Författare Ämne: Göra om kalhygge till betesmark? (läst 8141 gånger)

Just_me · « **skrivet:** 25 jul-11 kl 22:47 »

Är ju en novis på allt med jordbruk men vi letar efter gård och hoppas på att kunna köpa kring nästa höst/vinter eller våren/sommaren därpå.

Det är i Hälsingland vi letar. Jag vill gärna ha både betesmark, odlingsbar mark för hö (och egen föda) och skog. Men det verkar som om de flesta gårdar i krokarna vi letar har skog, skog och åter skog.

De få som har betesmark är oftast små hästgårdar med max 3 ha.

Vi tänkte börja med getter, höns, ankor, kaniner för kött. (inte allt på en gång då men ni förstår) Längre fram hoppas vi på att ha några få kor och kanske 2 hästar.

Så frågan är om man köper en gård med ett kalhygge/skog intill gården kan man omvandla det till bra bete som duger för kor/hästar på några år? Och kan getterna gå där från början?

Henrik Uddemar · « **Svar #1 skrivet:** 25 jul-11 kl 22:55 »

Visst kan man men det är mycket jobb om man vill ha "bra" (vilket innefattar rationell) betesmark.
Halvbra blir marken efter ett par år med lamm eller getter som betar hygget.

Viktigtast (tror jag) är att marken får tillräckligt med sol så vallväxter trivs.
Med andra ord så behöver hygget vara en bit större än själva betet för att närliggande träd inte ska skugga.

Just_me · « **Svar #2 skrivet:** 27 jul-11 kl 19:05 »

Citat från: Henrik Uddemar skrivet 25 jul-11 kl 22:55

Visst kan man men det är mycket jobb om man vill ha "bra" (vilket innefattar rationell) betesmark.
Halvbra blir marken efter ett par år med lamm eller getter som betar hygget.

Viktigtast (tror jag) är att marken får tillräckligt med sol så vallväxter trivs.
Med andra ord så behöver hygget vara en bit större än själva betet för att närliggande träd inte ska skugga.

Ok, men hur gör man med alla stubbar? Kan man pö om pö dra loss stubbar och grejjer eller är det ett jätteprojekt?

Huggorm · « **Svar #3 skrivet:** 27 jul-11 kl 19:25 »

Citat från: Just_me skrivet 27 jul-11 kl 19:05

Ok, men hur gör man med alla stubbar? Kan man pö om pö dra loss stubbar och grejjer eller är det ett jätteprojekt?

Skall man dra lös fler än ett fåtal så blir det ett jätteprojekt. Det enda rationella är i sådana fall att använda grävmaskin, då går det fort.

Vill du göra om skogen till bra bete hjälper det att välja rätt mark från början. Slänter ner mot vattendrag är ofta bra liksom låglänt, urdikad mark. Det gäller att se på skogen vad som växer där, och försöka dra slutsatser utifrån det. Finns där hägg och al är det näringsrikt, är det mest tall är det torrt och magert.

Birgit · « **Svar #4 skrivet:** 27 jul-11 kl 19:36 »

Det viktigaste är om marken varit bete innan, då finns betes växter i marken och du får en snabbare etablering.
Vi har själva startat ett par sådana projekt och gräs och örter kommer snabbt, men tyvärr också sly, så får eller getter är ett måste både i början och regelbundet sedan.
Stubbarna kan man låta vara om det inte är jättebamsingar, de syns mindre och mindre för vart år.

grimbart · « **Svar #5 skrivet:** 27 jul-11 kl 21:24 »

borde man inte kunna elda av hygget och därefter gödsla rejält? vill man ta upp stubbar så funkar grävmaskin eller varför inte en gammaldags stubb-brytare? vi har grävt och vevat upp många stubbar under åren..(bra träning

)

regnpipan · « **Svar #6 skrivet:** 27 jul-11 kl 21:28 »

Stubbarna gödslar väl marken iom att de bryts ner...

Sedan funderar jag på om du inte måste söka tillstånd hos skogsstyrelsen för att få lägga om marken från skog till bete. Minns inte riktigt vad som gällde, det är rätt länge sedan jag jobbade på Skogsstyrelsen nu.

