Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ex bokföringsskola.  (läst 126419 gånger)

Sillastrybarn

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #160 skrivet: 28 maj-12 kl 10:33 »

Hallå!
Ställer en fråga här som inte direkt handlar om bokföring men om företagande.

Jag står precis inför start av ett AB, samtidigt som min fru går i tankarna på att ev. starta eget inom konditoribranschen.
(Ungefär raka motsatsen mot vad jag ska syssla med)

Nu undrar jag om det är möjligt att i AB 'syssla med olika saker'.
(Har ett EF sedan många år, och där kan man ju göra "precis allt möjligt").

Och om det isåfall är värt att baka in min frus idéer i bolaget?
Jag har en fastighet som kommer användas som apportegendom och denne skulle fungera bra att använda även till min frus verksamhet.

ELLER är det enklast att hon startar ett EF, och sedan hyr in sig i bolagets fastighet?

Hm, lite rörigt.
Men ändå! :)

Tacksam för svar.

/Sillastrybarn

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #161 skrivet: 28 maj-12 kl 10:43 »
Hehe.. *baka in hennes verksamhet*  det var ju lite vitsigt :)

Men visst kan du göra det, men det är lite petigare med att man skriver in de olika verksamheterna i bolagsordningen som du skriver när du startar bolaget. Varför kan man ju fråga sig, men du får tillbaka papprena om bolagsverket anser att dom inte förstår  vad ni ska göra.  Jag startade ett för ett ta sen åt en pilot, och skrev 'konsult inom flygverksamhet' , men det blev tvärstopp och vi fick precisera exakt vad det var han skulle syssla med.

Däremot får man ju överväga andra saker, som om din fru t.ex har en anställning och tänker börja med lite bageriverksamhet vid sidan av, och den kan tänkas gå med förlust nåt år i början, då kan hon ju utnyttja möjligheten att dra av förluster i EF mot sin vanliga inkomst under uppstarten.
Sånt funkar ju inte i ett AB, där förluster bara får rullas vidare framåt.

Sen brukar jag alltid varna för att lägga in en fastighet som apport, men det har du säkert tänkt över.  Skulle bolaget gå åt skogen, så är ju risken stor att du förlorar fastigheten.  En del av vitsen med ett AB är ju att sprida riskerna, och inte lägga alla ägg i en korg så att säga.

Halte

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #162 skrivet: 28 maj-12 kl 12:45 »
Eftersom att detta artar sig till en frågor-om-bokförings-tråd så öser jag på med en till fråga.. :)

Har ett hus på gården som jag hyr ut veckovis till turister och annat löst folk.. Material till huset som man köper in på får man ju inte dra av momsen på, så mkt har jag förstått sedan tidigare. Men hur är det med intäkterna? Ska det bokföras moms på hyresintäkterna?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #163 skrivet: 28 maj-12 kl 12:53 »
Nej, hyresintäkter är i huvudsak alltid momsfria.   Det är t.ex ingen moms på vanlig lägenhetshyra.


Hyr du däremot ut exempelvis en fabriksbyggnad där det ska bedrivas momspliktig verksamhet ( vilket ju är nästan allt ) så ansöker man om frivillig skattskyldighet, och får därmed dra moms på kostnader, och ta moms på hyran.

Sillastrybarn

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #164 skrivet: 28 maj-12 kl 18:57 »
Det är för mig mer fördelaktigt att använda fastigheten som apportegendom än att plocka ut 50.000kr ifrån mitt EF.

En annan fråga: Bolaget kommer enbart använda en del av fastigheten. (Nedre plan)
Är det möjligt att bolaget hyr ut resterande del till mig som bostad?

Är det ekonomiskt OKEJ eller blir det "skatt på skatt" eller liknande? Jag hyr idag mitt boende, och känner att kan jag betala hyra till "mig själv" (bolaget) så hade det känts bättre.
 

Existens?

  • Gäst
SV: (Ämne saknas
« Svar #165 skrivet: 28 maj-12 kl 19:29 »
Det går utmärkt och det är många som gör det. Många bönder äger gården och arrenderar ut marken och bostad till sitt AB.  Du måste dock ta lite vettig hyra. Annars skulle det kunna ses som en löneförmån.

