Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Spånfasad  (läst 4072 gånger)

Bodhgaya

  • Inlägg: 145
    • Uppland
Spånfasad
« skrivet: 22 nov-11 kl 18:55 »
Jag hittade precis ett riktigt fint litet hus: http://www.flickr.com/photos/48439883@N00/5103870584/#in/photostream/
Det verkar lite komplicerat att göra egna spån. Jag har sett en annons för takspån, kan såna också användas till en fasad? Finns det någon bra litteratur om att klä väggar med spån?

Funderar också på att hitta lite skog att bygga i, krävs bygglov för att bygga några små stugor som den på bilden? Helst skulle jag vilja köpa en tomt som är färdig att bygga ett bostadshus på med några hektar tillhörande skog. Att köpa gård med ett befintligt hus blir dyrt då jag och min flickvän går i tankar på att beställa ett nyckelfärdigt hus att ställa på tomten, så boningshuset på gården blir överflödigt. Eller kan det vara någon idé att stycka av en del av tomten och sälja boningshuset och själva behålla en bit mark att bygga på och skogen? Ett alternativ är väl att köpa en vanlig tomt att bygga vårt hus på och sen försöka hitta lite skog i närheten att köpa. Tanken med skogen är att vi vill bygga några stugor för uthyrning.

Jag är väldigt tacksam för feedback på mina tankar.

Allt gott!! / Tomas
Flyttade från betongen till landet. Bor numera i Örsundsbro i ett litet rött hus som håller på att renoveras.

Joah

  • Gäst
SV: Spånfasad
« Svar #1 skrivet: 23 nov-11 kl 08:22 »
Jag har jobbat en del med takspån (samma som används på fasader). Det finns kluvna takspån och sågade takspån varav jag har bara varit i kontakt med sågade. Takspånen ska vara av fur eller ek men ek är fasligt exklusivt. Ur ett antal fällda furor sågar man ut block som är 19 tum långa (om jag inte minns fel), 4 tum tjocka och så breda som möjligt (bredden avgör hur många spån du kan såga ut per block). Spånen ska dränkas i "kokande" (väldigt varm) tjära och ju längre de kokar i tjäran ju mer tjära suger in i spånen (till en viss grad). spånen läggs på tork och spikas sedan upp på ett läktesverk eller direkt på råspont (eller dylikt beroende på vart du sätter spånen). På taket skadar det inte med ett läktesverk som skapar en luftspalt men på en vägg behöver du bara se till att det finns trä att spika spånen mot. Efter att spånen har spikats upp så kommer de att blekna och efter 1-3 år så kan det var mycket lämpligt att stryka på ett lager tjära. (spånen måste underhållas med jämna mellanrum för att de så hålla i evigheter).

Jag har tyvärr bråttom nu men när jag har lite tid över så kan jag ladda upp lite bilder från när jag kokade tjära, om jag kommer ihåg!
« Senast ändrad: 23 nov-11 kl 19:41 av Joah »

Snickarn

  • Inlägg: 1290
  • One does not need destination to have direction
    • Dalarna
    • Att leva det levande livet
//Snickarn
Har pluggat ekologisk odling i Skattungbyn,Byggt om en husvagn till permanent boende. Pluggat Hållbar Utveckling på CEMUS - Centrum för miljö och utvecklingsstudier. Pluggar Permakultur, och bor, i skattungbyn. Bor i en liten vagn.
http://attlevadetlevandelivet.wordpress.com/

Brukspatronen

  • Inlägg: 774
  • Bakåtsträvande Dåtidsromantiker
    • Hälsingland
SV: Spånfasad
« Svar #3 skrivet: 23 nov-11 kl 12:43 »
Om man inte är ute efter det "estetiska" vad gäller spån som väggbeklädnad så är väl annars traditionell träpanel ett betydligt bättre val, robust och lätt att underhålla. Tunna spån tror jag är förbrukade efter några deceniers solljus på en södervägg och betydligt känsligare för mekanisk påverkan, speciellt när de börjar bli lite spröd.

Joah

  • Gäst
SV: Spånfasad
« Svar #4 skrivet: 23 nov-11 kl 19:41 »
Sågade furuspån står i en korg som står i en hink med varm tjära i, tjärhinken står i kokande vatten. Vattnet är nödvändigt för att tjäran inte ska bli för varm och riskera en tråkig brand.


 

TW

  • Inlägg: 2688
    • Finland
SV: Spånfasad
« Svar #5 skrivet: 24 nov-11 kl 15:13 »
Här i trakten förekom det att man klädde fasader med hyvlade pärtor. 16 tum långa pärtor lagda med 5 tum synligt och överlapp i kanterna eller 17 tum långa pärtor lagda med 4 tum synligt utan överlapp i kanterna. Precis som ett vanligt pärttak. Pärtorna var hyvlade av asp eller furu eller i nödfall gran. De spikades obehandlade men ibland strök man rödmylla på efteråt. Hållbarheten är relativt god. Minst 40-50 år men ibland kunde de klara sig nästan dubbla tiden.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

580 gäster, 1 användare
yellgar

* Forum

* Om tidningen Åter



- Bästa tidningen. Köper ingen annan än denna.
/Christina K

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser