Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ex bokföringsskola.  (läst 126532 gånger)

Existens!

  • Gäst
SV: (Ämne saknas)
« Svar #200 skrivet: 26 nov-12 kl 23:45 »
Roligt att ni hittade tråden ! 
Ja, det finns ju två sätt att ta upp tillgångar. Antingen som inventarier eller lager.
Alla djur inom jordbruk går som lager.  Och logiken i det är ju att dom knappast sjunker i värde med åren, som en inventarie gör.   
Och jag tycker att bisamhällen ska ses som lager. 

Normalt blir det inget problem. Säg att du köper ett samhälle för 20 000.  Då har du en utgift på den summan.  Sen kommer bokslutet och du sätter upp 20 000  som lager och då tar ju de båda händelserna ut varandra och varken ger eller tar skatt. 
Sen efter några år säljer du igen för samma belopp och då får du en intäkt på 20 000, men sen också en minskning av lager på samma summa och återigen så tar de ut varandra och slutsumman av alltihop blir noll.
Har de förökat sig under åren, så blir det en vinst och har de dött så blir det ett avdrag. 

Problemet uppkommer när man plötsligt kommer på att man borde ta upp ett lager. Och då blir effekten precis som du själv beskrev. Du får en ökad vinst med det belopp du sätter upp som lager. 
Men du har två saker som tröst. 
Dels vill inte skatteverket att man värderar lager för högt och dels räddar det dig från skatt den dag du säljer.  Säg att du tar upp halva värdet i år, och sen bygger på lite varje år tills du har rätta värdet.
Skulle nu dina samhällen dö så får du ju en minskning av hela lagervärdet som ett avdrag.  Och samma sak om du säljer, men då har du ju också troligen fått en intäkt för försäljningen.   

Sen är en annan fråga hur man värderar bisamhällen?

För andra djur har ju skv tabeller över lagervärdet.. men där är inte bin med, såvitt jag vet  :)
« Senast ändrad: 27 nov-12 kl 11:38 av Existens! »

E7203

  • Inlägg: 2
    • -
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #201 skrivet: 27 nov-12 kl 14:02 »
Hej,
bra svar börjar förstå tankesättet men.
Om vi tar en nybörjare.
Som nybörjare vill man inte börja för stort så då kanske man börjar med 2 samhällen á 1' kr + bikupor 2*2'=4'.
När det närmar sig midsommar så har dessa blivit så starka så det är stor risk för svärmning.
Vad är lösningen då, jo man gör avläggare, dessa 2 blir nu 10 st, man är ju nybörjare och tycker det är spännande.
Bikupor 8*2000=16'.
Av dessa 10 har vi inte haft någon konstnad för 8 st samtidigt som dessa drottningar kommer att vara friparade och lägre värda.
Men inför vintern får vi en foder kostnad, vi kan säga 20 kg socker / styck, 10*20*9=1800 kr.
Eftersom vi gjorde avläggare får vi inte så mycket honung, kanske 50kg (2*25), 50*30=1500 kr. Det mesta av dessa pengar tar investering av slunga och andra prylar som behövs.
Vid redovisningen gör vi lagerförändring, eftersom drottning med mindre värde, kan vi säga 1'kr / st, 10*1000=10000kr.
Här nu så har vi en fiktiv intäkt, eller sänkt kostnad, med 10'kr.
Bikupor är enl skatteverket en inventarie så de skrivs av, 10*2000*0,2=4000kr
Eftersom vi redan hade ett underskott (finns inga pengar i kassan) måste vi göra en egen insättning för skatten.

