vilken ved varmer bast?

[Skogsmannen]

Ingen/obefintlig rök ger ej lukt. När luften ovan skorsten endast dallrar känner inte ens den finstämdaste näsan lukten av rök. Ryker det ur skorsten är veden fuktig och röken är till största delen vattenånga med inslag av tjärrester bl.a. p.g.a. dålig förbränning. I värsta fall blir eldningen rena rama tjärdalen.

Förtydligande: "Lukt" är ju partiklar i luften som måste bäras av något, ex vattenånga. Är veden ordentligt torkad uppstår mycket lite vattenånga och någon märkbar lukt kan inte uppstå.

[torbjorn]

Tänk på att även rök från perfekt torr ved innehåller en hel del vattenånga. Ved består ju huvudsakligen av olika kolväten, vid fullständig förbränning bildar de koldioxid och vattenånga tillsammans med syre från luften. Om luftfuktigheten är hög och rökgastemperaturen längst upp i skorstenen låg, så kondenserar vattenångan och man får synlig rök hur torr veden än är och hur fullständig förbränningen än är.

En sak som orsakar lukt från röken även vid fullständig förbränning (och i all synnerhet då, eftersom fullständig förbränning i de flesta eldstäder betyder att man måste elda med luftöverskott, är kväveoxider (NOx). De bildas genom att syre och kväve i luften reagerar med varandra när de utsätts för hög temperatur i eldstaden. Dock är det ett mycket mindre problem i vanliga eldstäder än i kolvmotorer där förbränningen dessutom sker vid övertryck.

Till sist bör man också komma ihåg att flygaska som följer med rökgaserna kan orsaka lukt eller synlig rök även om förbränningen är perfekt. Askpartiklarna är så små att de oftast inte syns om vädret är torrt, i fuktigt väder kondenserar vattenånga på dem.

[Skogsmannen]

Tänk på att även rök från perfekt torr ved innehåller en hel del vattenånga. Ved består ju huvudsakligen av olika kolväten, vid fullständig förbränning bildar de koldioxid och vattenånga tillsammans med syre från luften. Om luftfuktigheten är hög och rökgastemperaturen längst upp i skorstenen låg, så kondenserar vattenångan och man får synlig rök hur torr veden än är och hur fullständig förbränningen än är.

En sak som orsakar lukt från röken även vid fullständig förbränning (och i all synnerhet då, eftersom fullständig förbränning i de flesta eldstäder betyder att man måste elda med luftöverskott, är kväveoxider (NOx). De bildas genom att syre och kväve i luften reagerar med varandra när de utsätts för hög temperatur i eldstaden. Dock är det ett mycket mindre problem i vanliga eldstäder än i kolvmotorer där förbränningen dessutom sker vid övertryck.

Till sist bör man också komma ihåg att flygaska som följer med rökgaserna kan orsaka lukt eller synlig rök även om förbränningen är perfekt. Askpartiklarna är så små att de oftast inte syns om vädret är torrt, i fuktigt väder kondenserar vattenånga på dem.

Sant. Däremot är fullständigt förbrända askpartiklar C, kol, och den rackaren används för rening, bl.a., så särskilt "farlig" är inte ren aska. Tvärtom så återbördar vi till naturen det vi lånat (ved). Vid "vanliga" förhållanden (torr ved och dimensionerad eldstad) så lånar vi faktiskt från naturen och gör ingen som helst skada. Får jag tillägga en grej: När träd fälls så lämna grenarna på marken där trädet fälldes. Då får marken tillbaka en del av mineralerna som vi "lånar". Samla alltså inte ihop "avfallet" från fällningen.

[Skogsmannen]

Sant. Däremot är fullständigt förbrända askpartiklar C, kol, och den rackaren används för rening, bl.a., så särskilt "farlig" är inte ren aska. Tvärtom så återbördar vi till naturen det vi lånat (ved). Vid "vanliga" förhållanden (torr ved och dimensionerad eldstad) så lånar vi faktiskt från naturen och gör ingen som helst skada. Får jag tillägga en grej: När träd fälls så lämna grenarna på marken där trädet fälldes. Då får marken tillbaka en del av mineralerna som vi "lånar". Samla alltså inte ihop "avfallet" från fällningen.

Lite mer teori bakom vedeldningen:

Vedens energi består i grunden av kemiska bindningar.

Fotosyntesen har satt ihop de enkla molekylerna i vatten och koldioxidtill stora molekyler av bland annat cellulosa.

Solenergin, som ärfotosyntesens drivkraft, omvandlas till kemisk energi i bindningarna mellan atomerna i de stora molekylerna.

Ved är alltså ingetannat än omvandlad och kemiskt lagrad solenergi.

Vatten ochkoldioxid består tillsammans av tre grundämnen: kol, syre och väte.

När veden förbränns fullständigtomvandlas all den kemiska energi som byggdes upp vid foto-syntesen till värme.

De stora molekylerna har åter brutits ned tillde ursprungliga molekylerna koldioxid och vatten.
Förbränningen påverkas av ett antal faktorer:

• bränslets beskaffenhet, det vill säga fukthalt och styckestorlek
• bränsletillförseln, det vill säga tillförselmetod och -frekvens
• förbränningstemperaturen
• uppehållstiden
• luft/bränsleförhållandet
• hur effektiv blandningen av bränsle och luft är

[torbjorn]

Sant. Däremot är fullständigt förbrända askpartiklar C, kol, och den rackaren används för rening, bl.a., så särskilt "farlig" är inte ren aska. Tvärtom så återbördar vi till naturen det vi lånat (ved). Vid "vanliga" förhållanden (torr ved och dimensionerad eldstad) så lånar vi faktiskt från naturen och gör ingen som helst skada. Får jag tillägga en grej: När träd fälls så lämna grenarna på marken där trädet fälldes. Då får marken tillbaka en del av mineralerna som vi "lånar". Samla alltså inte ihop "avfallet" från fällningen.

Nej, det finns inget kol kvar i askan efter fullständig förbränning. Kolet brinner ju upp och förenar sig med syre till koldioxid. Det som är kvar i askan är oorganiskt material - salter, hydroxider mm.

Ett sidospår: I trakter av landet som drabbades av utsläpp från Tjernobyl bör man komma ihåg att även radioaktiva ämnen som trädet har hunnit ta upp under sin levnad återfinns oförändrade - men koncentrerade - i askan. I sådana områden är det alltså inte helt lyckat att sprida aska på mark där man tänker odla livsmedel.

[Blekslättens Gård]

Stulen björk brinner bäst

[Skogsmannen]

Nej, det finns inget kol kvar i askan efter fullständig förbränning. Kolet brinner ju upp och förenar sig med syre till koldioxid. Det som är kvar i askan är oorganiskt material - salter, hydroxider mm.

Ett sidospår: I trakter av landet som drabbades av utsläpp från Tjernobyl bör man komma ihåg att även radioaktiva ämnen som trädet har hunnit ta upp under sin levnad återfinns oförändrade - men koncentrerade - i askan. I sådana områden är det alltså inte helt lyckat att sprida aska på mark där man tänker odla livsmedel.

Denna vedtråd börjar bli verkligt intressant. Någonstans nämnde du nitrösa gaser och vad jag vet kan dessa inte uppstå vid vedeldning som inte innehåller några kväveoxider, däremot vid förbränning av fossila bränslen, ex bensinmotor, där syretillförseln också är begränsad. Vedeldning är det mest miljövänliga då vi endast omvandlar solenergi (fotosyntes) till värme. Observera att energi aldrig kan förstöras utan endast omvandlas. Det spår vi efterlämnar är endast vattenånga och hur giftig den är vet nog alla.
Jag nämnde askpartiklar eftersom de kan följa med vattenångan vid dålig förbränning.

