fräste först men brann riktigt bra sedan.

Så det är bara snack att veden ska vara torr. Alla förståsigpåare utom jag, bara ljuger. Nu lägger vi ned den här diskussionen som redan gått några varv för mycket!

Nu ska jag till vebon och hämta in ved så den hinner avfukta sig till i morgon.

Gör gärna om samma prov med dels färsk tall och dels gammal blöt björk (eller annat lövträ)!

[Cyklisten]

Nä du Torbjörn, mig lurar du inte. Nu har jag fått det resultat jag vill, om jag gör mera experiment kanske jag får veta det jag inte vill och det vill jag inte.

[Skytten]

Det finns pannor som värmer bättre med fuktig ved. Det kräver en varm panna, då man skapar vattengas som ger en ren förbränning. Det kräver panna för uppgiften.
Det kräver nog en panna för lokal fjärrvärme.

[andtol]

Nä du Torbjörn, mig lurar du inte. Nu har jag fått det resultat jag vill, om jag gör mera experiment kanske jag får veta det jag inte vill och det vill jag inte.

Intressant vetenskaplig hållning. Men du är kanske bara ironisk?

Om en tes ska hålla måste man kunna uppreda den och dessutom testa på olika sätt. Att det fungerat för dig en gång säger inte att verkligheten verkligen är så...

[Cyklisten]

Ja, det är ironi. Jag har ändå inte resurser att göra riktig vetenskap och det har inte du heller.

[Yngve-Frej]

Ang elda tjälad björk. Min sons morfar (salig i åminnelse) låt ute och högg redan under 40-talet. Han har berättat att man eldade fjällbjörk som var färsk, och att det gick utmärkt, men att den måste vara frusen. Intressant att nu få reda på varför det funkar.

[bo_i_dala]

Hej!
- Ja det GÅR att elda rå ved, frusen eller tinad.
- Det är FULLSTÄNDIGT vedoekonomiskt om du inte har rökgaskondensor.
-Det krävs en panna med rökgaskondensor för att tillgodogöra sig den energi som går åt att koka bort vattnet i rå ved.
-Att elda rå ved är ett NÖDBETEENDE (tom vedbod)
Se lite tidigare i tråden där jag lagt in en webadress, där finns "bevis" Alla som hävdar att det är rent av bättre att elda "tjälad rå björkved" än torr ved har inte torrt på fötterna. Det var när vedförugnarna kom som dessa tillverkare ville att man skulle ha lite fuktigare ved för att det inte skulle bli för varmt! Detta "maskerade" man genom att visa att det krävs vattenmolekyler för att slå isär de förenade kolvätena i de brännbara gaserna och på så sätt få en bättre förbränning. Detta  är sant  men den låga andelen vatten som finns i "torr" ved är fullt tillräckligt för detta!!
mvh

[torbjorn]

Hej!
- Ja det GÅR att elda rå ved, frusen eller tinad.
- Det är FULLSTÄNDIGT vedoekonomiskt om du inte har rökgaskondensor.
-Det krävs en panna med rökgaskondensor för att tillgodogöra sig den energi som går åt att koka bort vattnet i rå ved.
-Att elda rå ved är ett NÖDBETEENDE (tom vedbod)
Se lite tidigare i tråden där jag lagt in en webadress, där finns "bevis" Alla som hävdar att det är rent av bättre att elda "tjälad rå björkved" än torr ved har inte torrt på fötterna. Det var när vedförugnarna kom som dessa tillverkare ville att man skulle ha lite fuktigare ved för att det inte skulle bli för varmt! Detta "maskerade" man genom att visa att det krävs vattenmolekyler för att slå isär de förenade kolvätena i de brännbara gaserna och på så sätt få en bättre förbränning. Detta  är sant  men den låga andelen vatten som finns i "torr" ved är fullt tillräckligt för detta!!
mvh

Jag föreslår att du läser igenom hela tråden en gång till och ser till att förstå vad som verkligen står skrivet i de olika inläggen innan du uttalar dig mer. Du bortser hela tiden från de flyktiga kolväten som finns i färsk björkved och som försvinner fortare än vattnet när veden torkas. Du har inte heller presenterat några som helst siffror på vad rökgaskondensering skulle kunna göra för nytta, så då får väl jag göra det istället:

Torr ved har värmevärde omkring 20 MJ/kg torrsubstans. Vattnets ångbildningsentalpitet (den energi som går åt för att förånga vatten) är 2,26 MJ/kg.
Antag att veden har 50 % fukthalt, dvs att av vedens totalvikt är det lika delar torrsubstans och vatten. Det är ganska typiskt för "genomblöt" ved.  Av de 20 MJ/kg som frigörs när man eldar veden går då 2,26 MJ, alltså ungefär 11 %, åt för att förånga vattnet.
I detta fall skulle alltså energiutbytet från ett givet parti fuktig ved bli 11 % större med rökgaskondensering (eller om man torkar veden ordentligt). Den skillnaden är inte så stor att det är något att röra upp himmel och jord för eller (förutom i riktigt stora värmeverk) använda som motivering för att installera en dyr kondenseringsanläggning.
Det fel som många gör när de dömer ut fuktig ved helt och hållet beräkningsmässigt är att jämföra t ex 1 kg fuktig ved med 1 kg torr ved. Det är i det här fallet mer ärligt att jämföra torrsubstansvikt eller volym än att jämföra totalvikten inklusive vatten för de olika vedpartierna.

[Digger]

I år tog jag in ved i pannrummet, som legad där o torkat i 30  graders värme. Jag skulle uppskatta att det är uppmot 20 % mer energi i den, är om jag tar den direkt från vedboden, och då är den ändå torr.

Mer energi är det inte, men eftter som vattnet har avdunstar ännumer, så blir det mer värme per vedträ.

[bo_i_dala]

Hej (torbjörn) och övriga!

Kan du presentera "bevis" för dessa "flyktiga kolväten"!
Om det nu är viktigt att veden är nfrusen och inte får vara tinad- hur går det då i naturen med perioder av kyla och töväder.....

Om det nu skulle vara så j..la bra att elda rå björkved.... varför står det då i alla handledningar on vedeldning, panninstruktioner mm att ved ska vara torkad(helst 2 år)?

Dessutom vill alla som förordar rå björkved att det ska finnas en rejäl glödbädd innan första råa veden läggs in, vore det inte rimligt att det är "onödigt" för de  kolväten som är lättflyktiga borde räcka!
mvh

[Beuty]

Hej (torbjörn) och övriga!

Kan du presentera "bevis" för dessa "flyktiga kolväten"!
Om det nu är viktigt att veden är nfrusen och inte får vara tinad- hur går det då i naturen med perioder av kyla och töväder.....

Om det nu skulle vara så j..la bra att elda rå björkved.... varför står det då i alla handledningar on vedeldning, panninstruktioner mm att ved ska vara torkad(helst 2 år)?

Dessutom vill alla som förordar rå björkved att det ska finnas en rejäl glödbädd innan första råa veden läggs in, vore det inte rimligt att det är "onödigt" för de  kolväten som är lättflyktiga borde räcka!
mvh

Instämmer fullständigt.
Det finns ingen vits att elda med "färsk" ved om det inte är i nödfall. Dessutom ryker det väl mer också och ger väl också mer tjärbildning så att det blir risk för soteld i skorstenen eller 

Beuty

[Beuty]

Jag far gratis ved av min hyresvard.
Bjorkved skall vara bast, men det ar nastan ingen sadan.
Mest gran och tall.
Jag ar ej saker, men ar inte det den samsta veden? Har for mig att kadan i den gor det.

Vad jag har hört så är björkveden den som ger bäst värmeutbyte av trädslagen. Sedan tror jag att veden som har mycket kåda i sig "töre" är det som är bra att ha i småstickor att tända med. Har läst någonstans på internet värmeutbytet för de olika trädslagen.

Beuty

[Tapio]

Halaj!

Har en annan fråga. Läst nånstans att barrved innehåller terpentener som dunstar när veden får ligga i flera år. Detta borde sänka vedens värmevärde.
Men gör det mycket eller är det försumbart?

//T

[torbjorn]

Halaj!

Har en annan fråga. Läst nånstans att barrved innehåller terpentener som dunstar när veden får ligga i flera år. Detta borde sänka vedens värmevärde.
Men gör det mycket eller är det försumbart?

//T

Det anses ju att gammalt rivningsvirke - 50 år gamla plankor av furu och gran - ska vara sämre att elda än någotsånär "modern" ved. Och den känns ju mer knastertorr i brottytorna än vad nyare ved gör.

[Huggorm]

Jag såg ett test dom hade gjort, där dom provade energiinnehållet i ny, torr ved jämfört med timmer från hundra år gamla hus. Vädligt lite av energin hade försvunnit, timret var i stort sett lika bra fortfarande.

[torbjorn]

Hej (torbjörn) och övriga!

Kan du presentera "bevis" för dessa "flyktiga kolväten"!
Om det nu är viktigt att veden är nfrusen och inte får vara tinad- hur går det då i naturen med perioder av kyla och töväder.....

Om det nu skulle vara så j..la bra att elda rå björkved.... varför står det då i alla handledningar on vedeldning, panninstruktioner mm att ved ska vara torkad(helst 2 år)?

Dessutom vill alla som förordar rå björkved att det ska finnas en rejäl glödbädd innan första råa veden läggs in, vore det inte rimligt att det är "onödigt" för de  kolväten som är lättflyktiga borde räcka!
mvh

Om du läser och förstår mina tidigare inlägg i tråden så har du svar på dina frågor.
Men jag kan upprepa en gång till: så länge trädet lever så har de flyktiga kolvätena ingen chans att avdunsta genom den täta nävern. Men när det är avverkat och upptinat så avdunstar kolvätena snabbare än vad vattnet gör.
I mina tidigare inlägg ser du också varför tjälad björk inte alltid är användbar och varför man i praktiken som regel bör torka veden. I instruktionsböcker som ska ge allmänna regler som gäller för många olika förhållanden, olika länder där pannorna säljs osv måste man nog bortse från sådana här "lokala specialiteter".

Jag kan rada upp några av argumenten igen:

1) Det är inte alla som har tillgång till björkved, och de här egenskaperna vi har diskuterat gäller ju endast björk, kanske i viss mån en del andra liknande lövträd. Har man tillgång till andra trädslag måste de torkas i vilket fall.

2) Den tjälade björken förstörs i stort sett på en gång när den får tina. Det innebär att man för att veden ska vara användbar utan torkning så måste den avverkas, kapas, klyvas och eldas omedelbart inpå vartannat utan att det råkar bli töväder emellan eller att veden förvaras i uppvärmd lokal. De villkoren uppfylls ju ganska sällan, de flesta vedeldare som ordnar veden själva vill hålla på med det när det är trevligt arbetsväder utomhus och göra allt klart i förväg så man slipper sticka näsan utanför dörren när det kommer en riktig köldknäpp. För en kommersiell vedhandlare skulle det vara en helt orimlig affärsrisk att sitta med ett vedlager som riskerar att bli värdelöst efter ett par dagars töväder (man kan förvisso torka veden och sälja den först nästa säsong, men den ränteförlusten kanske man inte hade räknat med). Ved som redan är torkad håller ju sig i stort sett hur länge som helst, den blir inte sämre för att man inte gör slut på den den säsong man hade tänkt utan låter den ligga till nästa år.

3) Man eldar ju även under de tider på året då det är plusgrader ute, och då finns ju ingen tillgång alls på tjälad björk.

3) Bra bevis för kolväteförekomsten är lukten hos färsk björksav.

Som sagt: läs och förstå HELA tråden en gång till!