Samhällen 40xx D 2'
Samhällen 2017 K 2'
Bikupor   2017 K 4'
Bikupor   12xx D 4'
Bikupor   2017 K 16'
Bikupor   12xx D 16'
Socker    2017 K 1,8'
Socker    40xx D 1,8'
Försälj   19xx D 1,5'
Försälj   30xx K 1,5'

Lagerförandring 49xx K 10'
Lagerförandring 14xx D 10'

Avskrivning 4'

Lager (samhällen)       10'
Inventarier                  16'

Dessa samhällen om man vill få pengar för de så måste man sälja de nästa år sedan sjunker värdet dramatiskt då livslängden är ca 2-3 år och om man har stor tur 5år.
Kan man göra avskrivning på bisamhällen ? eftersom de sjunker i värde för varje år, de producerar mindre och mindre med ägg/avkommor.


MVH

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #202 skrivet: 27 nov-12 kl 14:48 »
När det gäller lager är det inte så att man tar upp det till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och verkligt värde?
Har också för mig att om man har ett nyinköpt lagervärde lägre än 5 000:- behöver man inte ta upp det alls? Avskrivning på lager kan man göra varje år på tre %. Även defekt lager måste kunna skrivas av. Tänker på äldre bisamhällen. Men, vet inte hur. Vi har får och jag gör en inventering varje år och födda/köpta läggs då till och döda/sålda dras ifrån automatiskt.
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #203 skrivet: 27 nov-12 kl 17:10 »
Nej, man gör inte avskrivningar på lager. Det behövs inte eftersom man gör en ny lagervärdering varje bokslut. Och har då lagret sjunkit i värde, så får man ju ett avdrag.

De 3 % som man dra av kallas inkurans och är för att ha en marginal om saker ruttnar eller förstörs på annat vis.

Om jag förstår rätt så är problemet att det finns bisamhällen som producerar väldigt lite, och då skulle ni vilja ha ett lägre värde?
Principen är annars att det inte fungerar så med andra djur. En ko är en ko, oavsett om den mjölkar 10 eller 40 liter per dag.

Men det finns ju inga värden för bin, och alltså får man värdera lite efter egna tankar, med stöd av den här textsnutten på skv:
Om det med hänsyn till verksamhetens art inte utan avsevärda
svårigheter är möjligt att följa inventeringslagens regler ska den
skattskyldiges uppgifter om lagervärdet godtas om det inte framstår
som sannolikt att värdet är ett annat.


Någon på ett forum nämnde försäkringsvärdet som mått. Finns det ett sånt?

Sen är ju då materialet som kupor och annat inventarier, och skrivs av med avskrivningar, eller direktavdrag om det är under ca 21000 kr.

Tänk också på att upp till 15 kupor räknas biodling som hobby, och då behöver man inte greja med lager, men har heller inte möjlighet att kvitta underskott mot andra tjänsteinkomster. Inte heller får du kvitta ett underskott i biodling mot ett överskott i kaninproduktion. Som exempel.
Kör man som hobby, så får man bara kvitta förluster mot vinster inom samma hobby.

Har du jordbruk så räknas biodling in i näringen även om du har färre än 15 kupor.

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #204 skrivet: 27 nov-12 kl 19:19 »
Ja 3% i inkuransavdrag ska det vara. En del av vår verksamhet består av försäljning av kläder och hästtillbehör. Eftersom det är modebetonat till viss del så drar vi de tre procenten på lagervärdet efter inventeringen.
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #205 skrivet: 29 dec-12 kl 13:08 »
Nu har jag läst hela tråden. Puh...

Kan vi backa lite:
För att jag ska fatta detta kan bokföringsmaestro tydligt förklara syftet med dessa:
1) En resultatredovisning
2) En balansräkning
3) Ett bokslut

Jag anar att balans har med tillgångar att göra.
Sedan verkar det vara så att stora inköp kan skrivas av över flera år, MEN HELA värdet av dem ska stå i inköpsårets balansräkning?

Kan man säga att alla 10 och 20 konton "bygger" balansräkningen.
Och 3-8 kontona bygger resultaträkningen?

