Författare Ämne: Hur får ni era höns att bli mer tama (läst 7189 gånger)

Lillmulan · « **skrivet:** 08 jul-11 kl 22:20 »

Vet inte om mina blommehöns är exceptionellt fega eller om det bara är mina individer som är det

Springer som tokar helt hysteriska så fort jag kommer gående och ropar på dom. Ger de mat och sätter mig ofta stilla inne i hönsgården och pratat med dom för att de ska lära sig att jag inte bits och att det är trevligt att jag kommer men tycker inte att jag har några större framgångar precis... De springer fortfarande runt som yra höns och kacklar hysteriskt när jag kommer. De lugnar sig efter en liten stund och äter och vilar precis som vanligt om jag sitter blickstilla men minsta rörelse eller plötsligt ljud så är de igång igen.... Finns det något tricks att ta till? Något att mata dom med som är oslagbart gott? Känns som jag får börja muta dom med något bättre

fräsen · « **Svar #1 skrivet:** 08 jul-11 kl 22:25 »

hur länge har du haft dom?

Lillmulan · « **Svar #2 skrivet:** 08 jul-11 kl 22:27 »

haha jasså, det kanske är sluta försöka bli vän med dom som är hemligheten då

Har haft dom ganska precis en månad

fräsen · « **Svar #3 skrivet:** 08 jul-11 kl 22:47 »

dom vänjer sig nog snart då.
jag tror oxå att du ska lägga ner vän försöken lite, tills de känns lugnare när du går in.

Husfrun · « **Svar #4 skrivet:** 08 jul-11 kl 22:54 »

Mina blomme som jag hade förut blev aldrig tama...de flaxade och hade sig

jag hade dem många månader utan framgång...och hela hönsflocken blev lite flaxiga, så jag sålde bråkstakarna! mina andra däremot blev tama ganska snabbt, fast det är klart...de får gotter varje dag

morötter,makaroner och annat mums...den som är allra tamast är vår stora Isbartupp men han är uppfödd inne...det är 7-åriga dotterns tupp så han har åkt barnvagn, suttit på saftkalas med hello kitty...men när han kom in i köket varje gång jag lagade mat och pickade uppfodrande på mina fötter så åkte han ut i hönsgården! sedan vår sabelpoot höna...hon flaxar upp på min axel när man kommer bra för att hon vill ha det godaste först!

men vissa raser är nog lättare än andra att få tama..

TiB · « **Svar #5 skrivet:** 08 jul-11 kl 23:10 »

D där med tama höns.......köpte en liten stackare av syrran. Hon satt mest inne men låg även ute i hönsgården & deppade. Sprang inte omkring med de andra och försökte livnära sig och va som.....som.....va som höns.
Efter en vecka kom jag på att hon åt om jag höll henne under ena armen och matade henne med den andra. Då åt hon som en häst.

Hon flick flytta"hem" igen, ska phaen ha så tama hönor, så de ska matas.

Svarthönan · « **Svar #6 skrivet:** 09 jul-11 kl 13:56 »

Vad tråkigt, det är ju inget nöje att ha höns om de ska vara så där. Mina är nästan för tama utan att jag gör något speciellt. Alla bilder på min tupp blir som den här nere ungefär.
Kan det vara rasen? Har ingen erfarenhet av blomme men hade åsbo förut som jag gav bort för att de var så hysteriska och smittade de andra med sitt flaxiga sätt. Speciellt tuppens beteende tycker jag påverkar hönorna. Har du tupp? Skaffa annars en lugn och tam tupp. (Du kan få en av mig...)
Testa att byta kläder eller skor. Jag har två byxor som orsakar full panik hos hönsen varje gång jag har dem på mig, mönstret måste påminna dem om något rovdjur. Tidigare hade de problem med mina vinterstövlar också. Tänk om det är så enkelt att de är rädda för dina kläder/skor? Du kanske brukar ha samma jacka eller stövlar på dig när du går in till dem? Jag brukar utsätta dem för byxterapi då, hänga upp byxorna i inhägnaden tills de har vant sig.
Annars så tycker jag att du tar maten ifrån dem en dag när du har gott om tid och tålamod. Gå in till dem då och då och erbjud dem mat ur handen. Vågar de inte, gå därifrån och försök typ en timme senare osv. Tills slut kommer de att äta ur handen på dig. Vill du ha dem ännu tamare kan du sätta dig ner på marken med utsträckta ben så de måste kliva upp i ditt knä för att få mat (kanske inte läge att testa detta första dagen om de nu är så jätterädda). Var jättenoga med att inte skrämma dem precis när de vågar ta steget första gången. Så småningom kommer de att förknippa dig med "äntligen mat!!". Har de alltid tillgång till mat är de inte beredda att ta risken att gå nära dig i början.
Du kan använda deras vanliga mat till det här. Gott godis är annars t.ex. hampfrön, solrosfrön, korv, ost, smör, kokt äggula, ..............

Bullerybo · « **Svar #7 skrivet:** 09 jul-11 kl 14:49 »

Vägen till tuppen hjärta går genom magen, det är jag säker på!

Vi köpte hönor och tupp av en tjej här på alternativ (Aklejan) och de var tama redan från start, verkar ha blivit vanda vid folk redan som små. Men sedan har de blivit tamare för var dag som går och mest beror det nog på att vi lockar dem med diverse godbitar och att de får gå fritt på tomten så att de hela tiden har oss i närheten.

