ILT vaccinerade hur funkar det?

[Attes matte]

Om man tar in höns som är ILT-vaccinerade och ens egna är inte vaccinerade. Hur funkar det? Hur sprids ILT?
Är det nån annan typ av vaccination som man ska se upp med när man köper tex lohman-unghöns (20 veckor) från en industri-uppfödare?

/Sara

[betsla]

Om man tar in höns som är ILT-vaccinerade och ens egna är inte vaccinerade. Hur funkar det? Hur sprids ILT?
Är det nån annan typ av vaccination som man ska se upp med när man köper tex lohman-unghöns (20 veckor) från en industri-uppfödare?

/Sara

Det är nog bäst att kontakta uppfödaren och höra vad de vaccinerar mot. Fick svar från Pelle&Lisa att deras höns inte var vacc mot ILT tex.

[Lyckliga Höns]

ILT-vaccinerade höns blir latenta smittobärare som jag förstått det. Alltså, de är inte sjuka själva men kan sprida sjukdomen till icke-vaccinerade djur. Man bör ej blanda vaccinerade och icke-vaccinerde djur alltså. Läs mer på SVA:s hemsida, de har mycket info!

[sallyomolly]

Lohman vaccineras aldrig mot ilt men däremot marek när jag frågade. Jag har köpt lohman utan problem.

[Attes matte]

Men dom är inte smittbärare av marek om dom är vaccinerade då?

/Sara

[betsla]

Men dom är inte smittbärare av marek om dom är vaccinerade då?

/Sara

De bör väl vara smittbärare ifall jag kommer ihåg rätt hur såna vaccin funkar?

[Ulric Eriksson]

Är det inte så att marekvaccinet tillverkas av ett annat herpesvirus än det som orsakar marek? Då förstår jag inte varför vaccinerade djur skulle sprida smitta.

[Ulric Eriksson]

Både ILT- och marekvaccin är levande.

[ieenilorac]

Mareks sjukdom (hönsförlamning)

Mareks sjukdom, som på svenska även kallas hönsförlamning eller hönslamhet, beskrevs redan 1907 av en ungersk veterinär vid namn Jozsef Marek. I början av 1970-talet lyckades man framställa ett vaccin mot Mareks sjukdom som var världens första fungerande vaccin mot en cancersjukdom.

Orsak
Mareks sjukdom orsakas av ett herpesvirus (i texten kallat MDV) som ger inflammationer i nerver och/eller hjärna eller tumörer i olika organ.

Förekomst
Sjukdomen förekommer i hela världen hos höns. Sällsynta fall förekommer även hos vaktel och kalkon.

I Sverige är Mareks sjukdom ovanlig i den kommersiella hönshållningen eftersom vaccinationen fungerar bra. Däremot är den en av de allra vanligaste sjukdomarna hos svenska hobbyhöns. Enstaka fall har även setts hos vaktel.
 
Smittspridning
MDV är ett mycket smittsamt virus. I praktiken smittas nästan alla höns med viruset under sina första levnadsveckor. MDV förökas i fjäderfolliklarna hos smittade fåglar och virus finns därför i damm och fjädrar i hönshuset. Den viktigaste smittvägen är att fågeln andas i sig virus.

Virusets överlevnadsförmåga är hög i omgivningen (minst flera månader vid 20-25°C och flera år vid +4°C). Många friska fåglar är kroniska smittbärare, vilket betyder att de utsöndrar virus och kan smitta andra fåglar trots att de är helt friska. Även höns som har vaccinerats mot Mareks sjukdom är smittbärare. MDV smittar inte via ägg.

Alla smittade höns utvecklar inte Mareks sjukdom

Flera olika faktorer påverkas utgången av en infektion:
* Virusvariant (Olika MDV-varianter har mycket varierande grad av sjukdomsframkallande förmåga. Vissa MDV är inte sjukdomsframkallande alls medan andra varianter kan orsaka sjukdom hos majoriteten av de höns som infekteras.)
* Smittdos
* Djurtäthet (Antalet djur per ytenhet i hönshuset.)
* Ålder vid smitta (Fåglarna är som känsligast som nykläckta.)
* Ärftliga faktorer (Den ärftlig motståndskraften mot Mareks sjukdom varierar mycket mellan olika raser, hybrider och individer.)
* Kön (Hönor anses vara känsligare än tuppar.)
* Allmän hälsostatus (Andra sjukdomar och näringsstatus.)
* Stress
* Vaccination

