Författare Ämne: Depression hos hund? Eller Diabetes? (läst 11844 gånger)

Just_me · « **skrivet:** 16 apr-11 kl 15:09 »

Kan en hund bli så deppig att det påverkar henne fysiskt?
Hon har på några månader gått från en glad och pigg tik till att halta, äta mindre, hon gnyr och gnäller ofta utan någon synbar anledning. Hon verkar allt oftare stressad/uppjagad för att sen bara ligga i ett hörn och vägra "umgås". Hon är till åren kommen, så hältan tolkade jag först som ett ålderstecken så jag bytte tillbaka till BARF kost men varvar med torrfoder då vi just hade köpt 17 kg.

Hon har så gott som fri tillgång till att gå ut, nu när våren är här så står dörren som oftast öppen. Hon har sällskap av en annan tik, mycket yngre och där är det inget rangbråk. Samt två katter hon tycker mycket om.
Främst är det beteendet som är annorlunda. Hon är inte glad längre. Hon ligger mest men sover dåligt på nätterna.

På måndag ska jag boka en veterinärtid, göra hälsoundersökning och se om de kan kolla om hon har fått diabetes. Det har nämligen blivit så att enorma mängder vatten dricks men vi kan inte lista ut vilken av hundarna det är. Det är alltid tomt i bägge vattenskålar på morgonen. Nån som vet om diabetes har de här andra symptomen med?

Här hemma så är hon så gott som aldrig ensam, vi två jobbar mycket men hon älskar de som äger huset och de leker och gosar med henne lika mycket som vi.

Känns olustigt att hon förändrats så snabbt :/ Hon sover dåligt som sagt, gnyrr och vankar omkring på nätterna. Har börjat skälla inne vilket hon aldrig gjort förr.
Sen har hon börjat jaga iväg osynliga djur på ängen här utanför, jag har sett en rävunge en gång men det är som om hon bara leker, men så är hon hyperstressad när hon kommer tillbaka :/

Kanske har hon blivit gammal och gaggig

Hennes ålder är bara en estamering av en vet, ca 7-8 år gammal tros hon vara. F.d. gatuhud från Rumänien, vi har haft henne i exakt 3 år idag på dagen faktiskt!

Cokett · « **Svar #1 skrivet:** 16 apr-11 kl 16:12 »

Känner att jag är sen några år nu inne i en period av riktigt gamla djur, Hundar katter hästar höns lamm ...ja alla på en gård

Där vissa uppnår högre pensions ålder

Absolut kan hon bli så deppig att fysiken påverkas

Du gör klokt i att få henne undersökt..

Min erfarenhet är att ändrat ålders beteénde kommer långsamt och en akut förändring kan bero på latent skada och visar sig ganska plötsligt .Ibland kan det behandlas och i bland kan det vara humanare att inte behandla utan göra det så bekvämt som möjligt för djuret ( mest för att själv hinna ställa in sig på att kunna fatta det svåra beslutet $:-\$ )

Din hund är inte gammal om den är c.a 8-9 år. Även gatuhundar kan bli 12 - 14 år

Drickandet kan bero på flera saker: Stress..Värk..dåliga njurar.. har tråkigt (leda)
En fråga

Är tiken kastrerad om inte har hon flytningar kan det tänkas hon sken valpar. Många mot frågor..

Att hon blir exalterad med sin jakt på ängen kan tyda på under stimmulerad eller att hon helt enkelt är sådan och måste dämpas lite.
Hältan kan bero på en tå skada då hon har haft race på ängen. Jag har kapphundar själv (Greyhound och Whippet) och ser den skadan ofta även hos andra raser ex. vallhundar som byter riktning i hög fart
Det är en jätte svår fråga du ställer

det är bara gissningar man kan göra utan att ha mer "kött på benen" och inte sett hunden

Vad händer om ni riktigt motionerar henne en dag så att hon blir både mentalt och fysiskt slut ?? (Vilket inte bör göras utan en vet. tittat på hunden i nu läget din mag känsla säger ju något är fel )
MvH Cokett

Just_me · « **Svar #2 skrivet:** 16 apr-11 kl 18:46 »

Hon är steriliserad och har aldrig löpt när jag haft henne, de har det som program i Rumänien att de steriliserar så många hundar som möjligt, även hundar som sen släpps ut igen.

Ja, det kan ju vara en skada, men man märker av hältan mest när hon legat still, vilket liknar min mammas hunds hälta som nu är gammal och stel. Dock kom det så jäkla fort, får se vad vetrinären säger! Hon uppvisar inte att hon har ont när man söker genom benen och kroppen och trycker och drar.

