Hamling

[Lönnhult]

Vi har flera större askar och aspar på våran lilla gård, dom skuggar lite för mkt.

Hur stora träd kan överleva en drastisk kapning ?

Alternativet är ju ringbarkning och gallring men jag skulle vilja prova att hamla några av dom.

Inget av dom är hamlade tidigare och dom största askarna är ca 25-35cm i diameter.
 Det stod tidigare 6st sådana på gräsmattan men vi har sågat ner hälften men det är fortfarande för mkt skugga.

Är det någon som har några tips eller ideer?

[javill]

När det gäller asp så är ringbarkning och efter något år borttagning bäst. Ask brukar klara hamling bra även om den är brutal så det hade jag provat. Spara gärna dragare om det finns (tunna skott på den höjden du kapar/hamlar). Oftast är det riktigt gamla träd som man avråder att hamla.

[Filip Skräplund]

Hamla aspar funkar inte. Ringbarka och ta bort.
Annars får du tusentals rotskott för varje kapad asp.
Räcker inte det så går det bra att hamla askarna.
Man kan ibland se avkapade grövre askar som dött av operationen.
Dina borde klara sig.
Askar skuggar inte så mycket som aspar så kanske dom kan stå kvar utan hamling.
Dom får löv sent på våren och fäller tidigt, plus att lövverket är ganska glest.

[AndersT]

En fråga från en okunnig: vad menas med hamling?? Ringbarkning annvänder jag till asparna, och det fungerar ganska bra, men efter några år brukar de komma tillbaks..)-:

[Filip Skräplund]

http://www.naturvardsfond.se/visatext.asp?id=187

Hamling var (är) ett sätt att få ner solljus till marken för att gynna gräset,
samtidigt som konkurrensen från träden minskar med mindre lövmassa.
Dessutom tog man lövet tillvara.
Aspar kan vara knepiga att bli av med.
Det händer att man får rotskott när man ringbarkat också.
Man ska i alla händelser inte fälla aspen efter ringbarkning förrän den är helt död ovan jord.
Står asparna på en tomt kan det nog vara värt att hyra en stubbfräs,
som tuggar upp stubbarna till flis.
Borde sätta p för det mesta av rotskottsplågan.

[Lönnhult]

*kl*

Åh, tack alla för svaren . Nu har jag anmält mig till en kurs i hamling så vi får se hur det går.

[Weronicha]

Vet någon om man kan börja hamla halvstora-stora björkar?
Vi har en hel björkhage här på gården, det kommer ner för lite ljus och fukten från närliggande fuktig mark hålls kvar. (=mygg...)

Jag vill gallra ur en del, men även hamla om det går. Bla. med tanke på mina getter som skulle uppskatta det till vintern.

[Filip Skräplund]

Inte blir det nåt foder att tala om av hamlade björkar.
För lite blad helt enkelt.
Dessutom är det bland det fulaste som finns i trädväg.
Jag tror inte heller torra björklöv är särskilt smakliga för djuren.
Gallra så det blir lämpligt antal stora björkar istället.
Stora fritt växande björkar är törstiga och vackrare träd finns knappast.
Myggen trivs i låga björksnår och dit kan man väl räkna hamlade björkar också.
Däremot trivs inte myggen speciellt bra i en gles björkhage.

[Weronicha]

Tack för svaret.
Men jag gillar gamla hamlade träd, vad bör jag använda för träd i första hand?

[Filip Skräplund]

Tack för svaret.
Men jag gillar gamla hamlade träd, vad bör jag använda för träd i första hand?

Man brukar i första hand hamla ask, lind och alm.
Asplöv från rotskott brukar också djuren gilla.
Björken blöder mycket när man sågar i den.
Dessutom brukar ursågad björk ofta få stark röta som förkortar livslängden betydligt.

Personligen tycker jag hamling av träd är en nödlösning och träden ser alltid fulare ut än friväxande.
Vill man ha små träd bör man välja småvuxna arter, inte såga sönder stora träd.
Och den lilla mängden foder man får ut av hamling är absolut inte värt allt besvär och risk
med att klättra omkring i höga träd.

[leifhh]

Ser man hamlingen i ett långt agrarhistoriskt perspektiv så kan man konstatera att i princip alla träd som inte användes till någon annan nyttighet (tex fruktbärande) hamlades (det finns exempel på hamlad ek i skogsfattiga områden som Bohusläns skärgård). Syftet med hamlingen var att få vinterfoder till husdjuren. Löv var fram till det att den långskaftade lien uppfanns det främsta fodret (dvs fram till århundradena e.Kr). Fram till det mekaniserade jordbrukets genombrott var löv ett extremt viktigt tillskottsfoder. Det utgjorde det främsta fodret för får och getter i många delar av sverige, höet sparade man till sina kor.

Hamlade träd har sedan jordbrukets införande några tusen år f.Kr haft sin givna plats i odlingslandskapet.

Som tumregel kan man ha att träd med en diameter på över 10 cm har mindre chans att klara sig än träd med en diameter understigande 10 cm. När man hamlar et träd kan man välja att göra det på en nivå som är högre än det betesdjuren når, men tillräckligt lågt för att man skall nå grenarna från marken. Jag har som en följd av detta framför allt hamlat mina träd på ungefär 2 m höjd.

Vad gäller rotskott till asp så kan dessa vara till nytta. I mina magra beteshagar är just rotskotten till asp ett välkommer och snabbväxande tillskott till min lilla fårskock.

Vad gäller hamling så finns det en bibel: Håkan Slottes avhandling vars abstract du finner: http://epsilon.slu.se/avh/2000/91-576-5782-3.pdf

[leifhh]

Tack för svaret.
Men jag gillar gamla hamlade träd, vad bör jag använda för träd i första hand?

Hmm, var bor du? Nämn vilket län & landskap du bor i så skall jag slå upp vilka trädslag som vi har historiska belägg för att de hamlades i ditt område.

Och jag håller med dig. Hamlade träd i ett betat landskap är en fröjd för ögat.

EDIT: såg i din profil att du bor i Kalmar. Jag kollar upp hamlings läget för Kalmar/småland i kväll och återkommer.

[leifhh]

Spara gärna dragare om det finns (tunna skott på den höjden du kapar/hamlar).

En tummregel är att man skall spara 10-15% av lövverket. Poängen är att trädet skall ha lövverk kvar för fotosyntes men allt för lite grenar för att det skall vara värt att satsa på dessa som ny krona utan istället skjuta nya skott. När trädet väl skjutit skott kan man utan problem kapa dragarna.

[Filip Skräplund]

Det verkar som om leifhh är i trädklipparbranschen på ett eller annat sätt,
så det förklarar vurmen för avsågade träd.
Jag tycker iallafall att det ser för jäkligt ut.

[leifhh]

Det verkar som om leifhh är i trädklipparbranschen på ett eller annat sätt,
så det förklarar vurmen för avsågade träd.

Inte riktigt.... Jag fuskar med det, till professionen är jag arkeolog specialiserad på agrarhistoria...

Edit: jag provar hamling och andra äldre metoder av vinterfodertäkt (ja inte bara fodertäkt utan även skinnberedning, smide mm) för att få en ökad förståelse för förutsättningarna förr i tiden.

[leifhh]

vad bör jag använda för träd i första hand?

Det är upp till dig... Zeke nämnde några lätthanterade arter. Om man kikar i Nordiska museets arkiv med frågelistor som gick ut över landet i början av 1900-talet så finns det ett par listor som hanldade direkt eller indirekt om just hamling (för lövtäkt). Om jag har gissat rätt så bor du i Kalmartrakten, dvs Småland. Utifrån frågelistorna på Nordiska Museet kan man konstatera att följande trädslag täktades på löv i slutet av 1800- och början på 1900-talet:

al, ask, asp, björk, ek, hassel, lind, lönn, oxel, pil, rönn, sälg, vide

Jag blev själv lite förvånad över att inte finna alm i uppräkningen, kanske kan det slumpa sig så att just det tiotalet sagesmän i Småland som besvarade frågelistan inte hade några almar.

[Filip Skräplund]

Jag är förstås inte tvär-emot hamling.
Har hamlat åtskilliga almar härhemma.
Mina almar är av en sämre klon som gulnar tidigt på hösten och grentorkar lätt.
Ett sätt att åtminstone tillfälligt få lite mer grönska i kronorna har då varit att hamla träden.
Några askar har jag också övertagit.
Det rör sig här om stora träd, och särskilt nöjd med resultatet är jag inte.
Men kanske lite bättre än att se på halvtorra trädkronor.
Min erfarenhet är att ska man hamla ett träd bör man börja i tidig ålder,
när stammen är ca en decimeter i brösthöjd.
Sen ska man ha en låg stam, ca två meter är bra och inte högre än tre meter.
Man behöver egentligen inte ha högre stam än tillräckligt för att djuren inte ska nå grenarna.
Förr fanns även nåt som kallades "skottskog", där man skördade rotskotten.
Men det kräver att djur inkl vilt hålls därifrån om sommaren.
Man ska ha klart för sig att man förkortar livslängden på träden med hamlingen,
för det blir snabbt röta i stammarna.
Men visst gynnar det stamlevande insekter som trivs i "mulmen".
Särskilt ädellöv drar till sig många ovanliga arter, men även sälgen är värd för massor av lavar, mossor, insekter och indirekt fåglar.
Getter käkar väl det mesta, men annars tror jag ek- och björklöv - kanske också allöv,
är de minst smakliga för boskap.
Ekens blad innehåller garvsyra, och björken har nåt ämne i bladen som minskar näringsupptaget
när den förtärs i större mängder.
Ett tag trodde man att det var orsaken till "Älvsborgssjukan" hos älgar.
Björken ger förhållandevis liten avkastning av löv.

Men som jag skrivit tidigare, vackrast tycker jag träd är som fått växa i full frihet.
Och vackrast av alla är stora hängbjörkar i en extensivt betad hage.
Den gammaldags lövhagen börjar bli lika sällsynt som ängen, nu när betesdjuren försvinner alltmer.

För övrigt finns det ju två huvudsorter av björk, vårtbjörk och glasbjörk.
Vårtbjörken trivs bra i torrare backar, har ganska trekantiga blad,
har tätt med små millimeterstora "vårtor" på de finaste kvistarna.
Växer ofta med hängande grenar - "hängbjörkar".
Glasbjörk trivs på fuktig mark, har vitare stammar än glasbjörk, lite rundade blad,
utvecklas aldrig (såvitt jag vet) till hängbjörkar.

[Kerstin Linnea]

björkar mår direkt dåligt av beskärning och ska undvikas om det går....Sen är det så fult med hårt skurna björkar som aldrig blir något med efter dylik misshandel...

[Filip Skräplund]

På fuktiga marker fungerar stora björkar som effektiva dränerare under sommarhalvåret.
Ju mer lövmassa desto törstigare träd.
Torkar marken upp får man in smakligare gräs istället för älggräs och liknande.
Det krävs förstås också att man inte har för tätt mellan träden så att gräset får smaka solen.
Hamlade björkar har för lite löv för att det ska bli nån vidare effekt.

[leifhh]

björkar mår direkt dåligt av beskärning och ska undvikas om det går....Sen är det så fult med hårt skurna björkar som aldrig blir något med efter dylik misshandel...

Men med lite tur kan även en björk utvecklas bra. Jag har under de senaste åren sett några hundra ålderstigna hamlade björkar med formidabla kandelaberformade kronor (som är rester av hamling förr i tiden) i olika hagar och ängar (allt för ofta igenvuxna och ovårdade) ute i vårt landskap.
Hamlade björkar kan i mina ögon vara vackra, men vilket träd som helst som är felaktigt hanterat uppfattas som fult, oavsett om det är hamlat eller ej.