Författare Ämne: Lönsamt att isolera eller är det bara ljug? (läst 26856 gånger)

malarmaster · « **Svar #20 skrivet:** 19 jan-11 kl 10:28 »

Citat från: Tacitus skrivet 16 jan-11 kl 23:38

En timmervägg ligger på runt 0,3-0,4 i u-värde efter att man har räknat med timmrets värmelagring vilket kan jämföras med en decimeter gullfiber.

En idealiskt tillverkad timmervägg kommer alltså att ge ca 3 ggr så stora värmeförluster som en modernt konstruerad vägg, dock ligger ju timmerhus i snitt på 5-7 ggr så höga luftströmmar som är tillåtet i ett nybygge - så timmerhus är mao inte alls särskilt energieffektiva.

Lägg därtill att golven ofta är skitdåligt isolerade med kanske i värsta fall 10 cm sågspån - då är det inte lämpligt att använda huset som permanentbostad utan att se till att minska husets energiförluster.

Det finns ju i princip inga timmerhus i Sverige som klarar energikraven - det skulle i såna fall vara 8" timmer och uppvärmning med biobränsle beläget i södra delarna av Skåne.

Självklart så förlorar huset strålningsvärme i alla riktningar så man kan inte i egentlig mening påstå att nån riktning är viktigare än andra utan det är snittet på hela byggnaden i alla riktningar som avgör strålningsförlusterna och det gäller att ha så stor sammantagen area så välisolerad som möjligt.

Utvändig panel är som regel alltid satt med luftspalt, så denna gör ingenting åt värmen i huset.

Nä självklart så ska man isolera i alla riktningar så gott det går, men som sagts tidigare så gäller det att ha koll på var daggpunkten hamnar, därför ska man ha maximalt 1/3 av isoleringen innanför ev. fukttäta skikt - så rent teoretiskt skulle det gå att lägga plast utanpå stockarna men dessa måste sedan utvändig isoleras med minst 20 cm isolering utanpå plasten.

Enklast är dock att sätta plast + 45 mm isolering på insidan av vägg och sedan sätta ca 5-10 cm utvändigt.

hittade en rolig tråd på timrahus.se energiberäkning av ett timmerhus
ett nybygge i alingsås :oisolering: tak 550mm cellulosa U-värde 0,09
golv: plintgrund 400 mm cellulosa u-värde 0,13
yttervägg: 200 mm timmer u-värde 0,59 + 120 mm på yttervägg i bad o kök
fönster: uvärde 1,2
dörrar:1,0
Värmesystem pelletspanna med acc.tank + solfångare tappvarmvatten.
Byggnadens energibehov värme:8163kw,varmvatten 4661kw.
visst går det att bygga timmerhus o klara dagens krav. det gäller som beräkningen visar att krutet lägger man på golv o tak,särskilt taket då den mesta förlusten finns där.(värme stiger uppåt som bekant).observera att här behövs inte heller någon diffspärr då huset kan andas.
ulf

Tacitus · « **Svar #21 skrivet:** 19 jan-11 kl 19:22 »

Fast hur stort var huset ?

De hamnar ju med ett krav på max 110 kwh/m²/år... så då måste man ju ha arean också.

Nej, strålningsvärme förlorar man i alla riktningar - inte bara uppåt. Värmestrålning sker i alla riktningar, att jämföra detta med att varm luft stiger uppåt är som att jämföra äpplen och päron.

Den varma luften stiger ju - så långt är det sant - men med radiatorer så stiger varmluften uppåt längs fönster och ytterväggar upp mot taket och efter att avgivit en del värme till väggarna, fönster och taket så sjunker den igen ner mot golvet. Inomhusluften är mao i kontakt med såväl väggar, fönster, tak och golv och alla dessa bidrar till husets värmeförluster.

Däremot kan ju dåligt isolerade ytterväggar i viss mån kompenseras av bra isolerat tak och golv, men likafullt så har du betydande värmeförluster även genom väggarna och fönstren.

Matten är enkel, ju större total area som är bristfälligt isolerad ju större värmeförluster har huset.