Skogsola · « **Svar #7 skrivet:** 27 jul-11 kl 22:57 »

Tillstånd behövs inte. Enbart ett kryss i en ruta vid avverkningsanmälan. Stubbarna kan komma att gå att sälja till bränsle även om den verksamheten ännu är i sin linda. Men det är lång väg att gå innan hygget börjar att likna en betesmark.

regnpipan · « **Svar #8 skrivet:** 28 jul-11 kl 07:37 »

Citat från: Skogsola skrivet 27 jul-11 kl 22:57

Stubbarna kan komma att gå att sälja till bränsle även om den verksamheten ännu är i sin linda.

Bryter man stubbarna ser ju området ut som ett slagfält efteråt. Ekonomiskt är det, enligt en kompis som jobbar som inköpare på Södra, knappt mer än ett nollsummespel och lönar sig i princip bara som ett alternativ till markberedning. Hur det är miljömässigt och ekologiskt är ännu inte utrett till fullo, de konsekvensrapporter jag läst från såväl Energimyndigheten som Skogsstyrelsen känns inte fullödiga och är för övrigt mycket motsägelsefulla när de jämförs.

Låt stubbarna vara, dem tar naturen hand om på sikt.

Lorita · « **Svar #9 skrivet:** 28 jul-11 kl 08:27 »

Jag håller på att återskapa betesmark = kalhygge, då ägaren före mig ca 1970 planterade gran på dom fina ut-markerna runt huset. Jag låter ett skogsbolag ta ner skogen och dom kommer också hämta all ris till fjärrvärme uppvärmning.

Kvar kommer sen stubbar som är kapade i olika höjd att stå, det finns stubbar på 1,5 meter, detta för att insekterna ska få döda träd också, dom flesta stubbar är normal kapade så klart. Alla stubbar kommer att stå kvar och långsamt brytas ner av naturen, det som är jobbigt med ett hygge är mer riset och det får vi bort fraktat och betalt för

Jag har sparat ett ganska stort antal träd av lite blandade lövsorter, rönn har jag varit extra mån om då det ger mat åt djurlivet, fåglar och insekter man får ha max 60 träd och hektar och ändå få bidrag, jag har nog halva den mängden kvar (träden får inte stå som en skogsklunga utan ska vara utsprida i små grupper för bästa resultat och för att kunna få bidrag). Jag har sparar några gamla träd och en hel del ungt på tillväxt, lite egoistiskt så har jag också sparat björk för framtida ved.

Alla grannar är jättenöjda och ingen tycker att det ser ut som ett kalhygge och 375 kubikmeter, träd på 4 hektar skog och lika mycket impediment, tycker jag är riktigt bra, ris kommer till på mängden så klart.

Jag tycker att om man ska göra om mark nu ska man också se till hela djurlivet och lämna växter och stubbar som gynnar våra insekter och fåglar, så länge man inte ska plöja till åker kan stubbarna gott vara kvar och med tiden återgå till naturen.

regnpipan · « **Svar #10 skrivet:** 28 jul-11 kl 08:39 »

Jag tycker att du tänker helt rätt Lorita! Låter som ett skolexempel på hur man skall göra.

Just_me · « **Svar #11 skrivet:** 28 jul-11 kl 16:06 »

Citat från: Lorita skrivet 28 jul-11 kl 08:27

Jag håller på att återskapa betesmark = kalhygge, då ägaren före mig ca 1970 planterade gran på dom fina ut-markerna runt huset. Jag låter ett skogsbolag ta ner skogen och dom kommer också hämta all ris till fjärrvärme uppvärmning.

Kvar kommer sen stubbar som är kapade i olika höjd att stå, det finns stubbar på 1,5 meter, detta för att insekterna ska få döda träd också, dom flesta stubbar är normal kapade så klart. Alla stubbar kommer att stå kvar och långsamt brytas ner av naturen, det som är jobbigt med ett hygge är mer riset och det får vi bort fraktat och betalt för

Jag har sparat ett ganska stort antal träd av lite blandade lövsorter, rönn har jag varit extra mån om då det ger mat åt djurlivet, fåglar och insekter man får ha max 60 träd och hektar och ändå få bidrag, jag har nog halva den mängden kvar (träden får inte stå som en skogsklunga utan ska vara utsprida i små grupper för bästa resultat och för att kunna få bidrag). Jag har sparar några gamla träd och en hel del ungt på tillväxt, lite egoistiskt så har jag också sparat björk för framtida ved.

Alla grannar är jättenöjda och ingen tycker att det ser ut som ett kalhygge och 375 kubikmeter, träd på 4 hektar skog och lika mycket impediment, tycker jag är riktigt bra, ris kommer till på mängden så klart.

Jag tycker att om man ska göra om mark nu ska man också se till hela djurlivet och lämna växter och stubbar som gynnar våra insekter och fåglar, så länge man inte ska plöja till åker kan stubbarna gott vara kvar och med tiden återgå till naturen.

Det där har jag tänkt på, blev så jäkla inspererad när jag åkte med en skogsägare till ett ställe utanför Gävle där en stporm gick fram. Kommunen lät en stor del av skogen ligga som den var och nu har det gått ca 30 år tror jag. Rena trollskogen

Men tänkte på det där med att lämna 1,5 meter höga stubbar, de kan ju falla ner när djuren kliar sig mot dem? Också barn kan väl få dem på sig om de faller omkull för att de ruttnat?
Är det inte bättre att lämna ett gäng fällda träd för insekts livet och snarare sattsa på högre stubbar i den del som ska vara skog?
(Kan iiiinget om skogs eller jordbruk så jag bara tänker högt)

Huggorm · « **Svar #12 skrivet:** 28 jul-11 kl 18:32 »

Citat från: Just_me skrivet 28 jul-11 kl 16:06

Det där har jag tänkt på, blev så jäkla inspererad när jag åkte med en skogsägare till ett ställe utanför Gävle där en stporm gick fram. Kommunen lät en stor del av skogen ligga som den var och nu har det gått ca 30 år tror jag. Rena trollskogen

Men tänkte på det där med att lämna 1,5 meter höga stubbar, de kan ju falla ner när djuren kliar sig mot dem? Också barn kan väl få dem på sig om de faller omkull för att de ruttnat?
Är det inte bättre att lämna ett gäng fällda träd för insekts livet och snarare sattsa på högre stubbar i den del som ska vara skog?
(Kan iiiinget om skogs eller jordbruk så jag bara tänker högt)

En stående stubbe torkar och bryts ner mycket långsammare, vilket är till gagn för vissa insektsarter. När den faller, genast eller efter många år, så förmultnar den snabbt och är då till gagn för andra insekter. Sedan är det olika från trädslag till trädslag, en stubbe från en vindpinad fura som står öppet på hällmark kan stå bortåt hundra år medan gran ruttnar ner på kanske tio år. Hur som helst är stubbar på 1,5m helt ofarliga, det är när toppen blåser av ett träd och en rutten stubb på 5-10m blir kvar som det är lurigt. Men den faller ju i storm eller när man är där och puttar på den, går man bara förbi är risken försvinnande liten.

Just_me · « **Svar #13 skrivet:** 30 jul-11 kl 16:40 »

Citat från: Ett svart får skrivet 28 jul-11 kl 18:32

En stående stubbe torkar och bryts ner mycket långsammare, vilket är till gagn för vissa insektsarter. När den faller, genast eller efter många år, så förmultnar den snabbt och är då till gagn för andra insekter. Sedan är det olika från trädslag till trädslag, en stubbe från en vindpinad fura som står öppet på hällmark kan stå bortåt hundra år medan gran ruttnar ner på kanske tio år. Hur som helst är stubbar på 1,5m helt ofarliga, det är när toppen blåser av ett träd och en rutten stubb på 5-10m blir kvar som det är lurigt. Men den faller ju i storm eller när man är där och puttar på den, går man bara förbi är risken försvinnande liten.

Okej, men då bör man i utgångspunkt leta efter en gård som har skog med mycket lövträd där man vill ha beten om man inte hittar en med färdigt bete då. Många av de gårdar som ligger ute nu ligger nära vatten och det var det väl nå som skrev att det är bra. Huvudsak man inte behöver välja bort en bra gård pga för lite betesmark. Det är ju inte så att vi ska starta första året med massor med djur utan ta det pö om pö så det kanske blir jättebra

Lorita · « **Svar #14 skrivet:** 30 jul-11 kl 17:29 »

Vi hade väldigt mycket gran på marken och vi sparade löv, med undanta på lite en och tre tallar. Skogshuggaren han "glömde" två granar i julgranshöjd, som jag tänkte lotta ut på rot nu i vinter

Se ändå efter löv och löv insprängt bland barrträden för löv växer i näringsrikare jord. Men framför alt ska du se till ett läge som ni gillar, allt annat löser sig med tiden

Huggorm · « **Svar #15 skrivet:** 30 jul-11 kl 21:01 »

Har man vettiga grannar, så kanske man kan få låna betesmark av någon. Många har gärden som ligger oanvända, och där sly börjar växa upp, de kanske blir glada av att det betas och hålls öppet.