Symptom
Symptom kan tidigast ses hos cirka fyra veckor gamla kycklingar, men sjukdomen är vanligast vid 9-24 veckors ålder. Det förekommer även att vuxna höns blir sjuka. Ett eller flera av nedanstående symtom kan ses hos en enskild fågel:
* Vinglig gång
* En- eller dubbelsidig förlamning av ben och/eller vingar. Typisk kroppsställning är ett ben framåt och ett bakåt, och att ena sidans vinge hänger ner.
* Andningsbesvär
* Förstorad kräva
* Sned huvudhållning med vriden hals.
* Beteendeförändringar
* Ögonförändringar med oregelbundna och förminskade pupiller och ändrad färg i regnbågshinnan.
* Avmagring
* Blek kam
* Ofta får drabbade hobbyhöns mycket löss i fjäderdräkten.
* Trots sjukdomen har drabbade fåglar ofta god aptit och törst.
* Drabbade fåglar blir ofta mobbade av andra fåglar i flocken.

Hur ställs diagnosen?
En säker diagnos kan bara ställas genom obduktion och mikroskopisk undersökning. Vid undersökningen letar man bland annat efter förtjockade nerver (Bild), ögonförändringar, hudförändringar, tumörer i inre organ (till exempel i äggstock, lever, mjälte, njure, hjärta och körtelmage) samt tecken på inflammation i hjärnan och hjärnhinnan.
Bennerver från tamhöns. Den övre (tunn) kommer från en frisk tamhöna och den undre (tjock) från en tamhöna med Mareks sjukdom. Foto: D. Jansson SVA

Bild 1. Vid Mareks sjukdom ses ofta förtjockade nerver vid obduktion. Den undre bennerven (förtjockad) kommer från en tamhöna med Mareks sjukdom och den övre (normal) från en frisk tamhöna. Foto: D. Jansson SVA

 
Behandling och prognos
Sjukdomen kan inte behandlas. Dödligheten hos höns som insjuknat är mycket hög, nästan 100 procent.

Enstaka kycklingar kan överleva, men sjukdomen återkommer då ofta senare i livet. Kycklingar med sjukdomssymptom och tillfrisknade fåglar utsöndrar stora mängder virus. På grund av den mycket dåliga prognosen bör insjuknade fåglar snarast avlivas.

Vaccination mot Mareks sjukdom
I kommersiella hönsbesättningar (avelshöns och blivande värphöns) vaccineras kycklingarna som daggamla. Slaktkycklingar vaccineras däremot inte i Sverige eftersom de sällan hinner utveckla Mareks sjukdom under sin livstid och de föds upp isolerade från andra fjäderfän.

 Om vaccination ska ge ett bra skydd mot Mareks sjukdom så behöver kycklingarna isoleras från andra höns en tid efter vaccinationen. Personer som sköter kycklingarna får inte heller ha kontakt med äldre höns alternativt måste de duscha och byta kläder innan de hanterar de oskyddade kycklingarna eftersom de annars kan överföra smittan. Virus kan också överföras med redskap och annan utrustning.

I hobbybesättningar fungerar vaccination mindre bra eftersom det är svårt att förhindra smitta från äldre höns. Virus kan inte heller saneras bort genom desinfektion eftersom det hela tiden tillförs nytt virus via damm från kroniska smittbärare.
 
Rekommendationer
* Kontakta veterinär vid sjukdomsutbrott eller förhöjd dödlighet i en fjäderfäflock. Symptom som liknar Mareks sjukdom kan även ses vid vissa andra allvarliga sjukdomar.
* Avliva höns med misstänkt Mareks sjukdom.
* Var försiktig vid inköp av djur. Det är säkrare att köpa befruktade ägg än levande fåglar.
* Byt kläder och skor efter besök i andras fjäderfäflockar.
* Utrusta besökare i den egna flocken med skyddskläder och stövlar.
* Håll god hygien i hönshuset.
* I hobbyflockar med dödlighet p.g.a. Mareks sjukdom kan sjukdomen på sikt kontrolleras genom avelsåtgärder. Använd äldre friska fåglar i avel. Efter några generationer ökar den ärftliga motståndskraften.

[Travelerhorses]

Jag har frågat på sva o dom sa att marek vaccin ej ger vaccinsmitta endast ilt vacc gör det och dom sa oxå att just nu så fanns det som dom visste bara ett enda hönseri i sverige som vacc mot ilt .

[ieenilorac]

Både ILT- och marekvaccin är levande.

Jo, de vaccin jag skrev om var de som hönserihöns ofta får. Och de ska enligt vad jag kan förstå inte smitta andra fåglar.

