carnicagruppen

[Gideon i Roslagen]

När jag var 8-9 år så gick jag så nära som jag vågade när min Pappa arbetade med bina. Mina bröder Joel och Lennart blev sedan ganska så fanatiska biodlare. Och Lennart var med i den grupp som introducerade Buckfast här i Sverige.  Tyvärr så är de personerna döda sedan länge liksom många andra av mina mentorer.  Så att hitta de personerna på nätet är nog ganska så svårt. Internet var inte på gång när de här personerna dog.
Helmuth Preibst  var när jag började med bin utbildningsleda re i Sundbybergs- Spångaortens biodlarförening och han älskade att hålla låda om olika fenomen i kuporna.
Låt oss bena i problemet med invintring! När bina drar ner vinterfodret så bearbetas det så det blir gynnsamt för bina att ta till sig under vintern. Att vattenhalten minskar är en nödvändighet för att minska risken för jäsning och för att fodret ska ta mindre plats. Och kom ihåg sa Helmuth: Bina flyttar om det i flera omgångar under det arbetet. En gammal regel var att plocka bort täckningen för att kyla ner bina. Bin som sitter stilla gör av med mindre foder och risken att bina smygynglar minskar. En fördel med mitt matarhål med nät är att bina sätter sig där ventilationen är gynnsammast det vill säga vid hålet.
Honung och sockerlösning är hydroskopisk och det betyder att foder i öppna celler späds ut av fukten i kupan och blir lättare för bina att ta till sig. I en oisolerad kupa så är ytterdelen på klotet omkring fyra grader varmt inne i mitten där drottningen finns så är det omkring trettio grader. Det här innebär att ytterdelen av klotet är nästan i dvala och kan inte röra sig medan innerdelen sitter så trångt att rörelsen begränsas av detta. När bina i centrum blir hungriga så börjar de att leta mat, vilket betyder att de rör sig. Temperaturen stiger och ytterbina blir rörliga så att de når till fodret. Men med kylan i kupan så avtar aktiviteten så snart bina i klotet har blivit mätta.
Det som är problemet är överskottsfukten. Och där fungerar mitt matarhål med nät. Kondenseras den mot lådsidorna så blir det oftast mögliga ramar och det är inte nyttigt för bin. Mitt sätt att övervintra är inte optimalt, det blir lite omständigt,men jag tror att vi gemensamt kan hitta något bättre. Vinterförlusterna har emellertid varit mycket låga (mindre än 5%) när jag inte lockats att prova något dumt!

[olof]

En fördel med mitt matarhål med nät är att bina sätter sig där ventilationen är gynnsammast det vill säga vid hålet.

Är du säker på att du dragit rätt slutsats? Bina kanske sitter där för att med sina kroppar fungera som tätning och isolering mot de andra bina? Det är bara en annan hypotes, lika god som din anser jag.

...Kondenseras den mot lådsidorna så blir det oftast mögliga ramar och det är inte nyttigt för bin...

Att vi inte mår bra av mögel är helt klart, men eftersom mögel måste betraktas som en helt normal företeelse i binas vinterkvarter kan man fråga sig om bina verkligen mår så dåligt av det som vi tror. Man kan tycka att under årmiljonerna borde de utvecklat en bra motståndskraft mot mögel i miljön.

[Gideon i Roslagen]

Är du säker på att du dragit rätt slutsats? Bina kanske sitter där för att med sina kroppar fungera som tätning och isolering mot de andra bina? Det är bara en annan hypotes, lika god som din anser jag.


Att vi inte mår bra av mögel är helt klart, men eftersom mögel måste betraktas som en helt normal företeelse i binas vinterkvarter kan man fråga sig om bina verkligen mår så dåligt av det som vi tror. Man kan tycka att under årmiljonerna borde de utvecklat en bra motståndskraft mot mögel i miljön.

Om inte bina gillar ventilationen så tätar dom till nätet helt eller delvis. Det skapar inget problem för bina. Ibland helt tätat ibland inte något alls.
Du förlorar mellan två och fyra fullt utbyggda ramar som du väl antaglingen kunde göra något bättre med. Lådan har kvar mögelsporerna år efter år om du inte flammar den eller skurar den. Jag talar ofta om den totala belastningen. Och mögel är enligt mig en del av de belastningar som drabbar bina.

[Jano]

När jag var 8-9 år så gick jag så nära som jag vågade när min Pappa arbetade med bina. Mina bröder Joel och Lennart blev sedan ganska så fanatiska biodlare. Och Lennart var med i den grupp som introducerade Buckfast här i Sverige.  Tyvärr så är de personerna döda sedan länge liksom många andra av mina mentorer.  Så att hitta de personerna på nätet är nog ganska så svårt. Internet var inte på gång när de här personerna dog.
Helmuth Preibst  var när jag började med bin utbildningsleda re i Sundbybergs- Spångaortens biodlarförening och han älskade att hålla låda om olika fenomen i kuporna.
Låt oss bena i problemet med invintring! När bina drar ner vinterfodret så bearbetas det så det blir gynnsamt för bina att ta till sig under vintern. Att vattenhalten minskar är en nödvändighet för att minska risken för jäsning och för att fodret ska ta mindre plats. Och kom ihåg sa Helmuth: Bina flyttar om det i flera omgångar under det arbetet. En gammal regel var att plocka bort täckningen för att kyla ner bina. Bin som sitter stilla gör av med mindre foder och risken att bina smygynglar minskar. En fördel med mitt matarhål med nät är att bina sätter sig där ventilationen är gynnsammast det vill säga vid hålet.
Honung och sockerlösning är hydroskopisk och det betyder att foder i öppna celler späds ut av fukten i kupan och blir lättare för bina att ta till sig. I en oisolerad kupa så är ytterdelen på klotet omkring fyra grader varmt inne i mitten där drottningen finns så är det omkring trettio grader. Det här innebär att ytterdelen av klotet är nästan i dvala och kan inte röra sig medan innerdelen sitter så trångt att rörelsen begränsas av detta. När bina i centrum blir hungriga så börjar de att leta mat, vilket betyder att de rör sig. Temperaturen stiger och ytterbina blir rörliga så att de når till fodret. Men med kylan i kupan så avtar aktiviteten så snart bina i klotet har blivit mätta.
Det som är problemet är överskottsfukten. Och där fungerar mitt matarhål med nät. Kondenseras den mot lådsidorna så blir det oftast mögliga ramar och det är inte nyttigt för bin. Mitt sätt att övervintra är inte optimalt, det blir lite omständigt,men jag tror att vi gemensamt kan hitta något bättre. Vinterförlusterna har emellertid varit mycket låga (mindre än 5%) när jag inte lockats att prova något dumt!

 Hej igen Gideon
 Vinterfoder behandlas av bina på precis samma sätt som den indragna nektarn på sommaren. De gör alltså en slags socker- eller biforhonung.  Problemet är att om bina får sitt foder för sent  hinner de inte få ner vattenhalten tillräckligt beroende på att deras inre klocka säger att säsongen är över. Vinterfodret skall ges allra senast sista veckan i augusti om vattenhalten ska fås ner till 17-18%. När detta är gjort skall alltihop täckas med vaxlock, annars är risken väldigt stor för jäsning och mögel. Detta tar längre tid än de flesta tror, upptill tre veckor har jag konstaterat någon gång. Senare när vinterklotet har bildats får det bara finnas den fukt utanför klotet som är instängd i fodercellerna.
 Bina startar ju sin vintervila under foderförådet. De bin som måste sitta och täta foderhålet hamnar ju över fodret, för min del är det nätbotten över hela bottnytan
 Din beskrivning av binas ätande verkar väldigt konstig. Det ska inte finnas något öppet foder utom  innanför klotskalets övre del. klotet skall inte upplösas titt och tätt. hur ska då temp och fukt regleras.
 Du är inte konsekvent. I din skrivning ,som jag ville ha en förklaring på, påstod du att fukten är nödvändig i vinterkupan. Nu säger du att den leder till mögel och jäsning om den inte ventileras ut.
Mvh. Jano

[Gideon i Roslagen]

Hej igen Gideon
 Vinterfoder behandlas av bina på precis samma sätt som den indragna nektarn på sommaren. De gör alltså en slags socker- eller biforhonung.  Problemet är att om bina får sitt foder för sent  hinner de inte få ner vattenhalten tillräckligt beroende på att deras inre klocka säger att säsongen är över. Vinterfodret skall ges allra senast sista veckan i augusti om vattenhalten ska fås ner till 17-18%. När detta är gjort skall alltihop täckas med vaxlock, annars är risken väldigt stor för jäsning och mögel. Detta tar längre tid än de flesta tror, upptill tre veckor har jag konstaterat någon gång. Senare när vinterklotet har bildats får det bara finnas den fukt utanför klotet som är instängd i fodercellerna.
 Bina startar ju sin vintervila under foderförådet. De bin som måste sitta och täta foderhålet hamnar ju över fodret, för min del är det nätbotten över hela bottnytan
 Din beskrivning av binas ätande verkar väldigt konstig. Det ska inte finnas något öppet foder utom  innanför klotskalets övre del. klotet skall inte upplösas titt och tätt. hur ska då temp och fukt regleras.
 Du är inte konsekvent. I din skrivning ,som jag ville ha en förklaring på, påstod du att fukten är nödvändig i vinterkupan. Nu säger du att den leder till mögel och jäsning om den inte ventileras ut.
Mvh. Jano


Det är så här att en del fukt behövs men den mesta bör rimligtvis vädras bort. Om jag minns rätt så ger varje kg socker omkring 0.7liter vatten någonstans i den storleksordningen bör det vara. Men varför frågar du? Vore det inte mer rimligt att att du själv berättade lite om hur du tänker i de här frågorna. Så varsågod, skriv och berätta! Hur du ska lyckas att upphäva fysikens lagar om varm och fuktig luft som stiger uppåt det är jag mest intresserad av! 

[klarre]

Man behöver inte bryta några fysikaliska lagar för att att ventilera fukt i en t.ex nacka kupa. Den konstruktionen du pratar om Gideon ventileras uppåt till skillnad från Nacka kupa som ventileras i botten, detta finns förklarat i Boken om biodling från SBR. Tyvärr har jag inte boken framför mig. Om man köper en Nacka kupa så behöver man aldrig tänka på dom här sakerna.

[Gideon i Roslagen]

Man behöver inte bryta några fysikaliska lagar för att att ventilera fukt i en t.ex nacka kupa. Den konstruktionen du pratar om Gideon ventileras uppåt till skillnad från Nacka kupa som ventileras i botten, detta finns förklarat i Boken om biodling från SBR. Tyvärr har jag inte boken framför mig. Om man köper en Nacka kupa så behöver man aldrig tänka på dom här sakerna.

Nu får ni väl ändå tänka till en aning. Varm luft stiger uppåt oavsett om vad det stått i en SBR bok eller inte. Läs den boken lika kritiskt som ni läser det jag skriver. Det skulle biodlingen må bra av.

[klarre]

Gideon fuktig luft är tyngre än torr luft, du kan inte bara räkna med en fysikalisk egenskap.

Jag håller med dig att man ska vara källkritisk, men eftersom jag har Nacka kupor så vet jag att det fungerar bra med fukten fast jag inte vet exakt hur det fungerar, det som stod i boken om biodling ansåg jag vara rimligt.

[Jano]

Hej Gideon
Du gör som så många andra. Man jämför binas vinterbostad med människans. Nu verkar det vara så att insekter och däggdjur lever inte alls under samma förhållanden. Skippar du isoleringen och låter den koldioxidmättade fuktiga tunga luften få fritt utlopp neråt så sipprar det in frisk syrerik luft från samma håll och du har inget fuktproblem. Bina känner hela tiden uteluften och reglerar biklotets temperatur därefter med sammandragning eller utvidgning av klotets täthet. I en sådan miljö sitter bina nästan stilla och väntar på våren. Det är väldigt sakta som klotet rör sig uppåt vartefter fodret förbrukas. På hösten har bina  byggt upp ett förråd av näring i sina så kallade fettkroppar. De springer inte omkring i kupan och äter på vintern. Den insamlade energin  i form av honung används till att reglera klimatet i biklotet.
 
 Mvh. Jano

[Gideon i Roslagen]

Kan ni förklara varför biodlare i de flesta fall har tre till fyra mögliga ramar att smälta ner varje år från varje kupa? För min del så räcker det som orsak att göra det jag gör. Jag är en lat person och dessutom lite sparsam så kan jag med enkla medel slippa ett skitigt jobb då gör jag det. Finns det något värre än att snygga till skitiga bigrejer? Stickan och jag vill gärna ha tänkande biodlare! Inte sådana som sväljer vad som helst. Nu tar vi det en gång till: Kall fuktig luft sjunker nedåt men varm fuktig luft stiger uppåt. När den varma luften når kallare ytor så kondenseras den och blir till vattendroppar. Det bör väl rimligtvis även ni förstå. När dropparna blir så tunga att ytspänningen inte klarar av att hålla dem på plats så rinner de ner efter kupväggarna. Enkelt förklarat så fungerar det så här. Den här fuktiga miljön är synnerligen lämplig för mögel och jäsning. Och mycket av den skiten får bina i sig. Och det är säkerligen en av anledningarna till utsot.

[Jano]

Det är för mycket isolering och för dålig ventilation. Mina kupor är torra och fina och det har bara gått åt en bråkdel av fodret fram till nu. Rensningsflykt märks inte när de nu en gång kommer ut. Det väntar de med i det längsta för de har inte ute att göra. De som invintrar rätt och, viktigast av allt i rätt tid, behöver inte befatta sig med skitiga ramar, utsot och en massa döda bisamhällen.

[klarre]

Kan ni förklara varför biodlare i de flesta fall har tre till fyra mögliga ramar att smälta ner varje år från varje kupa?

Nej det kan jag inte, det här var helt ny information för mig. Visst har det hänt att en ram kan bli möglig i en kupa men det är inte speciellt vanligt. Jag tror du underskattar andra biodlare om du tror att vi har 3-4 ramar som är mögliga som vi smälter ner varje år.

[Gideon i Roslagen]

Nej det kan jag inte, det här var helt ny information för mig. Visst har det hänt att en ram kan bli möglig i en kupa men det är inte speciellt vanligt. Jag tror du underskattar andra biodlare om du tror att vi har 3-4 ramar som är mögliga som vi smälter ner varje år.

Om ni inte har det Jano och du så har ni inte heller i närheten av den vinterdödlighet som statistiken visar! Eller hur!

[klarre]

Jag har tyvärr haft för hög vinter dödlighet dom senaste två åren, men i år ser det bra ut än så länge. Förlusterna har berott på svält och för svaga samhällen på hösten, ibland i kombination med röveri. Jag har inte haft problem med starka samhällen i Nacka kupor förutom på en kupa där flustret gegga igen, så jag tror att du förenklar lite i ditt resonemang.

Gideon vi har redan gått igenom den här diskussionen på forumet för några år sen att om du har lösningen på vinterdödligheten varför offentliggör du inte ditt arbete i t.ex nature.

Det finns många Nobel pristagare på Alternativ tills det kommer till den lilla detaljen, att ens resultat ska kunna granskas vetenskapligt.

[Jano]

Gideon.

Jag är ledsen om jag sårar dig, men jag måste tala om att det var varroan som ändrade min syn på hur bina skulle invintras. När jag kommit på hur varroan skulle bekämpas på ett bra sätt så har jag de sista tio åren varit fri från vinterförluster. Det är faktiskt 10-års-jubileum om de klarar sig i vinter också, och varför skulle de inte det. Det som grämer mig mest är att jag i 30 år gått på alla skrönor och myter om hur bin ska skötas. Det är bara synd att inte varroan kom tidigare så hade jag haft längre tid med trevlig bekymmersfri biodling. Nu får jag snart sluta med bisysslan för min syn hänger inte riktigt med längre . Därför försöker jag sprida mina rön på detta sätt, men det är inte lätt för alla sitter inne med den enda sanningen, och den går inte att rubba en tum. Man får hoppas på de unga som läser på dessa forum att de tänker till själva och väljer det som låter vettigast.
 Mvh. Jano

[Rolle johansson]

Jag använder mig av plast skivor i form av remsor och då blir det inte fullständigt tätt intill varje på det visset kan luft passera jag tro inte på dom som använder en hel masonit eller plast då blir det fullständigt tätt
det ska vara som ett gammalt hus det ska dra lite över allt då blir det inget mögel

[Edward.]

Kan ni förklara varför biodlare i de flesta fall har tre till fyra mögliga ramar att smälta ner varje år från varje kupa?

Jaaa ...

Man kan ta ut ett ram eller två på hösten , ful ram eller med pollen? Gör att ventilationen förbättras

Eller så kan man ta ut dom på våren mögliga och äckliga 

det var varroan som ändrade min syn på hur bina skulle invintras. När jag kommit på hur varroan skulle bekämpas på ett bra sätt så har jag de sista tio åren varit fri från vinterförluster.

Ja . .. varoan tvingar oss att bli bättre bi odlare och inte bi ägare !

mvh edward

[Gideon i Roslagen]

Tack Alla som kommenterade (positivt och negativ) om linan Invintring. Det är nyttigt att få till en dialog! Det intressanta var hur många som hittade till Alternativ/biodling när jag på fs. ville lägga debatten här. Det var bra! Det ny temat på bloggen är Våren. Där finns ju också en del att kommentera framöver!
MVH Gidde

[Ylven]

Jano, var kan man läsa om hur du gör för att inte få några vinterförluster?

/Nybörjaren

[Gideon i Roslagen]

Vad har bina ute att göra? Egentligen inte alls! En gammal regel är att det är bra att det kommer tre  dagar med över 8 graders dagstemperatur och soligt väder i slutet på februari.   Då kan de bin som behöver det komma ut för naturbehov. Men märk väl ! det är bara bra om bina inte behöver gå ut. Frågan vi måste ställa oss: Vad har bina att finna ute i naturen nu? Egentligen ingenting!
Visst är det spännande om bina börjar flyga men det väsentliga är att binas start stämmer med när huvuddraget på just din ort inträffar. Om jag inte producerar bin för avsalu och inte har för stora krav på honungsproduktion så är det bästa att bina tar det lugnt i vårstarten. Därför att det visar att det mesta är bra med dina bin! Lyft lite i ena kanten på dina kupor och stämmer den viktskänslan så njut av solen. Festen kan börja: OM NÅGRA VECKOR!!