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #166 skrivet: 02 jun-12 kl 00:58 »
En fråga om årets resultat.

Säg att jag har en förlust på -20 000 och bokför den
8999 kredit
2019 debet

Så är allt väl men, vad gör jag med resultatet nästa år? Nu ligger det och skvalpar årets resultat på hög.  ???
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Existens?

  • Gäst
SV: (Ämne saknas
« Svar #167 skrivet: 02 jun-12 kl 07:44 »
Det absolut sista du gör på året är att nolla in konto 2013, 2018 och 2019 mot 2010, eget kapital. Även skatten på 2012, om du har bokfört den där. Så när nya året börjar ska det bara finnas en post och det är då eget kapital.  Detta är viktigt för annars har du ju ingen glädje av resultatet när du ska beräkna räntefördelning och expansionsfond.  Ett positivt resultat ökar alltså det egna kapitalet.


Kan ju tillägga..: Det egna kapitalet visas ju rätt förvirrande i de flesta bokföringsprogram,. Men programmet ser det ur firmans synvinkel. Så ett eget kapital på t.ex 100 000 kr, skrivs i programmet som -100 000.
« Senast ändrad: 02 jun-12 kl 08:31 av Existens? »

Halte

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #168 skrivet: 02 jun-12 kl 11:17 »
Om man lägger ned en enskild firma, hur funkar det då?
Om man har maskiner o.s.v. inköpta i firman..

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #169 skrivet: 02 jun-12 kl 11:17 »
Tack snälla för svar!

Eftersom jag roat mig med att göra om bokföringen sen ett par år tillbaka. Dyker det upp ovanligt märkliga frågor. Gamla kraschade ihop med en dator och oj vad jag hade säkerhetskopierat.  ::)  Jag har lagt alla förluster på hög och lämnat dem så i balansrapporten. Är det då bara att nolla dem mot eget kapital även om det är för ett par år? Det borde väl vara det.

Tänker högt nu, jag är på 2010 och är i princip klar men, alla djuren är inte i bokföringen. Var lägger jag in dem? Det är livdjur, tackor och baggar, ett par hästar och höns. Hönsen är ju köpta genom företaget men, inte lagerförda eller vara de ska stå. Likadant de djur jag köpt in finns ju med men, det kommer ju nya lamm och föl. Hur lägger jag in dem i bokföringen? Eller har du kanske skrivit det längre bak i tråden. Ska kolla det. Borde inte de räknas till egna kapitalet? Jag har även en gammal traktor som inte ligger med. Fast den kanske inte ska vara med när den är betald och klar sen länge? Men, har ju kostnader på den varje år?

En fråga till när jag ändå håller på. Hur bokför jag lammköttet bäst? Ska det in i kg eller hela och halva lamm? Nu har jag bokfört slakten som en kostnad och sen t x sålt ett 15 kg lamm för x kronor och 20 kg för xx kronor och bokfört summan och det har stått summa och vikt på verifikatet.
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

olof

  • Inlägg: 2715
    • Skåne
    • Min blogg med sökord biodling
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #170 skrivet: 02 jun-12 kl 11:29 »
Just det här med djuren undrar jag lite också om. Jag driver biodling med inriktning på att sälja bin, inte producera honung. När en redovisningskonsult hjälpte mig sätta upp bokföringen en gång i tiden rekommenderade hon att djuren (dvs bisamhällena) skulle tas upp som varulager, de skulle inventeras en gång om året och värdet av dem var vad ingående material kostade mig för att få fram dem. Är detta rätt och rimligt med tanke på att marknadsvärdet är helt annorlunda?

Ulric Eriksson

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #171 skrivet: 02 jun-12 kl 11:39 »
Så blir det eftersom djur räknas som varulager. För vissa djurslag finns tabeller för minsta tillåtna värdering, men inte för bin vad jag vet.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #172 skrivet: 02 jun-12 kl 16:03 »
Tack snälla för svar!