Tuppen är lite för tam, han går in hela tiden och vill helst sitta på trappen och bajja. När vi satt och fikade på altanen kom en höna och satte sig på armstödet till lillklillens karmstol. När man kommer hem så kommer hela hönsflocken rusande som värsta välkomstkommitén. Man skulle kunna tro att de 'älskar oss men jag tror mest de älskar att vi ger dem mat egentligen.

Så mitt tips är att handmata dem med godsaker (om de inte vill äta ur handen kan du ju kasta i närheten av dig och närmare för varje gång). Vi har även tränat tuppen att kunna bli upplyft för vi tänkte att det kunde vara praktiskt om han blir sjuk eller behöver smörjas på benen eller något, och då gav vi också mat i början. Mat är typ lösningen på allt tror jag.

Idalun · « **Svar #8 skrivet:** 09 jul-11 kl 15:04 »

Jag har ett gäng kycklingar (ungdjur) som är ca 3 månader och är den första kullen som kläcktes hos mig. Jag plockade mycket med dem redan från början och har sedan fortsatt med det. Fram tills nu har det alltid hörts protester när jag har kommit in för att lyfta upp dem. Jag har nämligen flyttat ut dem till en bur utomhus vid fint väder och sedan tillbaka in på kvällen.
Idag går de lösa ute för första gången och tro det eller ej, men en av tupparna gjorde inga protester alls när jag klappade honom och sen kunde jag till och med lyfta upp honom... flera gånger.

Ett tips är att ha ett speciellt lockande när du kommer med något extra gott. Mina kommer i full fart och trängs vid fötterna när jag ropar "godis, godis". Men så har jag ju bland annat Brahma, som är riktigt matglada!

Däremot så har jag mindre lycka med att få mina Faveroller tama...

Lianne · « **Svar #9 skrivet:** 09 jul-11 kl 23:12 »

Mina hedemorahöns blir aldrig tama, har haft dom snart 1 år och de kommer springande när jag kommer med mat men de är väldigt rädda av sig annars, lite tråkigt tycker jag. De går fritt i trädgården och kommer upp på altanen men de skulle aldrig gå fram till oss.

zeina66 · « **Svar #10 skrivet:** 09 jul-11 kl 23:45 »

Hej,då du haft dom så kort tid har dom knappt landat ännu,i synnerhet om de är flaxiga till sättet. Gå väldigt långsamt när du är hos dom och prata med lugn röst,det hjälper ibland i det långa loppet.. Jag har två blommor för äggen skull och har inte brytt mig om att göra dom tama,trots det springer dom alltid framför och mellan mina fötter och tigger

Vet inte varför just dom blivi sådana..dom va 8 ohanterade veckor gamla när de kom hem till mig

Daniel Sörensen · « **Svar #11 skrivet:** 10 jul-11 kl 00:30 »

Mina chabo kycklingar tror jag ska mörda dem när jag stoppar ner handen till dem

Även fast jag hållt på med dem varje dag.

Snarrbon · « **Svar #12 skrivet:** 10 jul-11 kl 06:17 »

Mina Åsbo är ofta runt fötterna på os och runt os när vi sitter i trädgården men jag kan inte röra dom. Dock har jag mina f¨rhåbningar med en tuppkyckling som har ett dåligt ben pga räven. Han lyfter jag upp o matar i handen. Numera sitter han själv på armen ibland men han tycker det är lite läskigt när han förstår att jag vill ta honom upp.
En liten kyckling har jag också tag i varje dag. Av nån anledning är den jättedålig på att följa mamman o blir riktigt borta! Så då plockar jag upp den o sätter tillbaka den till mamman. Blir intressant att se hur det blir med den. Hoppas att den är en höna om den lycka att bli handtam.

guerini · « **Svar #13 skrivet:** 12 jul-11 kl 10:08 »

Jag har ett gäng Hedemorahöns i olika ålder. De äldsta som är ganska precis ett år är väldigt tama men kyckligarna som är mellan 1 och 5 månader är väldigt skygga. De äldsta hönsen var skygga i början men jag är väldigt mycket i hönsgården och pratar med dem. Sen brukar jag lägga "godis" i en bunke med lite kant och sedan sätta mig på en pall med bunken mellan fötterna. Den som vill ha gott får komma fram. Oftast trängs en hel hög med höns runt bunken och då kan man passa på att klappa dem lite. Då är det lättare att plocka upp en av dem efter en stund. Oftast för de liv och väsen i ett par sekunder men håller man bara lugnt å stadigt och klappar lite mjukt så lugnar de sig snabbt.
Lycka till!

Ulrika K · « **Svar #14 skrivet:** 15 jul-11 kl 15:57 »

Har tre sorter; Hedemora, Hedemora/ Lohaman och Brahma.

Det är en stor skillnad mellan dem; korsningarna är rätt tama, jag fick dem som 1 veckas kycklingar.

De renrasiga Hedemora- hönsen var några månader gamla, inte hanterade, och de har först nu, efter ett år, börjat tolerera mig men inte mer än så.

Brahma kycklingarna däremot är jätte- tama och helt orädda. Äldsta är nu ca 12 veckor. Jag är benägen att tro att det finns en stark genetik för höns "tamhet".

Vad som är jätte- bra med de renrasiga Hedemora- hönsen är att det är mycket ruv- villiga; de som är korsade med Lohaman har inte visat på ruv- villighet ännu.
Ulrika K