Annars är ju timmerhusens verkliga Akilleshäl att dom inte går att få täta, timmerhus ligger i snitt på 5-7 ggr högre luftgenomströmning än vad som är tillåtet vid nybygge, i synnerhet knutarna läcker som tusan men även anslutningen vägg mot tak brukar vara dålig då man denna ofta inte är tätad ordentligt.

ersam · « **Svar #22 skrivet:** 19 jan-11 kl 22:09 »

Citat från: Tacitus skrivet 19 jan-11 kl 19:22

De hamnar ju med ett krav på max 110 kwh/m²/år... så då måste man ju ha arean också.

Är det faktisk förbrukning eller räknar man teoretisk med 20 grader på alla ytor?

Antar att det är bostadsarean du menar alltså övervåningen räknas också?

ersam · « **Svar #23 skrivet:** 19 jan-11 kl 22:24 »

Fick fram 124 kWh/m² på min kåk med "oisolerade" timmerväggar, spån + 10 cm gullfiber i takbjälklaget.

Är nu nästan klar med tätningslister i alla fönster. För övrigt kopplade tvåglasfönster i dåligt skick - har påbörjat fönsterrenovering.

Känns inte helt fel för en kåk från 1882.

Tilläggas kan att det är inte 20 grader i alla rum hela tiden...

malarmaster · « **Svar #24 skrivet:** 19 jan-11 kl 22:37 »

Citat från: Tacitus skrivet 19 jan-11 kl 19:22

Fast hur stort var huset ?

De hamnar ju med ett krav på max 110 kwh/m²/år... så då måste man ju ha arean också.

Nej, strålningsvärme förlorar man i alla riktningar - inte bara uppåt. Värmestrålning sker i alla riktningar, att jämföra detta med att varm luft stiger uppåt är som att jämföra äpplen och päron.

Den varma luften stiger ju - så långt är det sant - men med radiatorer så stiger varmluften uppåt längs fönster och ytterväggar upp mot taket och efter att avgivit en del värme till väggarna, fönster och taket så sjunker den igen ner mot golvet. Inomhusluften är mao i kontakt med såväl väggar, fönster, tak och golv och alla dessa bidrar till husets värmeförluster.

Däremot kan ju dåligt isolerade ytterväggar i viss mån kompenseras av bra isolerat tak och golv, men likafullt så har du betydande värmeförluster även genom väggarna och fönstren.

Matten är enkel, ju större total area som är bristfälligt isolerad ju större värmeförluster har huset.

Annars är ju timmerhusens verkliga Akilleshäl att dom inte går att få täta, timmerhus ligger i snitt på 5-7 ggr högre luftgenomströmning än vad som är tillåtet vid nybygge, i synnerhet knutarna läcker som tusan men även anslutningen vägg mot tak brukar vara dålig då man denna ofta inte är tätad ordentligt.

exemplet i alingsås,det finns flera hus i den tråden,klarar kraven då man kan kompensera t.ex. en vägg genom att isolera andra partier bättre.läs i tråden så blir allt uppenbarat.där förklaras också varför vissa människor vill ha t.ex ett timmerhus.andra exprimenterar med lerhus,halmhus.
, man får särskilt i ett äldre hus acceptera viss högre energiförbrukning pga att det kan kosta mycket att åtgärda ,inte bara pengar utan i utseende,kulturhistoria,mm.det finns nya hus att köpa men inte alla kan göra det.bor själv i ett gammalt hus som jag försöker ta hand om så länge jag har det o försöker inte att ändra på det material eller utseendemässigt.Varför?därför att alla gamla byggnader tillhör vårt gemensamma kulturarv.växte upp i ronneby där de rev hela stadskärnan på 70-talet o förvandlade en idyllisk småstad till en stenöken.det finns gott om exempel i hela sverige.allt handlar inte om energi,det finns mjukare värden att ta hänsyn till

Existens? · « **Svar #25 skrivet:** 19 jan-11 kl 22:46 »