[ieenilorac]

Från http://www.sva.se/navigera/Djurhalsa/Fjaderfa/Virussjukdomar/infektios-laryngotrakeit-ILT/

Infektiös laryngotrakeit (ILT)
Orsak
ILT är en smittsam virussjukdom (alphaherpesvirus) hos framförallt tamhöns, men sjukdomen förekommer även bland fasan, rapphöns, påfågel oach kalkon.

Förekomst i Sverige
ILT diagnostiserades första gången i Sverige 1940 och sjukdomen förekom sporadiskt fram till 1959. Efter ett långt uppehåll hittades ILT åter 1996 och därefter har nya fall upptäckts varje år (se statistik i höger kolumn).

I Sverige förkommer ILT framförallt bland hobbyhöns. En del av ILT-utbrotten har inträffat hos rashöns efter att fåglarna varit på utställning, men de flesta har inträffat efter inköp av nya höns. Utbrotten har varit spridda över hela landet. Under dom senaste åren har ILT-utbrott även diagnostiserats i kommersiella värphönsbesättningar. Ett enstaka utbrott har påvisats bland fasaner vilka sannolikt smittades av tamhöns.

ILT-virus har stor spridning i Sverige bland hobbyhöns. 1996 genomfördes en antikroppsundersökning i ägg från 58 olika hobbyflockar (rashöns) från södra Sverige. Antikroppar påvisades i nästan var femte flock (19 procent). Två olika varianter av ILT-virus har påvisats i Sverige.

Sjukdomssymtom
Hela flocken eller ett fåtal djur i en flock kan drabbas. Mest allvarliga symptom ses hos vuxna fåglar. Inkubationstiden (tiden från smitta till utbruten sjukdom) är normalt fyra till tolv dygn, men kan vara betydligt längre.

Graden av sjukdom kan variera från inga symtom alls till grava sjukdomstecken och hög dödlighet. Symptomen förvärras om fåglarna samtidigt drabbas av en annan luftvägssjukdom, till exempel mykoplasmainfektion.

Symptomen vid ett akut ILT-utbrott består av näsflöde, tårflöde och hosta. Upphostat slem och blod kan ofta ses runt näsöppningarna, i fjädrarna och på inredning och väggar i hönshuset. Fåglarna har ofta svårt att andas (gapar, rosslar och kippar efter luft) och skakar på huvudet. Ibland piper det om fågeln när den andas.

Fåglarna sitter stilla med uppburrad fjäderdräkt och värpningen minskar. Ibland hinner fåglarna dö innan man ser några sjukdomssymptom.

Dödligheten kan i vissa fall bli hög (upp till 70 procent). Dödsorsaken är i regel kvävning genom att en propp med var, slem, blod och död slemhinna fastnar i luftstrupen och hindrar passage av luften.

Diagnos
Vid ett akut sjukdomsutbrott kan diagnosen ILT enklast fastställas genom obduktion och mikroskopisk undersökning. Vid obduktionen syns förändringar i struphuvudets och luftstrupens slemhinna i form av blödningar eller var och avstött, död slemhinna (Bild). Diagnosen kan oftast, men inte alltid, fastställas genom mikroskopisk undersökning av den skadade vävnaden.
Uppklippt luftstrupe från tamhöna med ILT. I luftstrupen syns var och avstött slemhinna. Foto: Bengt Ekberg SVA

Bild. Uppklippt luftstrupe från tamhöna med ILT. I luftstrupen ses var och avstött slemhinna. Foto. Bengt Ekberg/SVA
 
En tid efter smittillfället får fågeln antikroppar (immunglobuliner) mot ILT-virus vilket kan utnyttjas för att ställa en diagnos. Både blod och ägg kan undersökas. Förekomst av antikroppar i blod eller ägg visar att fågeln träffat på ILT-virus tidigare i livet, men det går inte att avgöra om fågeln är smittförande vid provtagningstillfället.

Om man vill ta reda på om ILT-smitta finns i en hönsflock är det viktigt att undersöka blod eller ägg från flera djur i flocken. Ju fler prov som undersöks desto säkrare blir resultatet.

Behandling
Det går inte att behandla fåglar mot ILT. Gravt sjuka djur bör avlivas av djurskyddsskäl medan lindrigare angripna djur tillfrisknar i regel spontant.

Smittspridning
* Smittspridning av ILT-virus sker framförallt genom direkt kontakt (sekret) mellan fåglarna.
* Virus kan överleva en kort tid i omgivningen och kan därför överföras till fåglarna indirekt via till exempel människor, husdjur och redskap.
* Luftburen smitta över korta avstånd kan förekomma (till exempel i ett ventilerat utrymme).
* Fåglar kan vara smittbärare och smitta andra höns under lång tid (sannolikt hela livet) trots att de ser friska ut. ILt-virus utsöndras periodvis från smittade fåglar särskilt i samband med stress eller sjukdom. Smittan kan därför spridas om man råkar köpa till synes helt friska smittbärare som blandas med oskyddade höns.
* ILT smittar inte via ägg som desinfekterats och kläckts i maskin.

Vad händer om ILT diagnosen ställs?
ILT är en anmälningspliktig sjukdom, vilket innebär att veterinären som ställer diagnosen måste rapportera fallet till Statens jordbruksverk. Syftet med anmälningsplikten är att ha kontroll över hur stor spridning smittan har i landet. Däremot finns inga krav på att drabbade flockar ska avlivas.

Många djurägare väljer ändå att frivilligt avliva sina sjuka fåglar av djurskyddsskäl och för att inte sprida smittan vidare. Innan nya höns köps in måste hönshuset rengöras noggrant, desinfekteras med till exempel Virkon S och gärna stå tomt en tid. ILT-virusets överlevnad i hönshuset och omgivningen varierar beroende på bland annat temperatur och fuktighet och därför kan ingen exakt tid anges för hur länge hönshuset bör hållas tomt. Viruset är dock relativt känsligt och normalt bör cirka tre veckors tomhållningstid vara tillräckligt.

Ett bra sätt att rädda en värdefull flock och samtidigt bli av med smittan är att ta tillvara befruktade ägg, desinfektera dem noga och kläcka dem i maskin. Kycklingarna måste sedan födas upp i ett hönshus som är fritt från ILT-smitta.

ILT-vaccin
Vaccin mot ILT-virus finns tillgängligt för hobbyhöns i Sverige sedan 2006. Länkar till information om ILT-vaccination finns i höger kolumn.

Goda råd om hur man förebygger ILT
* Undvik att blanda ihop fåglar från olika besättningar. Vissa fåglar kan vara symptomfria smittbärare. Andra kan vara smittfria och helt sakna skydd mot sjukdomen. Om man blandar sådana fåglar så riskerar de smittfria att insjukna i akut ILT.
* Tvätta kläder och skor efter besök i andra fjäderfäbesättningar. Använd inte samma kläder och skor när du sköter dina egna fåglar. Får du besök i hönshuset så utrusta besökarna med skyddskläder till exempel rock och stövlar innan de går in till fåglarna.
* Sätt nyinköpta och fåglar som varit på utställning i en tillfällig karantän under minst ett par veckor vid hemkomsten. Tänk på att infektionssjukdomar har en viss inkubationstid, det vill säga nysmittade fåglar blir inte genast sjuka. Stressen av miljöbytet kan utlösa en latent sjukdom. Metoden ger inte ett garanterat skydd mot smittämnen.
* Ett bra sätt att undvika ILT-smitta är att inte köpa levande fåglar utan istället befruktade, desinfekterade ägg och kläcka dem i maskin.
* Kontakta veterinär vid tecken på akut luftvägsinfektion hos fjäderfä.

[Grimla]

SVA är självklart en oändligt säkrare källa än facebook...
Naturligtvis ska man lita på SVA.

De som framför åsikten att ILT inte smittar vad har de för källa till det påståendet..

Ovaccinerade höns som blandas med vaccinerade djur löper viss risk att infekteras av vaccin och/eller fältstammar av ILTV.

Nyinköpta höns bör vaccineras och hållas skilda från vaccinerade djur under några veckor efter vaccination så att hinner utveckla skydd mot ILT.
SVA.

[yellgar]

?307.6?Bett?MicrMariRobe??RabbRondBiocJule??(197??Fisk???
??DownFisk?FranHous?DougNive???TaftSumm?TimoAccaFatb??WellJoha
VardYour?3036TurnGhosRollsati??Tocc?Book??BlacClauPhilRoxyNikiSkel??
AlleStan???John?Zone??ZoneZoneStefWindRobeZone4602?1058Zone-Zone?
ArnoDuke?XVII????Osca?FionSiegBruc?????????Fyod
XVII918??SiemSchaIlluTekaSCARThre???8975Pola?YJ-WMistThisMyst???trac
??80Vali?????DorlEdgaWind?PhilhappTrop??WindBern?Exce?Aria?
Radi?Kenn?Kurt????JeffMikhXVIIJimiDesiLoveWhat???Dolb??Fore
Wind????Prin(194Malc???????Glee???Onke?SiemSiem
SiemMati?????Easy?Pete???tuchkas?Baby