Vi har kört lite "tester" med att köra slut på henne mentalt. Sökträning, gå fot utan koppel, lite små trix. Hon blir trött och sover efteråt men är sen lika "deppig" när hon vaknar.
Hon har aldrig varit så mycket för att träna, i början blev hon väldigt rädd när vi satte några krav så det har varit en väldigt långsam process och vi nöjer oss med att hon kommer på inkallning och går fot när det behövs, även utan koppel.

Sen är jag extra orolig över det här med deppighet för mammas katt blev deprimerad när hon satt kattvakt åt våra två. Han blev så dålig att han fick läggas in med dropp :/ Var tillslut vetrinären som frågade efter förändringar i hemmet och sen sa att hon genast måste göra sig av med våra katter. Efter en vecka eller så var han sig själv igen, och vetrinären sa att djur kan bli extremt deppiga och då sluta äta och dricka. (Vet inte om det främst gäller katter?)

Luff · « **Svar #3 skrivet:** 16 apr-11 kl 20:26 »

Låter som det är fästingrelaterat - min jycke började gå och gömma sig när vi skulle ut i skogen - hon som alltid älskat det. Vet konstaterade erlichios pga fästingbett och efter en medicinkur så blev hon sitt gamla jag igen.
Hälta är också vanligt vid fästingrelaterade sjukdomar.

Just_me · « **Svar #4 skrivet:** 16 apr-11 kl 20:32 »

Citat från: Luff skrivet 16 apr-11 kl 20:26

Låter som det är fästingrelaterat - min jycke började gå och gömma sig när vi skulle ut i skogen - hon som alltid älskat det. Vet konstaterade erlichios pga fästingbett och efter en medicinkur så blev hon sitt gamla jag igen.
Hälta är också vanligt vid fästingrelaterade sjukdomar.

Oj! Hon har haft många fästingar men symptomen kom i vintras, men ska deffenetivt nämna det till veterinären.
Fick själv TBE för några år sedan. Fick absolut ingen som helst hjälp och var mycket mycket dålig i 2 år

Cokett · « **Svar #5 skrivet:** 16 apr-11 kl 22:36 »

Tycker Luff kom med ett bra inlägg . Kan vara värt att ta många blodprov.
Hade själv min häst med svår Brorelia för många år sedan. Symtom block halt och liggande långa stunder Då var hästen enbart 1 år och klarar att ligga länge vilket inte vuxna djur gör. Efter ha bytt vet. och äntligen kommit under behandling blev han frisk men det tog nästan 2 år. Det gäller att hålla ut och som du Just_me ha magkänsla

att ngt är fel

Tindrah · « **Svar #6 skrivet:** 16 apr-11 kl 23:02 »

Bra saker har redan sagts, men här kommer mina spontana tankar:

Jag skulle också gissa på en fästingsjukdom, symptomen passar in. Det kan ge hälta, smärta som vandrar runt, trötthet, oro m.m.

En sak jag reagerade på direkt var att hon drack mycket vatten. Det är ett typiskt tecken på livmoderinflammation och hon är ju en gammal tik så det vore inte helt otroligt (var 4:e tik får det). Men du skrev att hon var steriliserad, menar du att livmoder och äggstockar har tagits bort, eller bara att hennes äggledare har knipsats av? Om hon har livmodern kvar så kan det vara livmoderinflammation, har för mig att det kan ge t.ex. bakbenshälta eller stelhet i bakdelen. Livmodersinflammation kan pågå under flera löp utan att man märker något (inga symptom alls), men det kan snabbt bli akut och de kan till och med dö av det. Själv hade jag inte väntat till måndagen utan ringt veterinären direkt och frågat om de tycker att vi ska komma in om jag misstänkte livmodersinflammation.

Beteendet att hon jagar osynliga saker är ett typiskt stressbeteende från en hund som inte mår bra, t.ex. understimulerad eller har smärta eller oro.

Hoppas det löser sig med tiken!

Just_me · « **Svar #7 skrivet:** 16 apr-11 kl 23:15 »

Citat från: Tindrah skrivet 16 apr-11 kl 23:02

Bra saker har redan sagts, men här kommer mina spontana tankar:

Jag skulle också gissa på en fästingsjukdom, symptomen passar in. Det kan ge hälta, smärta som vandrar runt, trötthet, oro m.m.

En sak jag reagerade på direkt var att hon drack mycket vatten. Det är ett typiskt tecken på livmoderinflammation och hon är ju en gammal tik så det vore inte helt otroligt (var 4:e tik får det). Men du skrev att hon var steriliserad, menar du att livmoder och äggstockar har tagits bort, eller bara att hennes äggledare har knipsats av? Om hon har livmodern kvar så kan det vara livmoderinflammation, har för mig att det kan ge t.ex. bakbenshälta eller stelhet i bakdelen. Livmodersinflammation kan pågå under flera löp utan att man märker något (inga symptom alls), men det kan snabbt bli akut och de kan till och med dö av det. Själv hade jag inte väntat till måndagen utan ringt veterinären direkt och frågat om de tycker att vi ska komma in om jag misstänkte livmodersinflammation.

Beteendet att hon jagar osynliga saker är ett typiskt stressbeteende från en hund som inte mår bra, t.ex. understimulerad eller har smärta eller oro.

Hoppas det löser sig med tiken!

Jag och sambon blev lite oense nu. På papprena står det att hon är "kastrerad" vilket jag har för mig är när man tar bort livmoder och äggstockar.
Jag har klart i minnet att hon är "steriliserad" alltså bara knippsad. Men hon har nite löpt någon gång under de år vi haft henne.
I min värld vore det helt ologiskt att kastrera hundar i Rumänien eftersom målet är att avstanna det skenande antalet gatuhundar där borta. Eller finns det en bra anledning att lägga pengar på att kastrera?

Ger livmoderinflamation andra symptom? Klämmer och känner på magen, rätt hårdhänt men får mest en undrande blick. Har kollat genom tårna noga med, hon vill helst ha tassarna för sig själv men visar inge tecken på smärta :/

Fästingar har hon haft mycket av, sambon sa nu att hon var ororlig eftersom några av fästingbetten i sommras blev svullna och röda under lång tid. Kan det vara ett tecken på att nått är fel?
Jag väntar till på måndag. Det är en liten klinik och alla gånger jag ringt har de haft tid samma dag om man ringer tidigt på morgonen, räknar med att det ska gå att få komma in ganska snabbt!
Blir hon dålig åker jag förstås in direkt!

Idag är den andra hunden inte hemma, ska ta och stänga in katterna på "sitt" rum inatt och mäta upp vattnet jag häller upp i hennes skål och mäta igen imorgon. Då vet jag lite mer exakt om det är hon som dricker så mycket och hur mycket det faktiskt är.

Sambon kör sökövningar inne nu och vi märker faktiskt en sak som är konstig! Hon har slutat använda nosen? Hon går runt och letar och ser hon inte ostbiten så hittar hon den inte??
Mycket märkligt, hon har alltid varit bra på att spåra med nosen förr. Nu ger hon upp direkt om hon inte ser godiset och lägger sig ner :/

Cokett · « **Svar #8 skrivet:** 16 apr-11 kl 23:44 »

Det är bra om fästigbettet svullnar (kroppen försvarar) och det är dåligt om man missar dom...(jävlarna

)

Kastrera är "lättare" och troligen är hon det. Det syns på ultra ljud eller så öppnar man igen....steriliserad "knippsar" man som du skriver och då har djuret alla drifter kvar. MEN.... Man kan missa någon detalj kvar i djuret när man kastrerar och det beror inte på inkompetens hos veterinären utan ren otur många gånger (jag har en nu 14 år gammal katt med det problemet kastrerad vid 6 mån ålder))

Jag tycker ni agerar duktigt runt er hund --Och--Din hund klarar sig till efter helgen

Jag är jätte nyfiken på provresultat
Ett tipps Ta med skrivna stöd ord du tycker är viktiga och egna undringar

Nu när ni har helgen på er Det är väldigt vanligt man glömmer att fråga eller inte hör riktigt vad som veterinären svarar. Som Veterinär vill man vara tydlig men ofta vet man inte vad djurägaren undrar över ...Ingen av oss är ju tankeläsare

Tindrah · « **Svar #9 skrivet:** 16 apr-11 kl 23:53 »

Ojdå, nån hann skriva emellan, men jag lägger ut hela svaret ändå...

Hmm...jag är inte så bra på det här, men jag har fattat det som att en kastrering innebär att man tar bort livmoder+äggstockar. Men det är en ganska stor bukoperation så det känns ju inte som att man gör den i onödan om man bara gör det för att undvika valpar. Jag vet inte riktigt vad en sterilisering innebär, om man bara knipsar av äggledarna eller om man tar bort äggstockarna? Om man tar bort äggstockarna borde ju löpet försvinna (eftersom hormonerna har tagits bort), men livmodern finns ändå kvar och kan bli inflammerad. Men om man bara knipsar så borde ju löpet finnas kvar. Men jag har som sagt var ingen aning om hur det funkar. Jag kände mest igen symptomen eftersom min tik nyss drabbades av en livmodersinflammation och då läste jag på vilka symptom de brukade ha.

Andra symptom på livmodersinflammation är (förutom bakbenshälta/stelhet och enormt vattenbehov) feber, flytning, ömhet i buken, förstorad livmoder (veterinären kan känna, jag kan det inte) och trötthet. Men många tikar har inga symptom alls. Min tik visade inget alls förutom en minimal, luktlös flytning. Hon hade inte ont, var inte öm, inte trött, inte stel eller något. Så veterinären höll på att missa livmodersinflammationen (som hade pågått i månader) och hittade den tack vare ett ultraljud som gjordes "för säkerhets skull".

Men troligen är det ju inte det, för det låter ju på dig som att hon troligen är kastrerad och då kan de ju inte få livmodersinflammation.

Det tappade söket kan bero på noskvalster. Jättevanligt och mycket smittsamt. Ofta har de då inåtnysningar då och då. Botas enkelt med en tablettkur, så ta upp det med veterinären när du träffar den. Drabbade också min tik för ett tag sen, hon slutade använda nosen och gick helt på synen. Men efter tabletterna (Interceptor) är hon som vanligt igen.

Har för mig att jag har läst att lokal svullnad och rödhet nära/på ett fästingbett som kliar och tar lång tid att läka inte betyder att man har fått någon allvarligt fästingsjukdom. Den där borrelia-ringen är större och ser annorlunda ut.

Låter som ett bra beslut att ha koll på henne och sen åka in på måndag, det är ju troligen inte akut.

Just_me · « **Svar #10 skrivet:** 17 apr-11 kl 14:59 »

En ny fråga då, är 8 dl vatten mycket för en hundöver en natt?
Jag vet ju inte om hon druckit lite under dagen etc. :/

Hon har ju aldrig löpt när vi haft henne, så kanske har de tagit bort äggstockarna, får helt enkelt fråga vetrinären när vi är där.
Idag har hon vart ioförskämt pigg och glad så klart, haha. Som vanligt det när man bestämmer sig för att ringa vet. Men jag åker in ändå. Vill att de tar prover och gör en ordentlig undersökning.
Har skrivit upp det jag undrar över, det ni tippsat om i den här tråden. Jag är en ganska jobig matte som inte bara vill veta exakt vad vetrinären kollar utan varför, hur osv osv

Har än så länge inte träffat nån som blivit sur men kan tänka mig att de tycker jag är rätt dryg, haha

Hon har i vart fall ingen ömhet i buken eller i ben, tår etc. Har kollat genom henne om och om igen. Önska man vore bättre på att känna genom leder och så, vet ju inte hur det ska kännas så att hitta nå fel är ju omöjligt.

Såg däremot att hon knäckt av en bit av en tand. Hon verkar inte ha ont när man skrapar på den med nageln eller trycker osv. Men ska be vet kolla den med. Kan ju vara en förklaring till varfr hon äter mindre och visar ointresse för mat. Och så tänker jag att hon kanske dricker massa vatten för att hon är hungrig men inte kan äta? Bara en tanke.

Cokett · « **Svar #11 skrivet:** 17 apr-11 kl 16:22 »

Det är inte enbart mängden vatten utan också varför hon dricker i synnerhet på natten

om du förstår vad jag menar.
Efter en varm dag dricker min ena hund mycket och den andra nästan inget. -Så det är helt klart du upplever din hund dricker mer än normalt.
Vad bra om dagsformen är posetiv

. Kanske det hjälper med upprepade aktiviteter som hon känner igen och är trygg i.
Här brukar vi lösa mång problem med just motion och aktivera hjärnan.

Jag skulle bli förvånad om din hund inte är kastrerad. Allt är då utplockat
Om den är steriliserad kapar man eller knyter äggledare (eller sädesledare på han djur) då har hon alla drifter kvar men `löper`inte på riktigt och kan inte få valpar. Hormonerna finns alltså kvar.
Det har hänt att en liten rest av en äggstock har blivit kvar efter kastrering /ej ovanligt hos katt mindre vanligt hos hund/ då fungerar djuret som den skulle vara steriliserat.

Ja det kan vara svår att känna en led eller tå skada om man inte är van. En färsk reagerar hunden kraftigt på.

Jag tror inte att dina veterinärer uppfattar dig som jobbig eller dryg

utan väl förbered och mån om din hund

En knäckt tand kan som du skriver vara en bra tanke till problemet.
MvH Cokett

Tindrah · « **Svar #12 skrivet:** 18 apr-11 kl 12:32 »

Vad sa veterinären? *nyfiken*

Just_me · « **Svar #13 skrivet:** 25 apr-11 kl 19:56 »

Provsvaren visade inget alls, inte diabetes, ingen fästingrelaterad sjukdom. Vetrinären fann inga skador, smärtsymptom eller andra konstigheter. Måste nästa skriva tyvärr, för nu är det liksom inte så mycket man kan göra.
Deprission är alltså troligt men den stora frågan är ju Varför?!

I några dagar nu har hon varit sig själv, men så idag blev hon sådär konstig igen. Gnydde högt och gällt medan hon liksom vred sig konstigt när hon var ute med oss. Sen la hon sig ner och var deppig. Ville inte komma på inkallning, vill inte gosa eller bli kliad, hon liksom bara gick undan.
Jag gav henne ett ägg direkt från hönshuset och det åt hon med stor aptit men sen gick hon in och la sig i ett hörn.

Nu sover hon, hon äter som hon ska, vattendrickandet är inte lika extremt och veterinären tror det är värmen. Hon har en otrolig underull och lång ö'ls så det är kanske helt naturligt.

Hältan har dock blivit bättre sen vi ger henne mer BARF foder och mindre torrfoder. Tror vi hittat en lagom ballans nu som vi får hålla innan vi går äver på 100% BARF igen.

Min mamma gissade på vårdepprition, men inte tycker jag en hund kan drabbas av det hux flux. Hon har ju inte haft det förr. *suck*

Hade hellre fått ett tydligt besked, en diagnos och sen besked om vad som kan göras. Nu liksom går man och vet varken ut eller in.

Maddie · « **Svar #14 skrivet:** 25 apr-11 kl 21:02 »

Är hon halt fram ? Jag tänkte på diskbråck i nacke, halsrygg eller övergången till bröstrygg ? Bara en tanke som dök upp...men det förklarar ju inte drickandet av vatten i så fall....

ThinaA · « **Svar #15 skrivet:** 25 apr-11 kl 21:28 »

För mig låter det här som en smärtreaktion.Det ger samtliga symptom.Kan vara så enkelt som ont i nackmusklerna sm ger ont i huvudet. Eller tumörsmärta..magsmärta..Det är svårt när man inte ser hunden.Jag har en hund som överhettar extremt snabbt och honom har jag helrakad på underredet o bakom öronen osv på vår-sommar.
något är garanterat helfel,er känsla är rätt. Depression brukar u för det mesta vara reaktiv hos djur och en överlevnadsåtgärd som ofta är stress ch/eller chockrelaterad

Just_me · « **Svar #16 skrivet:** 02 maj-11 kl 23:03 »

Jag jobbar väldigt mycket, så det blir allt mer sällan jag är in på alternativ då jag helst tillbringar fritiden jag har ute och inte vid datorn

Tack för era förslag. Jag funderar på att ringa vet igen. Hon har så konstiga saker för sig, nu när man kommer hem gnäller hon högljut och klagande. Ibland gjorde hon så förr när hon gjort nått dumt, typ rivit i soporna. Lite som att: Oh nej, nu blir ni arga på mig...
Men nu har hon aldrig gjort nått, är mer som att hon klagar på att vi varit borta.
Detta trotts att hon inte är ensam hemma.

Till och med min syster, som aldrig haft hund frpgade om inte vår jycke var lite konstig. Hon tyckte nått kändes fel.

Hon är ibland helt som sig själv dock, hon vacktar hönsen flitigt, leker med husägarens hund och hoppar och springer. Sen bara pang blir hon jättekonstig under några timmar. Hon äter som hon ska och det fanatiska drickandet verkar ha lugnat sig.

Förr hade hon mycket värme-exem. Det håller vi noga koll på. Vi fick snagga henne helt de första 2 sommrarna vi hade henne. Men den är väl rätt naturligt med tanke på att hon var gatuhund innan. Hon har spår av förfrysning, ena örat är liksom avhugget.

Vi får väl vänta och se antar jag.

Snoken · « **Svar #17 skrivet:** 11 maj-11 kl 18:11 »

Min terrier brukar också bli deprimerad och det tar jag helt och hållet på mig själv. Han gnager upp sår på tassarna när han är understimulerad, han blir inte uppjagad eller stressad utan bara trött och ointresserad tills man aktiverar honom. Håller man igång honom med någon aktivitet varje dag så mår han jättebra.

Kanske ni skulle börja göra dagliga saker med hunden, minst en långpromenad så hon får komma ut. Att leka och gosa hemma på gården kan man göra sen och betyder inte så himla mycket för hunden, promenaden är däremot jätteviktig för den. Är den en gammal gathund så är den ju troligen van att gå flera kilometer varje dag för att söka mat, nu när den kommit till er och inte behöver göra nåt för födan kanske den inte riktigt vet vad som är meningen med livet? Pröva ta en långpromenad varje morgon innan hon får frukost och se om det höjer hennes motivation lite.

Fundera på nån annan aktivitet kanske och sen lista ut vad som motiverar henne. Köttbullar, tennisbollar, pipleksaker... Alla hundar är ju olika och olika svåra att hitta rätt beröm till. Vissa blir ju överlyckliga av en klapp medan andra kräver mer för att komma igång.
Jag tror din hund behöver känna sig duktig och att den gjort någonting varje dag. Tror jag förresten alla hundar vill känna, stora som små.

Just_me · « **Svar #18 skrivet:** 11 maj-11 kl 20:03 »

Citat från: Snoken skrivet 11 maj-11 kl 18:11

Min terrier brukar också bli deprimerad och det tar jag helt och hållet på mig själv. Han gnager upp sår på tassarna när han är understimulerad, han blir inte uppjagad eller stressad utan bara trött och ointresserad tills man aktiverar honom. Håller man igång honom med någon aktivitet varje dag så mår han jättebra.

Kanske ni skulle börja göra dagliga saker med hunden, minst en långpromenad så hon får komma ut. Att leka och gosa hemma på gården kan man göra sen och betyder inte så himla mycket för hunden, promenaden är däremot jätteviktig för den. Är den en gammal gathund så är den ju troligen van att gå flera kilometer varje dag för att söka mat, nu när den kommit till er och inte behöver göra nåt för födan kanske den inte riktigt vet vad som är meningen med livet? Pröva ta en långpromenad varje morgon innan hon får frukost och se om det höjer hennes motivation lite.

Fundera på nån annan aktivitet kanske och sen lista ut vad som motiverar henne. Köttbullar, tennisbollar, pipleksaker... Alla hundar är ju olika och olika svåra att hitta rätt beröm till. Vissa blir ju överlyckliga av en klapp medan andra kräver mer för att komma igång.
Jag tror din hund behöver känna sig duktig och att den gjort någonting varje dag. Tror jag förresten alla hundar vill känna, stora som små.

Vi går en hel del med henne nu, och imorgon ska jag köpa färg och göra klart hennes vagn vi byggt.
Hennes "jobb" blir att flytta grejer åt oss

Hon kommer få gå bort till affären med oss (ca 2 km) och dra hem påsarna i vagnen. Flytta omkring saker på gården, hämta ved etc etc.
Det är ju inte meningen att det ska vara tungt, vi skulle deffenetivt kunna göra allt fortare med vagnen vi har som vi drar själv som tar flera hundra kg, men det är ett försök till att ge henne jobb. Tror också det är viktigt.
Sen har vi flyttat in hundsängen till sovrummet. Hon ligger mycket mycket oftare där nu och hon har slutat skälla på nätterna.

Liiiite bättre känns det, men hon har fortfarande en stressig "uppsyn" när vi kommer hem från jobb/skola. Hon ser härjad ut. Jag kommer ju aldrig acceptera att hon inte kan vara själv hemma. Då måste det vara nån anledning till att hon känner sig otrygg. Gäller bara att lista ut vad vi kan göra åt det.
Hittills har vi provat lägga en t-shirt eller tröja från smutstvätten i hennes hundsäng då hon ibland drar med sig nått sånt upp i vår säng och sover på det.

Just nu jobbar jag nästan 200% så jag kan inte göra så mycket annat än pyssla om henne de få timmar jag är hemma. Det är min bättre hälft som får promenera etc. För min del blir det så fram till augusti. Men jag får försöka hinna med henne också.