Citat från: malarmaster skrivet 19 jan-11 kl 22:37

exemplet i alingsås,det finns flera hus i den tråden,klarar kraven då man kan kompensera t.ex. en vägg genom att isolera andra partier bättre.läs i tråden så blir allt uppenbarat.där förklaras också varför vissa människor vill ha t.ex ett timmerhus.andra exprimenterar med lerhus,halmhus.
, man får särskilt i ett äldre hus acceptera viss högre energiförbrukning pga att det kan kosta mycket att åtgärda ,inte bara pengar utan i utseende,kulturhistoria,mm.det finns nya hus att köpa men inte alla kan göra det.bor själv i ett gammalt hus som jag försöker ta hand om så länge jag har det o försöker inte att ändra på det material eller utseendemässigt.Varför?därför att alla gamla byggnader tillhör vårt gemensamma kulturarv.växte upp i ronneby där de rev hela stadskärnan på 70-talet o förvandlade en idyllisk småstad till en stenöken.det finns gott om exempel i hela sverige.allt handlar inte om energi,det finns mjukare värden att ta hänsyn till

Finns det nån möjlighet att du delar upp dina skrifter lite? Jag ser bara ett gytter av bokstäver.. $:-\$

Broberg · « **Svar #26 skrivet:** 19 jan-11 kl 23:02 »

Citat från: Tacitus skrivet 19 jan-11 kl 19:22

Annars är ju timmerhusens verkliga Akilleshäl att dom inte går att få täta, timmerhus ligger i snitt på 5-7 ggr högre luftgenomströmning än vad som är tillåtet vid nybygge, i synnerhet knutarna läcker som tusan men även anslutningen vägg mot tak brukar vara dålig då man denna ofta inte är tätad ordentligt.

Är alla nybyggda timmerhus olagliga? De byggs ju ännu. Varför får det fortgå då?

skiesabove · « **Svar #27 skrivet:** 20 jan-11 kl 01:05 »

Som jag har läst mig till så klarar nybyggda timmerhus kraven genom extra bra isolerade fönster, golv och tak + alternativa värmelösningar som värmepump och jordvärme.

En liten smart länk:
www.energiberakning.se

Misse · « **Svar #28 skrivet:** 20 jan-11 kl 01:33 »

Citat från: skiesabove skrivet 16 jan-11 kl 23:38

Hur mycket skulle man tjäna på att hänga hästfiltar tätt för alla fönster på natten
Det måste ju vara nästan likvärdigt med 3-glas (om man har gamla 2-glas till att börja med)... Eller?

Om 2-glasfönstren är ok och av den sorten som inte har glasen knappt en cm från varandra utan lite mera så är det med tjocke-filten bättre/lägre k-värde än med ett 3-glasfönster.

En av hakarna med moderna fönster är att det är lite väl litet avstånd mellan glasen, bör vara minst 2 cm mellan varje glas.

skiesabove · « **Svar #29 skrivet:** 20 jan-11 kl 01:41 »

Gamla gamla fönster med vitmossa emellan. Det är nog 2-3cm mellanrum =).

Misse · « **Svar #30 skrivet:** 20 jan-11 kl 01:49 »

Vackert!!

Tokyoboy · « **Svar #31 skrivet:** 20 jan-11 kl 10:10 »

Om du vill dra ner pa kostnaderna finns det en del enkla trick som inte kostar mycket i investering. Om det blaser hart dar du bor och du har sno kan du borja med att bygga en snovall runt huset, ju hogre desto battre. Inte anda in mot trat (da blir det for fuktigt) utan med en luftspalt pa en decimeter eller tva. Bygga snovallen som nar du var liten och byggde snoborgar och snogubbar. Borja med den sidan av huset dar det blaser mest. Bygg sedan upp runt fonster du inte behover eller anvander sarksilt mycket. Vinden som slar mot fonstren suger en hel del varmeenergi.

Nasta steg (eller forsta steg om du inte har sno) ar att gora innanfonster, dessa kan du bygga sjalv med en glasskarare och gamla fonsterdelar du hamtar pa nagot rivningstalle eller byggtipp. Satt upp dem i alla dina fonster och ta ner nar varen kommer, lagra i kallaren eller pa vinden (kallaren ar battre). Om du har fonster du inte anvander pga att det anda ar morkt ute hela tiden eller att du inte ar hemma nar det ar ljust eller vad det nu kan vara, bygg ett fodrat "fonsterfodral" som du sedan skjuter in i varje fonster fran insidan. Det kommer att spara en hel massa energi.

Om du vill vara annu extremare ar det bara att borja stanga av rum du inte anvander, flytta ihop familjen i ett rum och isolera dar det kanns: farullstofflor och stickade mossor! Sedan kan det lugnt vara 15 grader inomhus utan att man lider.

Nar du duschar och badar sa spar allt varmvatten sa lange det ar varmare an inomhustemperaturen. Badkaret blir ett stort varmebatteri, men tom ut det sa fort det blivit lika varmt eller kallare som rummet det ar i.

Passa pa att bo hos slaktingar och vanner sa ofta du kan (snylta pa deras varme), lat husdjuren sova i sangen och var utomhus/inte hemma sa mycket ni kan. Bibliotek och badhus ar ofta varma och gosiga och har ibland oppet lange.

Gor det i ett par ar och se hur mycket ni kan spara in i pengar! Jag lovar att det blir mer an vad ni tror! Miljovanligt som tusan ar det ocksa!

ersam · « **Svar #32 skrivet:** 20 jan-11 kl 10:28 »

I växthus sätter man upp "bubbelplast" på vintern. Kanske man skulle göra nått liknande i de rum man inte använder så mycket på vintern...

Sanntos · « **Svar #33 skrivet:** 29 jul-11 kl 18:33 »

Jag håller på att isolera om värmerören i krypgrunden, det betalar sig på ett år, sen går det plus. Hade jag haft elvärme, och inte värmepump, hade det lönat sig på ett halvår.

staffan.bjornsson@gmail.c · « **Svar #34 skrivet:** 27 jan-13 kl 21:28 »

Jag känner att jag har gjort det jag kan i isoleringsväg - till och med ersatt den gamla torpargrunden med ordentligt isolerad platta - det som återstår nu är att ersätta de gamla (väldigt vackra) fönstren med modernare variant - jag har hittat fönster på www.vikingfonster.se som har rätt utseende och färg - jag står dock nu i valet och kvalet om jag skall köpa treglas eller tvåglas. Det är ju trots allt lite prisskillnad.

Chaan · « **Svar #35 skrivet:** 30 jan-13 kl 06:33 »

Det kan ju se fel ut med nya fönster i ett gammalt hus, beroende på hur huset ser ut och vilken fasad du tänkt det ska ha. Själv har jag träfasad som kommer bli kvar och väldigt eleganta fönster från 40-talet, som också blir kvar. Istället letar jag extra fönster med karmar och allt, att sätta på insidan.

ieenilorac · « **Svar #36 skrivet:** 30 jan-13 kl 07:04 »

Citat från: staffan.bjornsson@gmail.c skrivet 27 jan-13 kl 21:28

Jag känner att jag har gjort det jag kan i isoleringsväg - till och med ersatt den gamla torpargrunden med ordentligt isolerad platta - det som återstår nu är att ersätta de gamla (väldigt vackra) fönstren med modernare variant - jag har hittat fönster på www.vikingfonster.se som har rätt utseende och färg - jag står dock nu i valet och kvalet om jag skall köpa treglas eller tvåglas. Det är ju trots allt lite prisskillnad.

Tänk på att det kan vara väldigt negativt för husets utseende att byta fönster. vill du tvunget göra det, byt till precis samma storlek och indelning som förut, så att inte husets proportioner förstörs. Ett hus kan lätt se tjockt och klumpigt ut om man byter gamla högsmala fönster mot mer kvadratiska eller än värre sådana som är liggande rektanglar.

Innerfönster eller fodrade tjocka gardiner, som helst går från golv till tak, som man drar för på nätterna eller när man inte behöver dagsljuset är en billig lösning, som ofta gör mer för att minska värmeförbrukningen än nya fönster. Att se till att alla fönster och dörrar har fräscha tätningslister är också viktigt - och billigt.

Tänk på att livslängden på nya "underhållsfria" fönster ofta inte är särskilt lång. Om bara inköpskostnaden innebär en avskrivningstid på de nya fönsterna är 10-15 år, och förväntad livslängd är 12-20 år, så är det ju tveksamt om fönsterbytet lönar sig, särskilt om man tar in hantverkare, eller om fönsterbytet innebär att foder, fönsterkarmar osv också måste bytas.