Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Igår höll det på att gå riktigt illa...  (läst 3649 gånger)

Wildvittra

  • Inlägg: 252
    • -
Igår höll det på att gå riktigt illa...
« skrivet: 31 aug-11 kl 10:28 »
Hönsen var ute på vår stora tomt som vanligt under eftermiddagen, sen går de själva in innan skymning, så också igår. Vi gick ut med hundarna och när vi kom hem igen var ena hunden väldigt intresserad av att nosa under altanen, han var kopplad så jag drog bort honom och släppte in hundarna. Tänkte inte mer på det. Sen släpptes han ut för att kvällskissa några timmar senare och det tar inte många sekunder innan jag hör något skrika, rusar ut i panik och kopplar direkt att det måste varit en höna som campat under altanen. Jag och maken ut på altan, skriker åt hunden som genast springer bort med sitt "byte" ner till naturtomten och in bland buskar och dylikt. Vi springer dit, ser det hemska, att hunden står med en höna i munnen och rycker bort fjädrar. Jag tar för givet att hönan är död, ihjälbiten. Jag säger åt hunden att stanna och att släppa hönan, erbjuder en bit hundmat istället. Hunden är duktig och släpper hönan som ligger till synes livlös på marken under honom. Så fort hunden vänder sig mot mig för att bli belönad med lite mat, reser sig den lilla dvärgkochinhönan och pilar iväg som ett skott in i buskarna!
In med hunden, hämta ficklampor för att leta reda på hönan som vi genast hittar där hon ligger och trycker i gräset. Jag är säker på att hon är illa tilltygad, men hon har inte en skråma på kroppen! In med henne i hönshuset, hon går direkt in och börjar äta för att sedan hoppa upp på pinnen och somna.
Idag är hon lika pigg och frisk som vanligt, det enda som syns är att hon är lite tufsig i fjäderdräkten.  :-*

Efteråt satt vi en lång stund och prata om det som hänt.
Jag har förstås dåligt samvete för att jag inte såg till att alla hönsen var inne innan hunden släpptes ut. Anledningen till att hönan lagt sig under altanen visade sig vara för att det låg ägg där, vilket vi också klantigt nog missat.  :-\
Samtidigt är jag förundrad över att det gick så bra, över att hunden inte dödade hönan eller ens bet henne ordentligt utan bara tog henne i ett grepp och sedan började med att dra bort fjädrar. Antagligen beror det på att han inte riktigt visste hur han skulle göra (han har en del jakt i sig men har ju inte fångat och ätit djur tidigare), och att han inte bet sönder henne beror nog på att hon spelade död så han inte behövde. Hade hon flaxat och pipit hade han säkerligen gett henne en sån behandling han ger sina pipleksaker.  :-X
Och jag är imponerad av hönan som var så skicklig på att spela död! Snacka om iskall att bara låtsas vara död när man hänger i käften på en hund, ligga kvar blickstilla på marken medan hunden har fokus, och sedan sticka iväg som ett skott så fort hunden riktar uppmärksamheten åt ett annat håll!  :)

Så, ville bara skriva av mig lite. någon kritik för mitt oansvar behöver jag inte, då jag är väldigt medveten om att jag klantade till det och att det kunde slutat väldigt illa!  :-\ Nu har jag i alla fall lärt mig en läxa, att ha bättre koll på både äggläggningsplatser, höns och hundar.
~ Bor på landet med man, höns, hund, får, vaktlar ~

Helena R

  • Inlägg: 1862
  • Maskinförare
    • Östergötland
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #1 skrivet: 31 aug-11 kl 10:36 »
Vilken tur att det gick bra och som sagt... det viktigaste är ju att man lär sig av sina misstag. ;)
Jag, lilla sonen, katterna och hönsen... Vi bor i ett underbart torp på landet dit knappt nån hittar. :D

pålle

  • Gäst
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #2 skrivet: 31 aug-11 kl 10:42 »
 Skönt att höra . För min del så hade ja räv besök i natt  men has fick ge sig hän utan något byte då hundarna jaga bort han  det roliga var att hanen stannade ute på gårds planen hela natten vaktandes  så se upp rävar  :)
« Senast ändrad: 05 sep-11 kl 09:00 av pålle »

motroten

  • Inlägg: 222
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #3 skrivet: 31 aug-11 kl 11:37 »
Jag vet ju inte vad du har för ras på hundarna, men går det inte att fostra dem till att hönsen inte är lovligt byte? Att hönsen tillhör flocken?
Jag hade ryat i rejält åt hunden så att den förstått att det var absolut förbjudet beteende. Jag har kompisar som har jakthundar och trots hundarnas annars starka jaktbeteende så lyssnar de på husse och matte att gårdens djur tar man inte.

Jag hälsade på hos en annan kompis och hennes tik hade också den ovanan att jaga hönsen om hon kom lös. En dag såg jag henne knipa en av hönsen, jag röt i och hon släppte genast hönan och kom slokörad till mig, och då fick hon genast beröm. Jag stannade en vecka och hon jagade inte hönsen mer. Jag hade aldrig hört hennes matte höja rösten åt hunden vid ofog.

Jag påstår inte att ni är för snälla med era hundar, tycker bara att det låter jobbigt att ha hundar som riskerar att ta hönsen. Jag skulle inte orka själv ha det så. Min hund tilläts att jaga änder och harar av sina förra ägare. Då var hon nästan tre år gammal när jag övertog henne. Jag tillät det inte och idag matar vi änder och fåglar och hon står en meter ifrån dem och rör dem inte. Inte heller ändernas bröd, utan väntar på att jag säger varsågod till henne när jag kastar åt hennes håll. Vill inte mästra på något sätt, bara tala om att det kanske kan gå att få jaktbeteendet ur dem.  Jag har också ett exempel på när det inte gick. Jag hade en gråhund/jämthund/finsk spets-korsning som var jättetuff. Hon skulle prompt äta upp vår kanin, så henne skaffade jag nytt hem åt hos en älgjägare. Han sa att det var den tuffaste hund han någonsin haft och han hade haft många. Hon blev en ypperlig modig älghund.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #4 skrivet: 31 aug-11 kl 12:00 »
Jag håller med om att man bör kunna lära hunden/hundarna vad som är mitt och ditt. De ska inte ge sig på dina höns oavsett ras. Men detta är ju något man bör lära dem som små, inte när de är flera år gamla.
Men det bör gå att träna bort iaf.
Skulle aldrig tillåta mina hundar något sådant. Jag har haft både höns och olika hundraser under många herrans år och mina hundar går som regel lösa också.
På så sätt försvinner inga hönor till räv eller duvhök. Min uppfattning är att hundar ska vara till nytta, inte till besvär.

Cokett

  • Inlägg: 702
  • Horn Pär även kallad Plutten
    • Gotland
    • Gotland
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #5 skrivet: 31 aug-11 kl 12:24 »
Jag hade ryat i rejält åt hunden så att den förstått att det var absolut förbjudet beteende. Jag har kompisar som har jakthundar och trots hundarnas annars starka jaktbeteende så lyssnar de på husse och matte att gårdens djur tar man inte.

Om jag under jakt skulle "rya rejält " åt min greyhound  tror den att jag hejarpå.  ;D och inte skulle det som jagas överleva heller. Nu har jag visserligen inget problem med mina hundar lösa och gårdens djur. Men jag vet hur lätt hänt det kan vara om man inte är vaksam på t.ex vilt ....

Någon kritik får du inte från mig Spräklahöns Vet att det inte alltid går att vara på topp och förutse allt när man håller på med djur. Man lär sig ibland den hårda vägen
Nu vet du ju att hunden "bara" plockar fågeln  ;)
                                                                           MvH Cokett
Bor på liten gård med några Gotlandslamm, hästar, hundar, katter,man och höns

Spindel

  • Inlägg: 623
    • Bohuslän
    • Helenas mignon
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #6 skrivet: 31 aug-11 kl 12:35 »
Jag håller med om att man bör kunna lära hunden/hundarna vad som är mitt och ditt. De ska inte ge sig på dina höns oavsett ras. Men detta är ju något man bör lära dem som små, inte när de är flera år gamla.
Men det bör gå att träna bort iaf.
Skulle aldrig tillåta mina hundar något sådant. Jag har haft både höns och olika hundraser under många herrans år och mina hundar går som regel lösa också.
På så sätt försvinner inga hönor till räv eller duvhök. Min uppfattning är att hundar ska vara till nytta, inte till besvär.

Det går att lära dom flesta djur att samsas v ihar ju 3 hundar 3 katter 1 kanin ankor o höns alla är tillsammans och leker livet, men jag tror att vissa hundar har så stark instingt till att jaga att det kan vara svårt att få bort,
angående duvhöken så hjälper inte hunden mot den tyvärr den är det fräckaste som finns jag stog en dag på trappan till stugan vi har på tomten och pratade med hyresgästen som oxå har hund, alla hönsen va ute och i detta fallet lekte 4 hundar på gräsmattan runt oss, ur buskarna i skogsbrynet kommer det en stor duvhök slår ner på en kyckling och försvinner in i skogen igen allt tog 2 sec och då stog vi 5 meter bort och det va fullt russel på tomten jag hann inte säja ..va f.. så va den väck  >:D
Bor på landel i ett underbart hus, med min goa gubbe,en hel hop ungar, 3 snälla vovvar, 2 lata kattgubbar,Genbank med finfina Bohuslän-Dals Svarthöns, ekorrar i träden och ja ett okänt antal fiskar, mignon ankor och en urgullig kanin

Wildvittra

  • Inlägg: 252
    • -
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #7 skrivet: 31 aug-11 kl 13:37 »
Jag vet ju inte vad du har för ras på hundarna, men går det inte att fostra dem till att hönsen inte är lovligt byte? Att hönsen tillhör flocken?

Jag tror säkert det går att lära de flesta hundar att låta hönsen vara ifred, hundar är väldigt läraktiga om man gör på rätt sätt. Vår ena hund, en dansk-svensk gårdshund, går lös på gården tillsammans med hönsen utan att röra dem. Dock tog hon en liten kycklig i början av sommaren, hon är ju framavlad för att fånga gnagare så när den lilla pipande kycklingen gick in mellan hennes framben slog instinkten till, men oj vad vi blev förvånade, hade aldrig väntat oss det av henne.
Vår andra hund (som var boven i dramat), en gammal pinscher, är det inte lika lätt med. Han är också framavlad för att fånga gnagare och har stor jaktlust gällande småvilt och liknande. Han går aldrig lös tillsammans med hönsen men kan vara med då han är kopplad och bryr sig då inte alls om hönsen, med ett undantag och det är då de ligger ner, då blir han intresserad för han tror väl att de är skadade eller döda. Men när det gäller honom låter jag det vara, han har stark jaktlust så det skulle krävas otroligt mycket jobb och jag skulle ändå inte lita på honom tillsammans med höns eller smådjur. Dessutom är han gammal (och hönsen har bara funnits på gården ett år), nog för att det går att lära gamla hundar sitta, men jag lägger hellre ner den energin på nästa hund.
Sen så har jag heller inget behov av att ha honom lös bland hönsen heller, det fungerar utmärkt att ha honom inne eller på altan där det är staket medan hönsen är ute på gården.  :)

Och jo, det är klart man ryar i om hunden försöker ta en höna, eller som i vårt fall när hunden tog en höna... men att lära en hund något gör man bäst med positiv förstärkning anser jag.  ;)
~ Bor på landet med man, höns, hund, får, vaktlar ~

Ytteråhönan

  • Inlägg: 20
    • Jämtland
    • Ytteråns ägg
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #8 skrivet: 05 sep-11 kl 08:55 »
Vi har en golden retriever som går lös på gården tillsammans med hönsen utan att ens bry sig om dom. Jag är så glad för att hon låter dom vara.
Vi är fruarna i två familjer som har en liten hönsbesättning tillsammans
www.ytteransagg.n.nu

Anne fra Norge

  • Inlägg: 64
    • Blekinge
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #9 skrivet: 06 sep-11 kl 09:10 »
Våre høner går løst på gården. Endene er foreløpig bak et lite stengsel på ca 40 cm. Stengselet er bare for at jeg skal være sikker på at de vet hvor de bor og at det er lettere å lære dem å gå inn om natten. Jeg har en rottweiler som går løs, han er ikke interessert i hønene, men de små andungene som fyker rundt er langt mer spennende. Han får lov til å se litt på andre siden av det lille gjerdet, men når jeg kan se at han stresser litt, (Sikler, begynner å gjøre litt leke atferd) så må han gå vekk derfra.

Han har dårlig mage og jeg sliter med å holde han vekk fra hønsemøkka. Det er visst rene delikatessen. Det må jo være ekstremt sterkt for magen.

Lycka

  • Inlägg: 4229
    • Ångermanland
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #10 skrivet: 06 sep-11 kl 10:41 »
Ja hönsbajs kan vara dödens för hundar
Hedemorahöns

Halte

  • Gäst
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #11 skrivet: 06 sep-11 kl 10:49 »
Vi hade en Malle som ett par gånger kom åt marsvin som rymt ur sina betesburar.. Han hade heller ingen riktig koll på vad han skulle göra med dem som tur var. Hittade honom två gånger liggandes i gräset med ett skrikande marsvin och jag trodde han hade bitit den halvt ihjäl, men han höll dem bara fast med framtassarna och så röck han pälsen av dem med munnen.. Förmodligen inte vidare skönt för de stackars djuren men i.a.f. bättre än ett bett.. En naken bak är förvisso förödmjukande  med finare än döden. :)

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #12 skrivet: 06 sep-11 kl 11:04 »
Men visst var det väl ganska bra att det var hunden och inte räven som hittade ligghönan?  :D

Dom kan vara listiga, som små liven, när dom ska skydda sina ÄGGGG!  ;)
Listigare än vad som är bra för både dom och äggen ...
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

tobotroll

  • Inlägg: 39
    • Uppland
    • Tobotroll
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #13 skrivet: 06 sep-11 kl 14:56 »
Vad skönt att det gick bra och som det stod i tidigare inlägg, tur att det var hunden och inte räven.. Man får försöka se det positiva i eländet ibland :)

Här hemma skulle inte hönorna överleva om de kom ut men inte pga att hunden biter ihjäl utan för att han vill leka med dom och 90-95kg st bernhard vs höna= väldigt dålig combo ;D
Ju fler desto bättre:)

fjällan

  • Inlägg: 318
    • Östergötland
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #14 skrivet: 06 sep-11 kl 15:11 »
vi har 6 hundar och alla utom en går löst med höns och ankor, men lilla Moa har varit omöjlig,jag menar vi har ju fostrat alla lika, men nu när hon hunnit bli 12 år så kan jag ha även henne lös, jag törs inte lita på henne helt, hon är lös bara då jag är med, däremot har hon aldrig brytt sig om ankorna, så visst är det olika från hund till hund, tilläggas hon är korsn tax jack russel, men jag har en till lika korsn hane + rena jack russel, och en flatkorsning

 

MorAnna

  • Inlägg: 96
    • Västmanland
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #15 skrivet: 06 sep-11 kl 15:21 »
Jag har två golden retriever, och de har ivrigt dräpt både höns och kaniner. Den enda lösningen som jag ser är att hålla dem borta från alla sorters bytesdjur.

Att "lära dem att låta bli" vore sannerligen både resurs- och personalkrävande (plus att man nog får anlita den sortens hundtränare som av andra hundägare kallas "grym" osv), för så snart hundarna ser något fågel-/harliknande får de bara "jakt-mani" i blicken och ignorerar mina vrålanden.
Nästa hund blir sannerligen en ras med så obefintlig jaktinstinkt som möjligt, helst en sån som kan gå lös intill en även i skogen...!

motroten

  • Inlägg: 222
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #16 skrivet: 06 sep-11 kl 21:10 »
Minhund är korsning golden, labbeoch lite bordercollie, hon går lös jämt i skogen. En gång reagerade hon instinktivt på prassel och stod plötsligt med en harpalt i munnen. Jag röt nej och hon släppte genast. Hon har stuckit efter hare och ekorre några ggr men jag får henne att stanna och komma tillbaka, så visst har hon jaktinstinkt, det har väl alla hundar mer eller mindre. Det svåra är ju att vara verklig ledare för hunden, och man behöver inte alls vara grym. Det har jag aldrig varit. Men om man ser hur det är i en hundflock, så fogar sig de ranglåga efter ledaren. Gör de inte det så blir de tillrättanvisade av ledaren, och så är allt frid och fröjd igen. Jag är ingen hundexpert, men hunden får veta när den gör något riktigt dumt och annars har vi det trevligt. Har aldrig slagit hunden, men tvekar inte att vara bestämd på rösten när det behövs. Har sett andra som bara sysslar med positiv förstärkning och ignorerar oönskat beteende. Resultatet jag sett är att hunden kan finna belöning i ofoget i sig, att det är kul att jaga t ex. Den skiter fullkomligt i att matte inte ger den någon uppmärksamhet. Den roar ju sig själv och behöver inte mattes gillande. Jag tycker det är självklart att belöna gott beteende men tvekar aldrig att rya om jag måste, som vid jakt. Jag vill inte ha henne jagandes någonting fast hon tycker det är så kul. Jag försöker kasta pinnar istället men det är klent substitut just då, annars tycker hon det är kul. Men vid jaktbeteende tycker jag att det bara är att bli bestämd som hjälper.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Igår höll det på att gå riktigt illa...
« Svar #17 skrivet: 06 sep-11 kl 22:09 »
Ja, för den som funderar på ny hundras vill jag rekommendera någon vallhund.  De har lättare för att uppfatta alla gårdens djur som delar av flocken snarare än som mat eller leksaker.  Nackdel: De brukar ogilla när man har ihjäl deras djur, alltså slaktar.
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

347 gäster, 1 användare
yellgar

* Forum

* Om tidningen Åter



- Mycket intressanta uppslag! Blev väldigt sugen på att skaffa höns. Efter större delen av renoveringarna på huset är klara så ska jag bannemig också skaffa mig några höns!
/Dennis Bengtsson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser