Hur är era mellerudare i humöret?

[jebo]

Någon forumanvändare här inne skrev att mellerudskaniner var lugna och tråkiga. Jag måtte väl ha fått tag i två praktexemplar för min uppfattning är at de inte är så lugna utan nyfikna, sociala och vill vara med när det händer något. Väldigt trevliga i humöret och extremt keliga, ja jag har aldrig varit med om maken till gosiga kaniner. Hur är era mellerudskaniner i temperamentet?
Min hemsida www.mellerudskaniner.se

[JBF]

Ja, kanske är det högst individuellt med humöret, men mina mellerudare är kanontrevliga även de! Nyfikna på mig fast jag aldrig gosar med dem  . Visst kan de studsa iväg om de blir överraskade, men de hoppar lika snabbt tillbaka när de inser att det inte var någon fara!
Lugna är de, men det är väl inget negativt? Alla raser har nog sina för- respektive nackdelar, vilket man alltid bör komma ihåg när raser diskuteras här!

[Trollmor]

Jag skötte några förra sommaren.  De var "födda tama" och när jag experimenterade med en hage av kompostnät så kom någon eller några utanför ibland.  Till skillnad från vad jag väntade mig efter erfarenheter med andra kaniner, så var det inte alls svårt att få in dem igen.  Bara gå längs med stängslet, så gick de in samma väg som de kom ut.  Och så många pussar jag fick på händerna!  Enda problemet var i lösdriften, där jag fick titta noga var jag satte mina fötter!!!   

[Ann E]

Min yngsta dotter satte ord på det när vi var ute och hälsade på kaninerna: "Åhh mamma, de är så söta och snälla!!"

...

Fast min egen åsikt är att de är mycket mer än så.. 

Mina första 3 mellisar fick jag hem i början på mars detta året, en hona och två hanar.
Hanarna var lite skygga och det tog lite tid innan de började känna sig trygga med mig. De kan fortfarande sprattla till lite vid handtering, så som uppfödare försöker jag handtera ungarna som föds här mycket....för att underlätta för köparna.
Honan däremot har alltid varit lugn och trevlig, hon har inte visat någon stor personlighet än dock. Hon är "söt och snäll" helt enkelt!
Fast det underlättar att hon är lätt att handtera och att hon accepterar att främlingar kommer och tittar på henne och ungarna.
Min andra hona kom hit några veckor senare, hon var inte lika lugn och det tog lite tid innan hon och jag fann varandra.
Hon "pratar" mycket och det tog lite tid att lära sig "mellisspråket", jag är kanske lite trög...
Hon uppvisade en gladare personlighet när hon hade ungarna hos sig så jag har bestämt att hon ska få behålla en dotter ur sin senaste kull.

När första kullen började växa till sig och hoppa ur boet fick jag snabbt se skillnad på många olika små personligheter. Några tog lite mer tid på sig innan de tog kontakt, andra hoppade fram direkt och började tvätta en där de kom åt.. Det var svårt att skicka iväg en av de mest sociala hanarna, fast köparen funderar på att starta genbank längre fram och då tyckte jag hon skulle ha honom. Stor och fin, orädd och översocial!
Jag har ett par mellisungdomar som föredrar "frihet under eget ansvar", och även om jag helst ser att de befinner sig i hagen så blir jag glad när de glatt rusar emot mig när jag kommer ut!
Det finns vissa kaninungdomar här hemma som ant. kommer bli mat lite längre fram, de handterar jag inte så mycket. Sen finns det andra som aldrig kommer bli mat, vare sig de får nya hem eller inte. De har helt enkelt för mycket att berätta!

Jag lånade hem en äldre hane under sommaren, och det blev tyvärr så att det var jag som fick besluta om hans sista resa.
...vilket var väldigt jobbigt 
På den korta tid (2½-3 mån.) han var här så hade vi många bra samtal. Han lärde mig mycket om mellerudskaniner...
Jag trodde nog till en början att det var jag som uppfostrade honom. T.ex till att hoppa in i buren när det var dags på kvällen. Fast det var nog tvärt om...
I början lyfte jag in honom varje kväll, sen lade jag in lite grönt i buren för att han skulle hoppa in själv.
Till slut hoppade han in själv när han såg att jag gav kvällsmat åt de andra.
Fast om jag var för långsam hoppade han ut igen, och gjorde sig extra svårfångad så jag skulle vara snabbare kvällen efter.

Jag citerar svaret jag fick av en köpare när jag frågade hur det gick med honan de hämtat hos mig: "Hon är ju för rolig vår kanin med ett hjärta av stål. Hon älskar våran lilla katt som leker med henne som om hon vore ett byte. Ömsom biter ömsom slickar (utan att skada) och Vitnos som vi kallar henne trycker sig bara närmare katten. Här katten har slutat "leka med henne" försöker kaninen följa efter katten. Samma försöker hon gosa med vår border collie som är totalt ointresserad av henne. Annars så slickar hon på fötter och drar sig inte för att hoppa upp i soffan om någon sitter där."

Jag har även dvärgvädurer här hemma, och inte för att säga något ont om dem....men jag föredrar absolut mellerudskaniner. De är så mycket mer...

Fast även kaniner är individer, har man sett en så har man definitivt inte sett alla!
Min upplevelse av mellerudskaninen är att de är tillräckligt intelligenta för att välja. De skiljer på personer, precis som hundar med egen vilja.
Om du hälsar på mig och mina mellerudskaniner så får du se hur vacka de är, och hur de bor.
Du får inte se hela deras personlighet, då får du stanna lite längre....

[Trollmor]

Citat från: Ann E skrivet Idag kl. 18:29:

    'Min yngsta dotter satte ord på det när vi var ute och hälsade på kaninerna: "Åhh mamma, de är så söta och snälla!!" '

Där satt den! 

[Humleblomster]

Om nu mellerudskaninerna är lugnare till sättet än gotlandskaninerna, kanske är det så att dom behöver mer socialisering? Gotlandskaniner är nyfikna och framåt, tar för sig. En mellerudskanin får man nog locka lite mer på i början.

[Trollmor]

Min erfarenhet är tvärtom, att mellisar kommer fram självmant och pussar på hand, medan gottisar bara springer och gömmer sig.  Skillnaden särskilt märkbar när de kommit utanför bur/hägn.

  Jag kan förstås bara uttala mig om de individer av respektive ras som jag har träffat.  Och skött någon period.

[Ann E]

Om nu mellerudskaninerna är lugnare till sättet än gotlandskaninerna, kanske är det så att dom behöver mer socialisering? Gotlandskaniner är nyfikna och framåt, tar för sig. En mellerudskanin får man nog locka lite mer på i början.

Ska även det här bli en diskussion om mellisar kontra gottisar? Finns det inte tillräckligt med såna?

Fast de vuxna mellerudskaniner jag har som inte är spec. sociala hade ant. behövt mer hantering från början.
Om det är så att gotlandskaniner inte behöver hanteras alls för att bli sociala så är det en intressant diskussion som nog kan få en egen tråd 

[Skiftestads]

Mina mellisar har jag inte mött ennu, men dom har självklart jättebra temperament 

Jag tror inte at en ras har si eller så humör, jag tror det beror på individet!
Jag har själv dvärgvädurar. Dom ska vara lugna och snälla, men inte alla är det. Då måste man sortera hårt!

Mellisarna är ju trevliga (på norsk är trevlig et positivt ord). Om ni bara avlar på dom trevliga (gott humör) och plockar bort "svarta får" redan nu i starten, så är inte humöret et tema i framtiden 

[Ann E]

Mellisarna är ju trevliga (på norsk är trevlig et positivt ord). Om ni bara avlar på dom trevliga (gott humör) och plockar bort "svarta får" redan nu i starten, så är inte humöret et tema i framtiden 

Trevligt är ett positivt ord även på svenska, däremot verkar ordet "lugn" ha fått en negativ innebörd.
Att lugn är lika med osmart och tråkig 
Jag anser att humör och temperament hos mellerudskaninen inte är något problem, fast om man köper en kanin som inte är hanterad så kan man inte förvänta sig en trygg, människokär individ som låter sig lyftas och bäras runt hur som helst. Och DET tror jag inte har med ras att göra!



Men vad vet väl jag, som fick min första mellis för knappt 6 mån. sedan 




...lite mer än de som bara träffat enstaka djur iaf. 

[Torptomten]

Det kanske är med mellerudskaniner som med hundar: "Sådan husse sådan hund".  ?

  Min erfarenhet av mellerudskaniner är att de är sociala och kontaktsökande, framför allt inbördes, men också med mig och med hund och katter.  Mina kaniner har hjälpts åt hane och hona att vårda ungarna.  Honan diar, hanen putsar ungar och hona.  Och vid behov lägger honan över ull när ungarna är små.  Vid kall väderlek har jag funnit både hane och hona inne i bolådan, tillsammans med alla välskötta barn!  Om jag jämför med belgisk jätte, och dvärgvädur, så har mina mellerudare varit mer spontant kontaktsökande, lugnare då de haft ungar och allmänt nyfiknare.  Men jag erkänner:  Min erfarenhet är begränsad till mina individer, som jag har skött och lärt känna.  Dessutom har jag bara haft kaniner sedan 2001.

Hälsningar

/Tt

[Skiftestads]

Trevligt är ett positivt ord även på svenska, däremot verkar ordet "lugn" ha fått en negativ innebörd.

Aha, ja i Norge gillar vi lugna kaniner också 

[Ann E]

Aha, ja i Norge gillar vi lugna kaniner också 

Eller rolig 

Jag gillar roliga kaniner, både på norska och svenska!!

[Irmelinis]

Vilket härligt sätt du berättar på, Ann E!

Låter som om de är riktiga sötnosar både på utsidan och insidan.

[Sussilo]

Att ha lugna, vänliga och tillitsfulla djur är väl ändå något eftersträvansvärt i alla djurstallar? För mig tyder det på välskötta djur  .

[Skiftestads]

Eller rolig 

Jag gillar roliga kaniner, både på norska och svenska!!

Jepp! Och dvärgvädurar ska vara båda roliga och rolige, annars passar dom inte som kelkaniner. Men dom som driver med kaninhopping vil självklart inte ha så lugna/lata kaniner...

Kaniners humör är ofta arvligt, men som ni seier kan det också bero på annat. Att ge en "otrevlig" kanin et nytt bur kan t.ex lösa problemet 

[Trollmor]

Eller rolig 
Jag gillar roliga kaniner, både på norska och svenska!!

Jag med! 

Att ha lugna, vänliga och tillitsfulla djur är väl ändå något eftersträvansvärt i alla djurstallar? För mig tyder det på välskötta djur  .

Håller med! 

[Sussilo]

"Till temperamentet verkar de något lugnare än gotlandskaninen. " (Från Föreningen Gotlandskaninens hemsida -> Mellerudskanin).
Jag ser det inte som någon nackdel, tvärtom. Härliga djur och definitivt min nästa ras  !

[Humleblomster]

Ska även det här bli en diskussion om mellisar kontra gottisar? Finns det inte tillräckligt med såna?

Fast de vuxna mellerudskaniner jag har som inte är spec. sociala hade ant. behövt mer hantering från början.
Om det är så att gotlandskaniner inte behöver hanteras alls för att bli sociala så är det en intressant diskussion som nog kan få en egen tråd 

Fast jag skrev nog inte att gotlandskaniner "inte behöver hanteras alls för att bli sociala". Jag skrev att mellerudskaniner kanske behöver mer socialisering. Jag utgår från mina erfarenheter i en kaningård där mellerudare sitter bredvid gottisar och inga kaniner särbehandlas vare sig det gäller foder eller uppmärksamhet. Och den erfarenheten är att mellerudskaninerna är lugnare av sig i den betydelsen att de inte studsar innanför burluckan och krafsar på gallret när man kommer. Kanske behöver man uppmärksamma dom lite extra för att även dom ska komma fram och ta för sig?
Å andra sidan har vi våra kaniner mest för självhushållningens skull. Förvisso pratar man och klappar lite medans man fodrar men det är inga keldjur.

[yellgar]

?202?CHAP?Plot????BlacJohn?Danc`????Eric??FranZone?Geor
?Joha?GilbRonn?Erin?Juan??HowaPete??PresKali?RussOlafRemiStudStra
??Good(198XVII?EdwaStevQuikFallCirc?ivia???????LaVy??
??????Cano??Gary???MandZone?That?PIOT?Dist?Cath
ZoneZoneTimeOrigZone?XVIIFire??Davi?XVII??Zone?John??ZoneTrev?
Shad??SUBI???SamsLars??Wind?786??Expe?BeflDAEW???Root
Buss?Educ??Kids?WindHybrWindFineOregVite?FresChri?Wern??Liry??
Immo???????Happ????ReflAmal?Edmo??????
????????????Rudy??Brya?????SUBISUBI
SUBI?Dang???????:?????tuchkas?Soul