Författare Ämne: Hur vanligt är det att en frisk höna trillar pinn? (läst 7634 gånger)

Just_me · « **skrivet:** 09 jan-11 kl 19:50 »

Igår hittade jag vår lilla "Brunis" på golvet i hönshuset, stendöd men fortfarande varm

Hon var min och sambons favorit då hon kom allra sist i somras och var för liten för att orka hänga med hönsmamman och de andra när de gick runt och pickade efter mat. Vi satt ofta med och hon sov i vår hand eller i vårt knä medan de andra gick runt, så himla social och gosig höna!

För 2 månader sen hända samma sak men då hade jag i alla fall sett att ena hönan verkade loj och hängig. Dan efter var hon död. Men Brunis verkade jättepigg kvällen innan! Hon åt majs ur min hand och flaxade runt som vanligt.

HUR vanligt är det att en höna som verkar vara frisk bara går och dör? Det här är första gången vi har höns och det är inte ens våra utan vi är hönsvakt i 1,5 år åt en man vars hus vi hyr in oss i. Gör vi nått fel så de dör? Vi håller rent och torrt och de ar några plusgrader i hönshuset (dock är det lite dragit), fri tillgång till Tuppen hönsfoder och vatten. När det var neråt en 25 minus hade vi problem med vattnet, vi hällde på nytt varmt vatten två ggr per dag men ändå kunde det ha hunnit frysa ibland trots värmeplatta. Men det är ju ett tag sen nu.

Finns det nått vi bör kolla? Vill inte att fler dör nu, bara 1 tupp och 6 höns kvar nu

Daniel Sörensen · « **Svar #1 skrivet:** 09 jan-11 kl 19:57 »

Det är rätt vanligt att höns och tuppar bara "går och dör" utan synliga skador m.m
Antar att det är därifrån uttrycket kommer ifrån...

Svartan · « **Svar #2 skrivet:** 09 jan-11 kl 20:51 »

Jag har dvärgkochiner och de ( mina har iallafall det) har en förmåga att äta för mycket så att
de får något som heter leverförfettning. De dör då av blödningar inombords.
Mina som har dött av det har inte visad sej sjuka innan utan jag har hittat dem
döda på morgonen. Har skickat dem på obduktion eftersom jag varit nyfiken på
vad de dött av.
Man kan alltså mata ihjäl en höna! Jag gav mina vanligt hönsfoder från Granngården
och matrester som t ex ris, makaroner, olika grönsaker och frukt. Att de äter för mycket
och är inaktiva kan göra att de "bara trillar av pinn".
Någon mer som varit med om denna "åkomma"?

Lars Pers Maria · « **Svar #3 skrivet:** 09 jan-11 kl 21:01 »

De av mina hönor som bara dött från en dag till en annan har varit gamla så jag kopplar ihop det med hög ålder.
En del har också haft svullna fötter.

Just_me · « **Svar #4 skrivet:** 10 jan-11 kl 10:29 »

Citat från: Svartan skrivet 09 jan-11 kl 20:51

Jag har dvärgkochiner och de ( mina har iallafall det) har en förmåga att äta för mycket så att
de får något som heter leverförfettning. De dör då av blödningar inombords.
Mina som har dött av det har inte visad sej sjuka innan utan jag har hittat dem
döda på morgonen. Har skickat dem på obduktion eftersom jag varit nyfiken på
vad de dött av.
Man kan alltså mata ihjäl en höna! Jag gav mina vanligt hönsfoder från Granngården
och matrester som t ex ris, makaroner, olika grönsaker och frukt. Att de äter för mycket
och är inaktiva kan göra att de "bara trillar av pinn".
Någon mer som varit med om denna "åkomma"?

Oj! Jag som gett ganska rejält med majs och matrester nu när det varit så kallt. De har inte lagt nästan nå ägg när det varit riktigt kallt, jag tolkade det som attd e behöver mer mat för att ha energin att hålla sig varm :S

Hon var en ung höna den här, var kyckling i somras :/

Nettis · « **Svar #5 skrivet:** 10 jan-11 kl 10:33 »

Eftersom hon var efter de andra kycklingarna i utvecklingen var det troligen något fel på henne. De som inte växer i samma takt som de andra är ofta svagare på något vis.
Höns är ett bytesdjur så även om de i stort sett är halvbdöda så skärper de till sig för att inte dra på sig eventuella rovdjurs blickar. Så även om en höna ser normal ut på kvällen så är det inte säkert att hon är det.

Just_me · « **Svar #6 skrivet:** 10 jan-11 kl 14:47 »

Citat från: Nettis skrivet 10 jan-11 kl 10:33

Eftersom hon var efter de andra kycklingarna i utvecklingen var det troligen något fel på henne. De som inte växer i samma takt som de andra är ofta svagare på något vis.
Höns är ett bytesdjur så även om de i stort sett är halvbdöda så skärper de till sig för att inte dra på sig eventuella rovdjurs blickar. Så även om en höna ser normal ut på kvällen så är det inte säkert att hon är det.

Okej, ja hon var inte efter i utvecklingen på så sätt som kyckling utan kläcktes 8 dagar efter de andra hos en höna som sen stötte bort henne. Så vi lahenne hos den som fått ungar 8 dagar tidigare vilket ju gick bra så länge de var i hundburen

Men det kan ju ha varit nått fel på henne förstås ändå, vi hade hela tiden problem med att hon var utstött och hennes "fostermamma" försökte efter några veckor picka ihjäl henne.

Men efter att hon fått bo ensam med Fluffy, en liten, tuff, helvit kyckling som satte de andra på plats gick det hur bra som helst. Hon och Fluffy var ständigt ihop och delade också rede nu.

Men men, inga fler dödsfall och ingen verkar sjuk. Så jag antar att det bara hände ändå. Konstigt hur man knytar an mer till vissa av hönsen än andra :/

hazybabe · « **Svar #7 skrivet:** 10 jan-11 kl 15:34 »

Jag tror det blir lätt att man knyter mer känslor till de som har haft det kämpigt har du pysslat mer med den kyckling som var bort stött och var mindre an sin syskon tror jag inte är konstig. Och den fenomen att bryr sig om de sjuka eller "under dogs" som det heter på engelsk är en av de anledning vi har djur och barn, att har karlek för ett levand varelse båda när de mår bra men också när de behöver oss som mest är det som gjör oss till bra djur ägare och bra föräldrar. Har inte skuld känslor att din favorit har gått bort och du saknar henne. Var glad att du inte tillhör den grupp maniskör som bryr bara om sig själv.

H

Nettis · « **Svar #8 skrivet:** 10 jan-11 kl 17:51 »

Ok, jag trodde att hon var lika gammal som de andra.
Men hönor är wxperter på att inte visa att de är sjuka det är långt från alla gåner man ser att en höna är dödssjuk. Oftast går det väldigt fort också med häns tyvärr. Fast det är ju för det mesta den/de man helst vill ha kvar som dör

Just_me · « **Svar #9 skrivet:** 10 jan-11 kl 18:17 »

Citat från: hazybabe skrivet 10 jan-11 kl 15:34

Jag tror det blir lätt att man knyter mer känslor till de som har haft det kämpigt har du pysslat mer med den kyckling som var bort stött och var mindre an sin syskon tror jag inte är konstig. Och den fenomen att bryr sig om de sjuka eller "under dogs" som det heter på engelsk är en av de anledning vi har djur och barn, att har karlek för ett levand varelse båda när de mår bra men också när de behöver oss som mest är det som gjör oss till bra djur ägare och bra föräldrar. Har inte skuld känslor att din favorit har gått bort och du saknar henne. Var glad att du inte tillhör den grupp maniskör som bryr bara om sig själv.
H

Ja det är nog väldigt sant. Jag har alltid varit otroligt svag för "under dogs"

Får väl som du skriver tolka det som ett gott tecken. Är typiskt mig. Tillbringade hela min barndom med att släpa hem skadade fåglar, råttor, möss osv osv. (till min mammas förtret, hehe)

Just_me · « **Svar #10 skrivet:** 10 jan-11 kl 18:18 »

Citat från: Nettis skrivet 10 jan-11 kl 17:51

Ok, jag trodde att hon var lika gammal som de andra.
Men hönor är wxperter på att inte visa att de är sjuka det är långt från alla gåner man ser att en höna är dödssjuk. Oftast går det väldigt fort också med häns tyvärr. Fast det är ju för det mesta den/de man helst vill ha kvar som dör

Jo det är ju logiskt beteende faktiskt. Att försöka dölja att man är svag.
Får väl hoppas hon dog snabbt, att hon bara somnade in

sonja på slätten · « **Svar #11 skrivet:** 11 jan-11 kl 19:44 »

Jag har också haft en höna som dog av fetma, det tror jag åtminstone. Hon dog helt plötsligt. Jag tyckte det var konstigt , för hon hade inte verkat dålig och var inte mager. När jag kollade kroppen såg jag en ljus klump. Trodde först att det var en tumör eller ett ägg som krånglat. Men det var fett! Hela kroppshålan var så full av fett att organen var hopklämda.
Detta var en dvärgkochinhöna och det var på vintern, då hon inte värpte.

betsla · « **Svar #12 skrivet:** 11 jan-11 kl 19:54 »

Vår tupp Hugo hittade jag stendöd i hönshuset en dag för nåt tag sen, han var runt 1½ år tror jag och till synes frisk som en nötkärna. Bara trillat av pinn...

Grimla · « **Svar #13 skrivet:** 12 jan-11 kl 14:34 »

Citat från: Just_me skrivet 09 jan-11 kl 19:50

HUR vanligt är det att en höna som verkar vara frisk bara går och dör?
Gör vi nått fel så de dör?
Vi håller rent och torrt och de ar några plusgrader i hönshuset (dock är det lite dragit), fri tillgång till Tuppen hönsfoder och vatten. När det var neråt en 25 minus hade vi problem med vattnet, vi hällde på nytt varmt vatten två ggr per dag men ändå kunde det ha hunnit frysa ibland trots värmeplatta. Men det är ju ett tag sen nu.

Om man kollar på orsakerna till "plötslig död" så kan det orsakas av flera saker:

1. Hjärtatack pga fel på hjärtat. (mest tuppar 80% drabbas och man kan då se blod som rinner ut från näbben och skinnet är blekt Genetisk predisposition finns.)
2. Fettlever (orsakas av för LITE RÄTTA fettsyror i fodret)
3. Pasteurellos (hönor hittas döda i redena)
4. Vattenbrist

Just_me · « **Svar #14 skrivet:** 12 jan-11 kl 16:22 »

Citat från: Grimla skrivet 12 jan-11 kl 14:34

Om man kollar på orsakerna till "plötslig död" så kan det orsakas av flera saker:

1. Hjärtatack pga fel på hjärtat. (mest tuppar 80% drabbas och man kan då se blod som rinner ut från näbben och skinnet är blekt Genetisk predisposition finns.)
2. Fettlever (orsakas av för LITE RÄTTA fettsyror i fodret)
3. Pasteurellos (hönor hittas döda i redena)
4. Vattenbrist

Kan de dö långt efter att de haft vattenbirst?
Det var ju en vecka då det frös hela tiden, var 25 - flera dagar. Men sen gick det 2 veckor till innan hon dog.

Ska ut och kola på fodersäcken och se vad det står för innehåll, vore förbannat tragiskt om de dör för att det är fel mat..
Annars var hon i normalt skick, inge blod på näbben, låg inte i redet :/