Jag anar att balansräkningen alltid ska bli 0?
Hur gör man om saker ökar i värde av sig självt.
T ex immateriella tillgångar
T ex marknadsvärden ökar.
Man gör gratis eget arbete och en inventarie eller byggnad ökar i värde. Saker är ju värda mer än anskaffningen av byggdelarna.

Sebastian

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #206 skrivet: 29 dec-12 kl 16:32 »
Ok, vi börjar med balansräkningen i ett svar, så blir det inte så komplext.

Det är riktigt att 10- och 20- kontona bygger upp balansräkningen, och att den ska sluta på noll.

Jag lägger in en bild från ett av mina gamla bolags första år. Det är samma förutsättningar som du har, med ett AB som arrenderar och driver jordbruk.

Först kommer ju då inventarier, och där sätter man hela summan som man köpt dom för. i mitt fall 54 175 kr.
Avdraget för dessa ska delas upp på flera år, jag brukar normalt dela summan på 5 år och dra en femtedel varje år. I mitt fall borde det alltså stått 10 835 på raden för 'ackumulerade avskrivningar'. Tydligen ville jag inte dra ner resultatet detta året, så jag har bara gjort en avskrivning på 956 kr.

Sen kommer då lager. Och det är ju aktuellt nu. På nyårsafton ska lagret inventeras och få sina värden. Jag har haft spannmål för 2264 kr i lager, och djur för 88 020 kr.

Sen är det lite olika fordringar, och kassan och bankkontona.

Summa tillgångar alltså 159 576 kr.

*****************************************************************

Så på nederdelen kommer skuldkontona, och nu ska dom nå samma summa som tillgångarna.

Vissa saker vet man ju säkert.
Leverantörer som jag är skyldig är 27 777 kr.
Andra lån och skulder är ju också sånt man vet säkert

I mitt fall så är det -31 979 kr som är konstaterade skulder.  Och aktiekapitalet är också fast, -100 000.
Alltså har jag nu -131 979 kr i skulder och då är det ju inte i balans.

Årets resultat var en förlust på 161 385 kr, den förs in som en pluspost vid punkt 2099, 'redovisar resultat'. Och nu börjar det barka åt skogen helt med det egna kapitalet, som ju ska vara minst -100 000.

Därför har vi satt in 188 818 kr av egna pengar, för att med lite marginal rädda det egna kapitalet. Och då blir summan eget kapital -127 433 kr.
Och nu har vi balans, nu är skulderna - 159 576. samma som tillgångarna.

Det enda sättet att nå balans är alltså att ändra det egna kapitalet, det är ju den enda summan som är 'svävande' En skuld till en bank är ju en fast summa. Det går ju inte att säga till banken, *du, vi måste rädda aktiekapitalet, så vår skuld till er är ändrad*.

Frågor på balansrapporten?

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #207 skrivet: 29 dec-12 kl 16:43 »
Hur gör man om saker ökar i värde av sig självt.
T ex immateriella tillgångar
T ex marknadsvärden ökar.
Man gör gratis eget arbete och en inventarie eller byggnad ökar i värde. Saker är ju värda mer än anskaffningen av byggdelarna.

Sebastian

Det är inte längre tillåtet att själv värdera upp immateriella tillgångar. Du kan alltså inte själv säga att du har byggt upp en turistgård och själva värdet av utsikten, upplevelsen är nu 100 000.
Du kan däremot ta betalt för det när du säljer, eller om du köper en rörelse av nån annan. Då betalar man för den Goodwill som den förre har byggt upp, och då förs det in som en tillgång i balansräkningen.

Samma sak med marknadsvärden, du får betalt för det den dagen du säljer.

Bygger du en maskinhall så räknas den till det värde som det kostat att bygga den, och eget jobb får man inget för.
Däremot skulle man ju kunna tänka sig att när den nästa gång kommer med i fastighetstaxeringen, så höjer den värdet på gården.

Däremot finns det ju en sak som ökar i värde av sig självt, och det är ditt lager. Djuren förökar sig, skördarna ökar. Det syns ju direkt när man gör lagerinventeringen.
Jag ska skriva ett särskilt kapitel om lager senare, eftersom det är aktuellt nu på måndag.

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #208 skrivet: 29 dec-12 kl 17:03 »
Så, här kommer då en bild på resultatrapporten. Den är ju betydligt enklare att begripa sig på.

30 konton längst upp visar inkomsterna, i mitt fall 92 991 kr.
40-kontona är de direkta kostnaderna, t.ex foder och sånt, och i mitt fall blev dom 115 121 kr.
Jag ligger alltså 22 121 kr back redan där.
Och ännu värre hade det ju varit om jag inte värderat upp lagret så högt. Eftersom det var första året så ökade lagret från noll till 76 284 kr, och det blir alltså en intäkt.

Sen kommer då andra kostnaderna, och långt ner hittar vi de 956 kr i avskrivningar, som också stod i balansräkningen.

Summa till slut, -161 385 kr, och det var ju den summa som fördes in i balansräkningen vid det egna kapitalet.

TiB

  • Inlägg: 3494
  • Dräng, på egen gård.
    • Småland
    • maskinochtryckluft.se
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #209 skrivet: 29 dec-12 kl 17:31 »
Citera
Bygger du en maskinhall så räknas den till det värde som det kostat att bygga den, och eget jobb får man inget för.
Däremot skulle man ju kunna tänka sig att när den nästa gång kommer med i fastighetstaxeringen, så höjer den värdet på gården.

Jo, det var detta jag ville komma åt på annan plats, att "bolagets byggnader" egentligen bara är ett lager med rör, plåt och annat som är inköpt. Lös egendom s.a.s.
Visst ökar kanske värdet med fler byggnader av viss standard och blir underlag för taxering. Men om det är någon annan än fastighetsägaren som äger byggnader och andra anläggningstillgångar minskar ju värdet då de är svåra att dela på.

Om BOLAGET dragit in ström till DIN fastighet är t o m kabeln lös egendom. Om du vill sälja bolaget ska kabeln ju med, om du inte köpt loss den. Samma sak vid en konkurs, Kron-Olle skulle ju kunna få för sig att sälja dendär kabeln....................

En röst talade till mig ur kaoset och sade;
Le, var glad, ty det kunde varit värre.
Jag log, jag var glad, och det blev värre!

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #210 skrivet: 29 dec-12 kl 19:31 »
ed
Sen är det lite olika fordringar, och kassan och bankkontona.

Årets resultat var en förlust på 161 385 kr, den förs in som en pluspost vid punkt 2099, 'redovisar resultat'. Och nu börjar det barka åt skogen helt med det egna kapitalet, som ju ska vara minst -100 000.
Därför har vi satt in 188 818 kr av egna pengar, för att med lite marginal rädda det egna kapitalet. Och då blir summan eget kapital -127 433 kr.
Och nu har vi balans, nu är skulderna - 159 576. samma som tillgångarna.
Frågor på balansrapporten?

Fråga
Momsfodran - den vet man väl först den 31 dec då alla inkomster, utgifter är klara.
ELLER är denna fodran från föregående år?

Fråga
Aktieägartillskottet?
I verkligheten, hur mycket pengar finns i detta företagets kassa?
Är tillskottet fiktivt?
Är aktiekapitalet förbrukat?

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #211 skrivet: 29 dec-12 kl 23:23 »
Fråga
Momsfodran - den vet man väl först den 31 dec då alla inkomster, utgifter är klara.
ELLER är denna fodran från föregående år?

Man tar fram en momsrapport per 31/12, och då får man ju direkt veta om man är skyldig moms eller har att fordra.

Fråga
Aktieägartillskottet?
I verkligheten, hur mycket pengar finns i detta företagets kassa?
Det finns 10 645 kr. kassan plus bankmedel.

Är tillskottet fiktivt?
Nej, i praktiken just i detta fallet så har det uppkommit genom att vi betalat bolagets räkningar med privata pengar. Det ser man ju när man tittar på resultaträkningen.. jag hade sålt för nåt på 90 000, men köpt foder för 150 000. Alltså måste räkningarna betalats från oss privat.

Är aktiekapitalet förbrukat?

Nej, det finns ett eget kapital på 127 433 kr, så det finns alltså en marginal på 27 433 kr. Men utan tillskottet hade det ju varit förbrukat.
Man börjar med 100 000.
Sen dras årets förlust på  161 385 och nu är ju då kapitalet - 61 385.
Så tillförde vi 188 818 kr och återställer med marginal kapitalet. Det hade ju räckt att tillföra lika mycket som årets förlust egentligen.

Det går inte att bara skriva in en siffra och låssas som att man satt in kapital. Utan antingen visar man ju då att man betalat bolagets räkningar, eller att det finns en tydlig insättning på bankkontot.


mwson

  • Inlägg: 305
    • Dalsland
    • Storuddens Gård
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #212 skrivet: 30 dec-12 kl 17:13 »
Hej
Jag sitter och funderar på att börja bokföra vår fiberförening som vi startade i våras, kan man använda ett vanligt bokföringsprogram eller finns det specialverisioner för ekonomiska föreningar? Om jag klarar mej med vanligt, vilka konton ska jag använda till medlemsavgift och till medlemsinsats,
kan jag sätta registreringsavgiften till bolagsverket på 6200?
MVH Martin
Fru, Barn, Hereford, Nordiska bin och Katt

Existens!

  • Gäst
SV: (Ämne saknas)
« Svar #213 skrivet: 30 dec-12 kl 18:22 »
Programmet är samma men man brukar ha en särskild kontoplan. Men när jag tittar på den så är i stort sett det enda extra kontot 2083 som heter 'inbetalda insatser '.  Det är ju alltså snarlikt aktiekapitalet i ett bolag.  Reg avgiften bokförs på 6992, 'övriga ej avdragsgilla kostnader '.  Alltså en sån post som man får hålla reda på vid deklarationen då den inte får dras av skattemässigt. Men den bokförs ändå för att det ska synas vart pengarna tagit vägen.

mwson

  • Inlägg: 305
    • Dalsland
    • Storuddens Gård
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #214 skrivet: 30 dec-12 kl 18:47 »
Tack då kan jag ju lägga till 2083 till ordinarie kontoplan, vi har en årlig medlemsavgift som inte är insats också var ska den bokföras?
Fru, Barn, Hereford, Nordiska bin och Katt

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #215 skrivet: 30 dec-12 kl 21:45 »
Det beror lite på vad ni kallar dom, och om det är föreningens huvudintäkter?    För medlemsavgifter är normalt skattefria intäkter och bokförs på ett 39** -konto. Ej moms då.

Men sen finns det en del avgifter som kallas serviceavgifter. Dom är skattepliktiga och momspliktiga och sätts på ett vanligt 30-konto.

mwson

  • Inlägg: 305
    • Dalsland
    • Storuddens Gård
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #216 skrivet: 31 dec-12 kl 18:30 »
Nu tar vi 100:-/år i medlemskap och 100:- i insats tills vi vet vad fiberanslutningen kommer att kosta, sen höjs ju insatsen med kostnaden för anslutningen (15-20.000:-)  och det kommer en månadskostnad (50:-) för driften av nätet som blir vår huvudinkomst så jag sätter väl medlemsavgiften på 39** :)
Tack för hjälpen
Fru, Barn, Hereford, Nordiska bin och Katt

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #217 skrivet: 03 jan-13 kl 14:37 »
Aktuellt just nu, som jag hoppas ni gjort i veckan.. Lagerinventeringen.

Det handlar helt enkelt om att gå igenom vad som finns i lager, och räkna djuren.
Har du ett större AB med revisor, så ska revisorn vara med vid inventeringen, och skriva under det hela.
För en vanlig företagare så räcker det att skriva ner allting, värdera och intyga att det stämmer.

När det gäller värdering, så är det ingen som vill ha övervärderade lager. Det ska inte se ut som att företaget har en bättre ställning än det faktiskt har.
Därför använder man det lägsta värdet av antingen anskaffingsvärdet, dvs vad det kostat att ta fram varan, eller det verkliga värdet, dvs det man får om man säljer.
När det gäller djuren så fastställer skatteverket värden, och dom hittar man här :  http://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800022109/SKV+A+2012.27.pdf

Från värdet drar man av 3% som får bli den del som riskerar att förstöras. Kanske ruttnar eller blir kasst på nåt vis.

När man så fastställt vad lagret har för värde, så gäller det att bokföra det.

Här är det så finurligt uträknat så man använder ett konto dels från balansräkningen, tex 1400 'lager', och dels ett konto från resultaträkningen, 4990 'lagerförändring'.
Det betyder alltså att bokningen kommer att påverka både resultatet och balansen.

Första året man gör detta, kommer det att ge rätt stora utslag.

Om lagret för första gången värderas, och man kommer fram till att det är värt 50 000, så bokar man in + 50 000 på konto 1400, 'lager'. Och -50 000 på konto 4990, 'lagerförändring'.
Eftersom 4990 är ett kostnadskonto, där man normalt bokför sina utgifter som plusposter, kommer detta nu alltså att öka ens resultat med 50 000.
Det här kommer som en överraskning för många.

Följande år brukar inte bli lika dramatiska, eftersom man bara bokför mellanskillnaden.

Dvs om det år 2 visar sig att lagret är värt 60 000 så bokar man + 10 000 på 1400 och -10 000 på 4990, och resultatet ökas det året med 10 000.

Å andra sidan, om vi år 3 har lagt av, och lagret är tomt, så bokas då -60 000 på 1400 , och +60 000 på 4990.
Vilket betyder att det året så minskas resultatet med 60 000.

Enklast blir ju om man utgår från konto 1400, 'lager'. Den siffran som står där, ska motsvara det värde som verkligen finns.

Lager under 5000 behöver inte tas upp för enskilda som gör förenklat bokslut.
« Senast ändrad: 03 jan-13 kl 14:41 av Existens! »

Existens!

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #218 skrivet: 11 jan-13 kl 10:07 »
Efter mogen övervägande har jag nu beslutat att lägga ner den här lilla 'skolan'.
Jag har under åren tyckt det har varit roligt, men också lagt ner ett oändligt antal timmar på att dels skriva och dels söka fakta för att kunna ge riktiga och underbyggda svar på frågor jag varit osäker.

Belöningen för de här timmarna har varit att det funnits en forumdel där man kunnat ha lite roligare och fria diskussioner om allt möjligt, och det har fungerat som ett bra sällskap när man behövt det.
Nu har forumledningen beslutat att på obestämd tid lägga ner den delen, och det har lett till att jag fullständigt tappat sugen att lägga ner jobb på det här.

Jag hoppas ni haft nytta av det som frågats om i tråden, och den går ju alltid att läsa för den som vill. De flesta svar finns där, för den som letar.
Bokföringsfrågor kan ju läggas på ekonomitavlan helt enkelt.
Jag kommer att be nån moderator låsa den här tråden.

Ha det så gott!

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #219 skrivet: 11 jan-13 kl 12:13 »
Åh nej vad tråkigt!  :-\  Har haft mycket stor hjälp av din skola. Speciellt med tanke på all den kunskap du har när det gäller lantbruk och företagande som gäller det. Hoppas att du ångrar dig för du behövs!
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

116 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Fantastiskt inspirerande
/Catarina L

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser