Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ex bokföringsskola.  (läst 126397 gånger)

andtol

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #80 skrivet: 22 jul-11 kl 17:38 »
Mitt program vill inte skapa kreditnota/faktura!!!

Vad har du för program?

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #81 skrivet: 06 sep-11 kl 23:47 »
Vad är det för fördelar med faktureringsmetoden jämfört med kassametoden, mer än att man slipper en stunds extra arbete en dag, vid bokslutet, mot att man sätter in en stunds extra arbete varje dag hela året?
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #82 skrivet: 07 sep-11 kl 12:17 »
Har man en liten verksamhet med få verifikat så är det närmast en smaksak. Men så fort det börjar bli lite antal på kundfordringar och leverantörsskulder, så är det väldigt enkelt att hela tiden veta att allt är bokfört, så man direkt kan se hur man ligger till utan att rota igenom en stor hög med papper och räkna ihop sina skulder och fordringar.

I en krissituation kan man alltid dra ut en balansrapport och visa t.ex banken hur man ligger till. Det blir mer tidsödande om allt ligger o-bokfört och väntar på att betalas/inkomma.

Bättre koll på sin situation, helt enkelt.

Har man stora inköp och moms månadsvis så hinner man ju också få tillbaka momsen innan fakturan ska betalas.
Får man en faktura på 125 000 ink moms i slutet på en månad, så kan man boka in den, lämna in momsdeklarationen den förste i nästa månad, och 10 dagar senare så har man de 25 000 som utgjorde moms på kontot.

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #83 skrivet: 21 nov-11 kl 22:33 »
Tack Ex för att du hjälper mig igenom bokföringen. Din skola gör att det blir betydligt roligare.  :) Nu håller jag bara på att pussla så jag får ihop det med mitt bokföringsprogram också.

(Att jag faktiskt läst ekonomi och bokföring en gång har jag effektivt förträngt eller så fastnade inget eftersom det var på låtsas.)
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #84 skrivet: 22 nov-11 kl 20:26 »
Instämmer med förra inlägget ...
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #85 skrivet: 22 nov-11 kl 22:11 »
Nu har jag en fraktbokföringsfråga. När jag fört över en fakturajournal så är där en kundfaktura med en fraktkostnad som bokförs automatiskt. Då är det 48,80 på 1510 Kundfordringar och -48,80 på 3520 Frakter. Nästa verifikation som jag ska bokföra är kvittot för den frakten. Hur bokför jag den? Hade tänkt bokföra den kredit 1930 48,80 och debet 5710 frakt och transporter men, det blir ju konstigt.  ??? Nu är jag så trött så jag orkar inte tänka så jag hoppas på lite hjälp härifrån. Vad är det för skillnad på de olika fraktkontona? Sen finns det ett 6-konto för porto också men, det gissar jag är för post man skickar i företaget så att säga. Nä, jag får nog sova på saken och med lite tur har jag fått tips och råd här till imorgon kväll. (Det är säkert jättebra med bokföringsprogram när man väl kan dem...)
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #86 skrivet: 23 nov-11 kl 09:54 »
Du la den ju som en kundfordran först, så när du får betalt för den så får du ju boka bort den kundfordringen och lägga där pengarna kom in.

kredit 1930, 48,80
debet 1510  48,80

Annars kommer du ju att samla på dig en massa kundfordringar som aldrig blir betalade...

6-kontot för porto är det som ditt företag betalar för porto,ja. Även 5710.

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #87 skrivet: 15 dec-11 kl 00:03 »
Hur är det med eget uttag av varor i hobbyverksamhet. Inte skall man ta upp det?
Det gäller väl bara om man driver företag?
Ex om man har biodling som hobby så säljer man sitt överskott. Det egna uttaget redovisas väl inte, eller?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #88 skrivet: 15 dec-11 kl 11:05 »
Nej, jag har svårt att se hur man skulle behöva ta upp det.. Det står ju var och en fritt att odla mat till sig själv.

 Endast vinst av hobbyverksamhet behöver tas upp. Har man ingen vinst i den verksamheten så behöver man inte bry sig alls.

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #89 skrivet: 15 dec-11 kl 14:12 »
har kollat med skatteverket. Det skall inte tas upp eget uttag vid hobby. Märkligt när man får göra avdrag för kostnader mot sin försäljning. Man får t o m dra inventarier upp till ett halvt basbelopp direkt! Ingen momsplikt upp till 30 000. Över 30 000 blir det näringsverksamhet.
Varje hobby skall deklareras för sig.....intressant...undrar om 30 000 gäller sammantaget eller för varje hobby?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #90 skrivet: 17 dec-11 kl 13:53 »
Som jag tolkar hobbybroschyren så är det 30 000 per hobby, eftersom de ska deklareras separat. Man kan ju ha både näringsverksamhet och sen en hobby vid sidan av, så det bör rimligen räknas var för sig.

Det är ju också så att endast underskott och överskott inom samma hobby får kvittas mot varandra. Man kan alltså inte göra vinst på honung och kvitta det mot förluster inom hästuppfödning, t.ex.

Viktigt att tänka på är också att underskott av hobby aldrig får kvittas mot inkomst av tjänst, utan endast mot framtida överskott av samma hobby.
Har man stora underskott ska man alltså noga överväga att starta näringsverksamhet istället, så att man de första 5 åren kan kvitta underskott mot vanlig inkomst.

http://www.skatteverket.se/download/18.76a43be412206334b89800024376/34409.pdf

hen

  • Inlägg: 446
  • extremt mycket frågor...
    • Småland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #91 skrivet: 02 jan-12 kl 14:16 »
vet inte om de är rätt att fråga här (ursäkta om det är fel ställe)

Jag har 1 elmätare till både "lantbruket" och "bostadshuset" hur gör jag med det?

 

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #92 skrivet: 02 jan-12 kl 14:48 »
Du ska dela upp fakturorna, så du bara bokför den delen som du uppskattar går till lantbruket. Du sätter in fakturan i din pärm, men skriver på den hur mycket du tycker ska gå på jordbruket, glöm inte att även dela momsen. Sen när du betalar den så om du då betalar den från företagskontot, så stämmer ju inte summorna, utan den delen som avser privat förbrukning bokar du som 'eget uttag'.

Själv tycker jag det där är rätt krångligt, och bokar in hela fakturorna på jordbruket. Sen vid deklarationen så tar jag bort så mycket som jag uppskattar har gått till det privata, det finns en punkt, R13, på NE-bilagan, där man kan återföra såna summor.

jenses

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #93 skrivet: 02 jan-12 kl 14:59 »
Du ska dela upp fakturorna, så du bara bokför den delen som du uppskattar går till lantbruket. Du sätter in fakturan i din pärm, men skriver på den hur mycket du tycker ska gå på jordbruket, glöm inte att även dela momsen. Sen när du betalar den så om du då betalar den från företagskontot, så stämmer ju inte summorna, utan den delen som avser privat förbrukning bokar du som 'eget uttag'.

Själv tycker jag det där är rätt krångligt...

I Visma Administration finns s.k. "konteringsmallar" som man kan använda för t.ex. sådana ändamål.
Jag använder de t.ex. för automatiskt procentuell uppdelning av telefonkostnaderna i företags- och privatandel -
bara att knappa in fakturasumman och momsen, programmet sköter resten och delar upp i privat- och företagsandel.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #94 skrivet: 03 jan-12 kl 07:59 »
I Visma Administration finns s.k. "konteringsmallar" som man kan använda för t.ex. sådana ändamål.
Jag använder de t.ex. för automatiskt procentuell uppdelning av telefonkostnaderna i företags- och privatandel -
bara att knappa in fakturasumman och momsen, programmet sköter resten och delar upp i privat- och företagsandel.

Jo, det är ju riktigt, såna kan man ju skapa. Den funktionen finns nog i alla program. Jag har det t.ex för fakturor jag skickar ut, skriver bara in slutsumman, så delar programmet självt upp det på de olika posterna, sparar ju ofantligt med tid.

Hur gör du sen när du betalar fakturan?

jenses

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #95 skrivet: 03 jan-12 kl 09:33 »
Hur gör du sen när du betalar fakturan?
Jag registrera bara betalningen och skriver ut en utbetalningsjournal,
när det är klart är alla belopp bokförda på sina respektive kontona som debet / kredit.
Med själva bokföringen har man alltså nästan inget att göra -
bara att fakturera, registrera ut- och inbetalningar och skriva ut journaler.

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #96 skrivet: 16 jan-12 kl 16:14 »
Ny fråga: jag har hittills inte bokfört gårdens tillgångar såsom fastigheter, åkermark, skog...det slog mig att det borde man förstås göra!
hur går man tillväga då i bokföringen, vilket värde anger man, och hur hanterar man bakåt i tiden att de senaste två åren ej ha haft det bokfört i deklarationen?

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #97 skrivet: 17 jan-12 kl 00:04 »
Om du har förenklat årsbokslut så behöver du inte bokföra byggnad och mark utan du tar upp detta i bokslutsunderlaget och sedan för du över på ditt förenklade årsbokslut och därefter NE. Du utgår från anskaffningsvärdet, dvs det du betalde för fastigheten + lagfartskostnader. Fördelningen på byggnad och mark gör du efter taxeringsvärdet. Du får bara skriva av byggnader. Har du inte gjort avskrivningar?
Jag antar att det är en jord/skogsfastighet som du har.

Neiklot

  • Gäst
Skicka påminnelse..
« Svar #98 skrivet: 23 jan-12 kl 13:28 »

Vad är det för räntesats ("enligt lag") på en påminnelse?

Fakturan är på 4905kr och skulle varit betald 4 Augusti -11

Jag har pratat med kunden ett flertal tillfällen men h*n slingrar sig och lovar att betala..


Eller ska jag skicka det till KF?


Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #99 skrivet: 23 jan-12 kl 13:49 »
Dröjsmålsräntan är normalt referensräntan + 8 procent, och det blir just nu då 10%. Men du måste ha angett på fakturan att du tar ut dröjsmålsränta, annars får du inte göra det.

En så stor räkning ska du inte sitta och vara snäll med längre. Skicka först ett inkassokrav, där du skriver att fakturan lämnas till kronofogden om den inte betalas inom 14 dagar. Då har du gjort rätt och kan sen gå vidare. Du får inte lämna in till Kfm utan ett föregående inkassokrav.

Man ser ju hur andra företag agerar... 5 dagar, påminnelse, 5 dagar till, inkasso, 7 dagar, kronis....Vi småföretagare är alldeles för snälla.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

124 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Som alltid mycket nöjd. Stycket med "Att ta vara på en gris" var kanon på alla sätt! Gillar nybörjarbreven mycket.
/Marie Mårtensson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser