I morse fick våra* långsmala kycklingar och den unge tuppen sin frukost. Alla åt. Vi gjorde annat. Vid lunchtid var plötsligt ungtuppen borta.
Kväll och dax för middag till gänget. Och då - kuckelikuu! I närmare åtta timmar har ungtuppen legat under baljan som vi hämtar foder i! Vi fattar inte hur han hamnat där och inte heller varför han inte helt sonika reste på sig. Kanske trodde han att det blev natt?
Spåniga djur...
*Vi delar vårdnaden med Spraka.