[torbjorn]

När det gäller kväveoxider så behövs det inget kvävehaltigt bränsle för att sådana ska uppstå. Kvävet finns ju i luften, och det kan förena sig med syre om temperaturen är tillräckligt hög och det inte finns tillräckligt med annat bränsle till hands för att reagera med allt syre. Kväveoxider bildas nästan uteslutande när det är överskott på luft, [fortsättningen är offopic]i en förbränningsmotor stiger kväveoxidhalten i avgaserna kraftigt om bränsleblandningen är lite för mycket åt det magra hållet (det är därför det är så noga med lambdareglering på bilar med katalysator). Dieselmotorer är absolut värst på att släppa ut kväveoxider, i och med att de ständigt går med luftöverskott. Och detta trots att maximitryck och -temperatur vid förbränningen är lägre än på en jämförbar motor med gnisttändning. Intressant nog är avgaskraven för personbilar utformade så att en dieselbil får släppa ut 8 (eller 16?) gånger så mycket kväveoxider som motsvarande bensin- eller etanoldriven bil i samma miljöklass.

[Skogsmannen]

Mer OT: Stämmer detta med dieselmotorer som du nämner. Miljökramarna har vurmat för denna gifthärd och jag har fått många glåpord då jag påstår att den &#!! motorn förpestar vår annars så angenäma tillvaro. Som så många gånger tar aldrig folk reda på reella fakta utan förlitar sig på vad media påstår, what ever. Media och dess okunniga journalister är ju dagens Gud(ar) och materiell fakta är lögn. Ur led är tiden!
Tillbaka till Topic:
Jag har läst spaltmetrar om den "miljöovänliga vedeldningen" och upphör aldrig att förvånas: Hur kan omvänd fotosyntes vara en miljöfara? Med den logiken är ju solen och hela Kosmos en miljöfara!

[torbjorn]

Mycket av både dieselhyllningar och vedeldningssågande är följder av effektiv lobbyverksamhet. Klockan är mycket och jag ids inte utveckla saken mera just nu, jag kommer bara att reta upp mig och ligga sömnlös i natt om jag gör det 

[Skogsmannen]

Spill ingen krut på bränd gås. Liknande saken har diskuterats i kretsarna sedan Demokritos tänkte till några hundra år f.Kr. Han gav upp och blev kallad "Den skrattande filosofen" - Han skrattade åt människornas dårskap.
Med gott samvete eldar jag vidare, dock ej med fossila bränslen.

[esten]

Nu vill jag lägga mig i .
Ved innehåller inte bara tre grundämnen och det kan aldrig bli enbart en " omvänd fotosyntes " .

Trädet är ett komplext levande ekosystem som ur marken via rötterna tar upp mineraler . Mer eller mindre bra .
Man har tex hittat en pilart som kan rensa marken från sesium från Tjernobyl . Andra träd kan användas för att ta upp andra miljögifter vilket i förlängningen gör att även veden kommer att bli giftig .
Tjäran som bildas vid oriktig förbränning innehåller bla fenol som finns både i trä och i stenkol . Fenoler är mycket canserframkallande .
Bildandet av dessa ämnen kan reduseras med riktig förbränning men det kommer alltid att finnas .

Vissa träd eller produkter av trä går att äta tex konstgjord vanilj ur gran . Medans andra träd är mycket giftiga tex idegran . Vilket måste betyda att ved inte bara är ved , men också att olika träd beter sig och innehåller olika ämnen .

Samma sak med luften som går in i en förbränning . Den består av mycket mer än syre . Även en del föroreningar som inte finns i ren luft tex svavel från förbränning saltsyra och mycket mer vilket ger fler grundämnen som kan para ihop sig och bilda nya ämnen som är mer eller mindre skadliga .

Bensinanvändningen är en större miljöbov trots miljöanpassningen än vad diseln är trots vad många tror .

[Skogsmannen]

Mycket kortfattat fungerar eldning av vedartade växter, ja alla växter, så här:
När du slänger i en vedklabbe så sker en exoterm kemisk reaktion. Är du med? Den energi som trädet, i detta fall, band när det växte, strålar nu ut i värme och ljus *och* koldioxid samt vatten(ånga). Om du lobbar för fossila bränslen är din ensak men du kan inte förneka ovanstående! Därmed avslutar jag denna tråd för mer går inte att förklara.

[torbjorn]

Man kan också dra sig till minnes ett uttalande från någon av de här professorerna Hubendick, det är något i stil med: Om evolutionen har sett till att människan har blivit resistent mot någon luftförorening så gäller det röken från vedeldning.

[KjellX]

Stulen björk brinner bäst

Lågvattenmärke !!!

Jag har hört talas om folk som blivit av med sina fina vedstaplar som de kämpat länge med. Och jag kan tamigfaen inte begripa hur någon kan vara så gemen att han stjäl ved?

[Knasterkvaster]

torr ved utav Rönn och bok värmer bäst!

[Huggorm]

Säga vad man vill om granved, men den är lätt att tända i alla fall. Det behövs ju knappt papper, det räcker nästan att sätta tändstickan mot träet direkt. Skall man göra samma sak med rönn så får den nog vara ordentligt finhuggen.

Men efter att det tänt sig stoppar jag gärna in en rejäl bit rönn 

Angående stulen björk, så beror det ju på vart och hur den är stulen. Att stjäla ur annans vedtrave är det nog inte många som gör, men att stjäla bortgallrade småbjörkar som ingen ändå tar till vara är lättare att ha överseende med.

[KjellX]

Jag har hört talas om folk som blivt av med sina vedstaplar, de som legat långt bort. Och jag kan bara inte förstå hur nån kan göra så?

Men om man snackar om vilken ved som värmer bäst, så måste jag tipsa om att elda med briketter.

Jag köper i lösvikt briketter av ett lokalt hyvleri, de är stora som hockeypuckar ungefär, ibland upp till 30 cm långa, beroende på hur hårt de pressas, jag tar ca; 500 - 750 kilo på kärran, och bär in i inredda bananlådor.
Hämtar ca; 4 - 4,5 ton, typ 6-7 lass per år, och betalar 1,10 numera per kilo, om mina grabbar hjälper mig att bära in ett lass, så gör vi det på 10 minuter, ensam tar det väl en halvtimme.
Fördelen är att detär perfekt torrt, sotar inte det minsta, och efter ett tag så blir man en hejare på att få upp pannan till perfekt arbetstempratur.
När jag eldar med ved, måste jag sota pannan en gång per månad, o ibland ryker det som fasen ur skorstenen, icke så med briketter, man kan ibland se lite värmedaller från skorstenen bara.

Är det ingen mer på forumet som eldar med briketter?

[anders50]

Jag har hört talas om folk som blivt av med sina vedstaplar, de som legat långt bort. Och jag kan bara inte förstå hur nån kan göra så?

Men om man snackar om vilken ved som värmer bäst, så måste jag tipsa om att elda med briketter.

Jag köper i lösvikt briketter av ett lokalt hyvleri, de är stora som hockeypuckar ungefär, ibland upp till 30 cm långa, beroende på hur hårt de pressas, jag tar ca; 500 - 750 kilo på kärran, och bär in i inredda bananlådor.
Hämtar ca; 4 - 4,5 ton, typ 6-7 lass per år, och betalar 1,10 numera per kilo, om mina grabbar hjälper mig att bära in ett lass, så gör vi det på 10 minuter, ensam tar det väl en halvtimme.
Fördelen är att detär perfekt torrt, sotar inte det minsta, och efter ett tag så blir man en hejare på att få upp pannan till perfekt arbetstempratur.
När jag eldar med ved, måste jag sota pannan en gång per månad, o ibland ryker det som fasen ur skorstenen, icke så med briketter, man kan ibland se lite värmedaller från skorstenen bara.

Är det ingen mer på forumet som eldar med briketter?

Inte jag, men jag har en bekant som provade. Han laddade in lika mycket briketter i pannan som han brukade med ved, alltså knökafullt!
Att anläggningen blev överhettad och kokade är inte att överdriva!  Han hade det svettigt en bra stund! 

[KjellX]

Inte jag, men jag har en bekant som provade. Han laddade in lika mycket briketter i pannan som han brukade med ved, alltså knökafullt!
Att anläggningen blev överhettad och kokade är inte att överdriva!  Han hade det svettigt en bra stund! 

He he, jo man får tänka på att det är mycket högt eldningsvärde, eller vad det heter, kanske dubbelt mot torr blandved?
Men man lär sig med tiden