Eftersom jag roat mig med att göra om bokföringen sen ett par år tillbaka. Dyker det upp ovanligt märkliga frågor. Gamla kraschade ihop med en dator och oj vad jag hade säkerhetskopierat.  ::)  Jag har lagt alla förluster på hög och lämnat dem så i balansrapporten. Är det då bara att nolla dem mot eget kapital även om det är för ett par år? Det borde väl vara det.

Tänker högt nu, jag är på 2010 och är i princip klar men, alla djuren är inte i bokföringen. Var lägger jag in dem? Det är livdjur, tackor och baggar, ett par hästar och höns. Hönsen är ju köpta genom företaget men, inte lagerförda eller vara de ska stå. Likadant de djur jag köpt in finns ju med men, det kommer ju nya lamm och föl. Hur lägger jag in dem i bokföringen? Eller har du kanske skrivit det längre bak i tråden. Ska kolla det. Borde inte de räknas till egna kapitalet? Jag har även en gammal traktor som inte ligger med. Fast den kanske inte ska vara med när den är betald och klar sen länge? Men, har ju kostnader på den varje år?

En fråga till när jag ändå håller på. Hur bokför jag lammköttet bäst? Ska det in i kg eller hela och halva lamm? Nu har jag bokfört slakten som en kostnad och sen t x sålt ett 15 kg lamm för x kronor och 20 kg för xx kronor och bokfört summan och det har stått summa och vikt på verifikatet.

Ja, det är bara att nolla in mot eget kapital när du kommer på det och det passar vid ett bokslut. Det är ju inget som påverkar din skatt speciellt mycket, alltså så att du fuskat till dig för mycket pengar. Däremot är det bra att veta om man går med vinst och vill skatteplanera så gptt det går, då är det viktigt att ha ett korrekt eget kapital för att kunna utnyttja reglerna maximalt.
Har du ett negativt eget kapital på mer än 50 000 är du egentligen skyldig att göra en negativ räntefördelning. Men det är en minimal förändring av skatt på grund av den.  Har firman ett stort negativt eget kapital så utläses det som att du lånat pengar av firman, och då ska du betala ränta på pengarna du 'lånat'. Ett ganska komplicerat system...

Ja, djur är alltid lager (enda undantaget är travhästar ) och det går ju till så att du vid varje bokslut gör en lagerinventering där du räknar alla djur, skriver upp i listor och värderar enligt skatteverkets tabeller, eller på annat sätt, om det inte finns i tabellerna.

Säg att du får ihop ett lager på 10 000.  Då bokar du in lagersaldot 10 000 som en debet (plus) post på konto 1400, och motkonto är 4990, lagerförändring, som då får kredit 10 000. Eftersom lagerförändringen är ett 40-konto, så kommer en kreditpost där att öka ditt resultat det året.

Nästa gång du värderar lagret kanske du räknar fram 8000 som värde. Då drar du bort 2000 på 1400, krediterar alltså, och debiterar 2000 på 4990. Då kommer ditt resultat det året att minska med 2000 på grund av att lagret har minskat.

Och sådär håller man på.. hela tiden jobbar man med konto 1400 och 4990. På det viset får man ju med värdet av djur som föds på gården, eller spannmål som växt på fälten och skördats.

Vad gäller vad du skriver på verifikationen när du sålt kött så är det inte så kinkigt. Men eftersom lagervärderingen visar hur många djur du har, så kan det ju vara klokt att skriva antal djur du slaktat på verifikationen, istället för antal kilo. Då blir det ju lättare vid en eventuell revision att se om du säljer djuren vitt.

Jag bokför alltid slakten som en kostnad och köttet som en försäljning, och tar alltså inte genvägen att bara boka mellanskillnaden.  Detta för att kunna analysera och (särskilt vid en större verksamhet ) kanske upptäcka att man kan bygga ett eget slakteri för samma, eller lägre kostnad än vad man nu betalar för slakten. Analysmöjligheten är en av bokföringens huvuduppgifter.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #173 skrivet: 02 jun-12 kl 16:15 »
Om man lägger ned en enskild firma, hur funkar det då?
Om man har maskiner o.s.v. inköpta i firman..

När man avslutar firman så säljer man ju antingen maskinerna och omvandlar de till pengar, eller behåller själv. Och i alla fall handlar det om att nolla alla konton, och till slut göra ett eget uttag på summan, så att balansräkningen är tom. Då är den enskilda frimans bokföring avslutad. Sen får man se vad det kan bli i form av beskattning, det är lite svårt att avgöra i förväg, men pricipen om beskattning av egna uttag gäller. Säljer man traktorn till nån annan, så blir det ju kanske en vinst i firman, och då beskattas den. tar du själv över traktorn för samma värde, så blir det skatt på uttaget av traktorn.

För bönder med ägd fastighet, som ju många är här, kan ju tilläggas att enda sättet att sluta som näringsidkare, är att sälja gården.

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #174 skrivet: 02 jun-12 kl 16:44 »
Tack igen för svar!

En fråga till. Jag köper ju in en massa foder till alla djuren. Har därför gjort ett eget konto till det 4020. Nu läggs det bara till på hög där också men, behöver ju plockas bort vid årsskiftet för det mesta är ju då uppätet. Ja, i alla fall av fodret som köpts in under våren.
Nu bokar jag in det med belopp så att säga. Är det lönt att t ex lägga in ensilagebalarna styckvis på lager? Funderar på om det blir lättare att inventera vid årsskiftet då?
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Existens?

  • Gäst
SV: (Ämne saknas
« Svar #175 skrivet: 02 jun-12 kl 17:19 »
Jag är inte helt säker på hur du menar. Men principen är att inte ta bort summor från 4020, eller andra inköps konton,  utan istället använda lagerförändringen på konto 4990. 40-kontona nollas ju när du skapar ett nytt år och börjar då om på noll. Sen byggs dom upp hela året.  Detta för att man enkelt ska se hur mycket man köpt in varje år.  Har du tex köpt in havre för 10000 och när året är slut på har du för 5000 kr kvar så lägger du 5000 kr i debet på 1400 och 5000 i kredit på 4990 . Då minskas ju dina inköp med 5000 kr men du kan fortfarande se hur mycket havre du köpte in.  Hoppas det blev begripligt:)

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: (Ämne saknas
« Svar #176 skrivet: 03 jun-12 kl 17:49 »
Jag är inte helt säker på hur du menar. Men principen är att inte ta bort summor från 4020, eller andra inköps konton,  utan istället använda lagerförändringen på konto 4990. 40-kontona nollas ju när du skapar ett nytt år och börjar då om på noll. Sen byggs dom upp hela året.  Detta för att man enkelt ska se hur mycket man köpt in varje år.  Har du tex köpt in havre för 10000 och när året är slut på har du för 5000 kr kvar så lägger du 5000 kr i debet på 1400 och 5000 i kredit på 4990 . Då minskas ju dina inköp med 5000 kr men du kan fortfarande se hur mycket havre du köpte in.  Hoppas det blev begripligt:)

Jag igen,  ::) jag har inte använt lagerförändringen på konto 4990 när jag köpt foder hittills. Jag har bokat direkt mot 4020 och 1930. Det var därför jag undrade om det blev galet. I fortsättningen så kommer jag att boka in foderfakturorna som leverantörsfakturor i bokföringsprogrammet för då går det ju via 4990 och känns enklare att följa.

Nu har jag lagt in alla djuren och det blev då en ökning av lagervärdet med över 140 000,  :o för 2010. Det räknas ju som en vinst det året då och det känns ju lite galet när vi haft hälften av djuren i flera år. Ska göra avskrivningarna nu och se var det slutar. Egna kapitalet ligger dock på minus (eller plus i balansräkningen) så det kanske tar ut varandra?
« Senast ändrad: 03 jun-12 kl 17:57 av javill »
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

 

Existens?

  • Gäst
SV: (Ämne saknas
« Svar #177 skrivet: 03 jun-12 kl 18:21 »
Ja det är problemet när man plötsligt kommer på att man borde boka in djuren som lager:) . Är det köpta djur och man gör det samma år så blir ju inte effekten så stor eftersom man har en kostnad för inköpet.  Men får man många nya egna djur så blir det en del vinst ja. Dock minskar ju lagret när man säljer . .så det är en engångseffekt.  Gör maximala avskrivningar och återkom sen hur resultatet ser ut och det egna kapitalet efter omföring av resultatet och nollning av övriga 20 konton. Du kan ju använda en periodiseringsfond för att jämna ut resultatet om det skulle behövas.

javill

  • Inlägg: 11416
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: (Ämne saknas
« Svar #178 skrivet: 03 jun-12 kl 20:32 »
Ja det är problemet när man plötsligt kommer på att man borde boka in djuren som lager:) . Är det köpta djur och man gör det samma år så blir ju inte effekten så stor eftersom man har en kostnad för inköpet.  Men får man många nya egna djur så blir det en del vinst ja. Dock minskar ju lagret när man säljer . .så det är en engångseffekt.  Gör maximala avskrivningar och återkom sen hur resultatet ser ut och det egna kapitalet efter omföring av resultatet och nollning av övriga 20 konton. Du kan ju använda en periodiseringsfond för att jämna ut resultatet om det skulle behövas.

Så nu är avskrivningarna klara och 20-kontona nollade. Då står egna kapitalet fortfarande på plus i balansräkningen (alltså inget minustecken framför som det ska vara). Har ju haft minusresultat alla år innan 2010 så det egna kapitalet var ju borta tack vara det. I resultaträkningen hamnar resultatet på drygt 66 000 kronor.  :P

Det jag funderar på är det ingående lagersaldot. Har spårat det så långt bak som till ingående 2007 och då var ingående lagersaldo lite drygt 100 000. Vi gjorde inte bokföringen själva då och den är något oklart. Jag la ju in hästarna på lager nu som artiklar nu så att man ser vad som finns i lagersaldot och enklare kan inventera bort det när djur säljs. Misstänker dock att de kanske ligger i de 100 000 som även ca 10 får gör. Då borde jag minska de 100 000 på något sätt men, hur. Det finns liksom inget annat som är värt 100 000 i företaget så jag vet inte riktigt vad det är som ska ingå.  ??? Kanske gamla traktorn? Fast den borde ju inte ligga som lager. Foder kanske men, det vet jag inte. Hur plockar jag bort det som jag inte vet vad det är från lagret?  ??? Det är ju då ca 100 000:-
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #179 skrivet: 03 jun-12 kl 22:25 »
Nä, blanda inte in traktorn..den är ju en inventarie.

Men eftersom du troligen inte har nån gnällig revisor som ska ifrågasätta vart lagret tagit vägen, så är det ganska enkelt.

Inventera lagret till det rätta värdet just vid det bokslutet du håller på med. Sen kollar du då vad mellanskillnaden blir mot vad som redan är bokfört som lager från tidigare. Säg att du får ett värde nu på 150 000, och där fanns innan bokfört ett lager på 100 000.  Då bokar du in plus (debet) 50 000 på lagerkontot , 1400, om du använder det, eller flera. Och sen minus (kredit) 50 000 på 4990, lagerförändring. Då får du det rätta, aktuella värdet på ditt lager.  Kontot 4990 får bara 'hänga på' , det finns bara för att du ska ha ett motkonto.

Det finurliga i kråksången med kontona 1400 och 4990, är att de påverkar både balansräkningen (1400) och resultaträkningen (4990 ).

Hoppas jag får det begripligt..detta med lager är inte helt enkelt.

Ps.. du har fört om årets resultat till det egna kapitalet genom att använda konto 8999 och 2019 ?
« Senast ändrad: 03 jun-12 kl 22:31 av Existens? »


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

167 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Har dessa godingar i mitt fritidshus och har lagt band på själv att inte läsa de förens jag har läst ut en annan bok, mycket tråkigare bok, vilket gett mig en rejäl sporre att läsa ut den och börja med dessa tidningar! Har tjuvläst en och spoiler, den var jätteintressant!
/Rebecca B

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser