Författare Ämne: Första-åren-bonde och delning av avdrag (läst 16421 gånger)

Feffe · « **skrivet:** 18 jan-11 kl 20:22 »

Hej!
Jag bakar ihop tre frågor som jag sitter och fnular på och hoppas att vi kan hålla diskussion kring dem igång samtidigt :-) jonglering är svårt, men jag testar!

vi har nyligen köpt en lantbruksfastighet (gård med 16 ha åker och skog) frun och jag. Uppvuxna i huvudstaden är lantbruksliv helt nytt, och lantbruksföretagende likaså.
Till frågorna:

Fråga 1:
Blir vi automatiskt egna företagare när vi köper en lantbruksfastighet, inkl F-skatt och allt, eller måste vi anmäla detta till skatteverket? Min fru har redan en enskild firma, vad händer med det?

Fråga 2:
Jag har läst på någon annan tråd att man får kvitta företagets minusresultat med inkomstskatten de första fem åren. Stämmer det? Hur fungerar det? Om enbart en i hushållet har en inkomst, fungerar det annorlunda då?

Fråga 3:
Hur gör man med utgifter som är för både lantbruket OCH privatbostaden. T ex var vi tvungna att borra ny brunn då analysen bedömde det som otjänligt. Vi har en liten fårflock, så vattnet är både till dem (företaget) och till oss (privat). Antar att det inte är lagligt att dra av hela brunnen. Hur gör man?

Så, där var mina frågor. Vad tänker ni om det? Är tacksam för alla kloka svar!

Existens? · « **Svar #1 skrivet:** 19 jan-11 kl 07:40 »

Man blir automatiskt näringsidkare när man köper en näringsfastighet, men man får inte automatiskt F-skatt utan den får man ansöka om. F-skatt är ingen rättighet så att säga, man kan bli nekad, och därför måste den ansökas om separat.

Om det bara är en som har inkomst så är det ju lämpligt att jordbrukets utgifter går på samma person. Och man får kvitta max 100 000 mot vanlig inkomst de första åren. Och det är alltså mot inkomsten, inte mot skatten, så skatteffekten blir max ca 30 000 om man har runt 30% i skatt. Och de 100 000 i underskott måste vara skapade under var och ett under de 5 åren. Har du alltså 120 000 i underskott första året, så får du inte spara de 20 000 överskjutande kronorna till år 2, utan de måste kvittas mot framtida inkomster från samma rörelse. Så har man stora ränteutgifter t.ex, så är det lämpligt att vid behov föra över en del av de till *underskott av kapital* för att maximera sina avdrag.

Annars är huvudprincipen att man delar upp räntor enligt samma förhållande som taxeringsvärdet. Ofta är ju taxeringsvärdet på bostaden kanske runt 30% av det totala taxeringsvärdet på gården, och då tar man 30% av räntorna på sig privat. Bostaden på gården behandlas som vilken villa som helst.

Lite av den fördelningen kan man använda även för andra utgifter som rör hela fastigheten, även om brunnen nog ska gå lite mer över mot den privata delen, beroende på hur många djur man har.
Annars är det så att allt du lägger på huset, det får du inte dra av. Eller, ja, du får ju då göra ROT och RUT- avdrag.

Feffe · « **Svar #2 skrivet:** 19 jan-11 kl 11:24 »

Ah, jag förstår. Mycket bra svar som vanligt Existens?, tack!

Vad skulle du säga är en rimlig fördelning av brunnen? Vill både vara laglig och klok. i nuläget har vi 6 tackor, som lammar inom kort, och tanken är att inom ett eller två år ha ca 20 livdjur plus lite ankor med egen damm.

Kanonbra det där med räntorna, det hade jag inte en tanke på! Men det är klart att det ska delvis gå på företaget. Måste anamma ett annat tänk än jag är van vid.

Vi glömde att ansöka om F-skatt för 2010. Går det att göra i efterhand?

Existens? · « **Svar #3 skrivet:** 19 jan-11 kl 12:25 »

Jag skulle tycka att en 50/50 uppdelning av brunnen vore rimligt, vatten måste man ju ha till djuren. Men sen är ju frågan om man kanske får ROT-avdrag på en privat brunn?...det vet jag inte. I så fall får man ju tänka på att ROT-avdraget går direkt på skatten, det gäller alltså att 'spara' så mycket skatt så man kan utnyttja det fullt ut.. Så det är lite funderande hit och dit för att få ut maximalt. ROT-avdrag kan ju inte sparas, vilket ju då underskott i rörelsen däremot kan göras.

F-skatten för 2010 behöver du inte tänka på, det som händer är ju att du får restskatt om ni har gått plus på gården förra året..vilket kanske inte låter så troligt? Det går utärkt att driva gård utan F-skatt, bara man har koll på skatten, så man inte åker på världens restskatt. F-skatten är bara ett intyg på att du själv betalar soc.avgifter, och att du får en månatlig skatteinbetalning att göra.

Feffe · « **Svar #4 skrivet:** 19 jan-11 kl 12:59 »

Jag inser att jag nog missuppfattat innebörden av F-skatt. Jag har tänkt mig att det handlar om moms, att kunna kvitta in- och utgående moms. Så kanske inte alls är fallet!

Ang brunnen igen. 50/50-fördelning känns ju ok. Merparten av kostnaden är materiel, den gick på ca 60 000 kr varav knappa 10 000 var arbetsinsats. Arbetsdelen har jag ROT-avdrag på. Men hur är det med företaget och ROT; det är bara privat som jag kan använda ROT antar jag? Spelar det någon roll att jag redan fått ROT-avdrag, eller ska jag räkna bort det innan jag dra 50%?

Existens? · « **Svar #5 skrivet:** 19 jan-11 kl 14:14 »

Nej, moms och F-skatt är två helt skilda saker som man ansöker om separat, om än på samma blankett..

Allt sånt gör du här: http://www.verksamt.se/portal/web/guest/home

Men är inte din fru registrerad för moms redan? Eller vem ska stå för gården så att säga?

Gällande brunnen så, om du vill göra det snyggt så delar du först på mitten, men lägger allt arbete på dig privat. Sen lägger du rotavdraget på dig. ROT gäller bara privat.
Så 30000 i material på företaget och resten privat. Då blir det 20000 som du står för med skattade pengar. (egentligen mindre då eftersom 10000 i minskad skatt ju motsvarar ett inkomstavdrag på 30 000) Hängde du med?

Var momsen med i dessa 60 000? Jag tycker ju att momsen på företagsdelen, kan dras med gott samvete.

Feffe · « **Svar #6 skrivet:** 19 jan-11 kl 16:08 »

Jo, min fru har ett momsregistrerat företag redan, som ligger mer eller mindre på is för tillfället. Men samtidigt är det jag som har en inkomst. Så optimalt vill vi ju ta momsen på henne men kostnaderna på mig. Antar att Skatteverket inte tycker att det är en så snygg fördelning?
Det blir ju lite knepigt när det är enskild firma, men man ändå är två som har den, eftersom vi äger varsin halva av gården.

Feffe · « **Svar #7 skrivet:** 19 jan-11 kl 21:02 »

Kom på ang kvittningen av lantbrukets förlustresultat mot inkomsten; hur påverkar det pgi (pensionsgrundande inkomst) och sgi (sjukpenninggrundande inkomst)?

hayproducer · « **Svar #8 skrivet:** 23 jan-11 kl 05:59 »

Citat från: Feffe skrivet 19 jan-11 kl 21:02

Kom på ang kvittningen av lantbrukets förlustresultat mot inkomsten; hur påverkar det pgi (pensionsgrundande inkomst) och sgi (sjukpenninggrundande inkomst)?

Hej, Din pgi och sgi sänks

F-skatt sedel är endast ett bevis på att du är egen företagre och att du betalar dina egna sociala egenavgifter! i händelse av att du jobbar åt någon annan person, tex du tapetserar eller snickrar en veranda åt grannen. F- sedeln innebär att det är du som betalar in skatt och egenavgifter till skattemyndigheten.

Äger du en jordbruksfastighet så blir du nog automatiskt momsplitig, givetvis måste du också ordna med bokföring.

Ni behöver inte blanda in din frus företag i lantbruket.

Lars-Göran · « **Svar #9 skrivet:** 23 jan-11 kl 07:40 »

Det kan inte vara några stora belopp på pensionen, kvittning max 100000 kr per år under 5 år.
Det är väl som föräldrapenningen,man får ett par 10 or extra om dagen om man höjer årsinkomsten med 12000kr.
Man är inte automatiskt momspliktig om man har en jordbruksfastighet(de kan ju vara små).Det beror på verksamheten.Det svaret får man på skattemyndigheten iallafall.
Lars

Existens? · « **Svar #10 skrivet:** 23 jan-11 kl 09:26 »

Nej, man blir aldrig automatiskt momspliktig. Man blir näringsidkare, vilket egentligen inte säger så mycket. Varken F-skatt eller moms 'följer med' i det.

Jag håller på och undersöker sgi och pgi. Vad gäller sgi så är jag tveksam, sjukpenningen är ju dock en ersättning för lönen man får när man jobbar som anställd, kan den verkligen minska av avdragen? Då skulle ju logiskt sett alla villaägare som drar av alla räntor också få sänkt sjukpeng.

Lars-Göran · « **Svar #11 skrivet:** 23 jan-11 kl 15:47 »

Sjukpenning och föräldrapenning frågade jag om när vi fick tvillingar mitt under mina högsta avdragsår.
Det påverkar inte de ersättningarna.
Lars

hayproducer · « **Svar #12 skrivet:** 23 jan-11 kl 16:05 »

Ja, Min Bokförare som gör deklaration och bokslut sa att sgi och pgi kan påverkas utav höga " förlust avdrag", man sänker ju den totala årinkomsten.

Men det är nog bäst att kolla upp detta tydligen

Personligen tror jag inte man ska jämföra ränteavdrag och förlustavdrag i detta sammanhang, ( kan ju ha fel )

Man kan ju klara sig vid föräldraledighet om FK räknar på förra årets inkomst.

Har man inkomst utav tjäst Ex;: 300,000 kr + att man har inkomst utav näringsverksamhet på 200,000 kr, detta ger 500,000kr i årsinkomst.

Har man nu ett förlustavdrag på 200,000kr i näringsverksamheten så sänks den inkomsten det året med 200,000kr, men påverkas inte förens nästa år.

Har man ett förlustavdrag i näringsverksamhet på 200,000kr som man inte kan kvitta mot vinst i näringsverksamhet, kan man ju under de första 5 åren utav en nystartad verksamhet göra avdraget mot A- inkomst.

Man bör komma ihåg att förlustavdraget är bara värt 30% i A- inkomsten, gämfört med 100% i näringsverksamheten.
Ska man bygga upp en ny näring och man vill återinvestera så mycket som möjligt, kan det ju vara ide att kvitta förlust mot A-inkomst.

En förlust i näringsversamheten på 200.000kr motsvarar då 60,000kr i avdrag i A-inkomsten.

Vet man att man går med vinst nästa år i näringen är det bättre att skjuta förlusten, till nästa år ( tex; outnyttjad avskrivning ).

Har man en A- inkomst + en näringsverksamhet men man har ingen inkomst från näringsverksamheten anmäld till F-kassa, då kan det ju bli så att sgi inte påverkas, men som sakt, har man både A-inkomst och Inkomst från Näringsverksamhet anmäld till F-kassa, (Vilket jag har) men plötsligt så har man noll kr i näringen, borde den då inte bli noll.

Har vi någon ekonom här på forumet ??

Har man köpt en jordbruksfastighet på 16ha + skog, då är man näringsidkare, och då ska man redovisa ingående och utgående moms, + bokföring. ( den ska drivas i vinstsyfte) men det syftet är uppfyllt om man har skog på fastigheten.

F-skatt har inget med det att göra, men kan va bra att ha om man ska skotta snö åt grannen och ta betalt för det.

Existens? · « **Svar #13 skrivet:** 24 jan-11 kl 22:52 »

Avdraget de första 5 åren mot A-inkomst, är begränsat till max 100 000 per år, och avdraget ska vara skapat under året. Ett underskott på t.ex 200 000 ett år, gör inte att 100 000 kan rullas fram till nästa år och dras mot A-inkomst, utan bara mot framtida näringsinkomster.

Du har ju olika sjukpenning för anställningen och näringsverksamheten. I näringsverksamheten har du ju från 7 karensadgar och uppåt, och sjukersättningen grundas på inkomsten från näringen. Det är alltså två separata system. Sjuklön får man ju från sin arbetsgivare de första 14 dagarna, han kan ju omöjligt veta hur du har det med avdrag, och måste alltså basera sjuklönen på inkomsten.

Feffe · « **Svar #14 skrivet:** 31 jan-11 kl 18:36 »

Hej igen!

Det var ju lite olika bud på huruvida underskott påverkar pgi och sgi. Jag gick då till källan; Skatteverket. De låter meddela:
"Om du vill, får underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet dras av samma år som det har uppkommit.

Underskottet får dras av som allmänt avdrag, dvs. från inkomst av annan när ingsverksamhet och från inkomst av tjänst. Verksamheten ska ha påbörjats år 2005 eller senare. Avdrag får göras under de första fem åren. Avdrag får göras med högst 100 000 kr per år. Överskjutande del får tas med till nästa år och får bara kvittas mot framtida överskott i verksamheten.

För att få dra av underskottet måste hela näringsverksamheten vara nystartad. Det innebär att om du redan driver en näringsverksamhet och påbörjar en ny verksamhet kommer de att ingå i samma näringsverksamhet. Den kan därför inte anses nystartad. Du får inte heller göra avdrag om du någon gång under de fem beskattningsår närmast innan du startade verksamheten, direkt eller indirekt, har bedrivit liknande verksamhet.

Ett allmänt avdrag enligt ovan påverkar inte eventuell pensionsgrundande inkomst av tjänst.
Frågan om sjukpenninggrundande inkomst måste du ställa till Försäkringskassan.

Kvittning av ingående och utgående moms sker automatiskt oavsett hur du valt att redovisa momsen."

Försäkringskassan orkar jag inte fråga, men en titt på deras hemsida och en broschyr om sgi (http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Publikationer/Faktablad/sgi_4080a_sjukpenninggrundande_inkomst_information_for_dig_som_ar_anstalld.pdf) ger:
"Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut din sjukpenning och fastställs av Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst" .... "Årsinkomsten beräknas med hjälp av din totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra er
sättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel ersättning vid obekväm arbetstid, vikariatstillägg och provision."

Jag dra slutsatsen att det är lugnt att dra av underskottet. Frågan om aktiv näringsverksamhet tänker jag löser sig med att vi har skog, som ju tar några år att ge avkastning. Håller ni med?

Feffe

Existens? · « **Svar #15 skrivet:** 31 jan-11 kl 22:32 »

Ja, det är skogen man får dra till med för att få det aktivt..du kan ju säga att du lägger 10 timmar i veckan i skogen..så har du 500 timmar per år.. Om nån frågar.

Feffe · « **Svar #16 skrivet:** 21 feb-11 kl 09:55 »

jag väcker upp min gamla tråd för att ställa en fråga till. Håller på med bokslutet nu, och då dyker frågorna upp.

Vi har ju i denna tråd kommit fram till vad som gäller för att få göra avdrag mot inkomst av tjänst, så så långt bra. Men i vårt fall äger jag och min fru halva gården var, jag heltidsarbetar och hon är för tillfället hemma och ser till att gården fungerar. Således är det jag som har en inkomst av tjänst för 2010 och hon har det inte. Hur gör vi avdraget då? Vi kommer att gå ca 80'kr back, kan jag ta upp 40' av dessa och dra av mot min inkomst, eller kan jag dra av 80'?

Tack för kanonbra hjälp!

/Feffe

Existens? · « **Svar #17 skrivet:** 21 feb-11 kl 10:21 »

Står ni så att säga båda två för driften också? Och gården står alltså skriven på båda?

Man kan dela resultatet/förlusten lika, och båda lämnar blankett NE som bilaga i sina deklarationer. Eller så lämnar en blankett NE och den andre NEA. Riktigt vitsen med det har jag inte hunnit kolla, men du kan ju söka upp den blankettens broschyr på nätet. Men såvitt jag försår så används den om den löpande bokföringen står på en person, men den andre är med i firman så att säga.

Om båda har inkomst vid sidan av så spelar det ju ingen roll, men om bara en har tjänsteinkomst så bör man ju försöka få förlusterna dit, för att få ner skatten så mycket som möjligt. Är det ett varaktigt förhållande att bara en har tjänsteinkomst så skulle jag överväga att köra hela näringsverksamheten på den personen tills vidare. Det påverkar ju inte ägandet av gården, den äger ni ju tillsammans ändå.