Författare Ämne: Dikning.. (läst 4593 gånger)

nuts · « **skrivet:** 23 nov-11 kl 19:33 »

Sitter med ett projekt att försöka återställa en skogså. Problemet med ån, precis som med alla våra andra vattendrag i Sverige (världen), är dels att man rätat och rensat vattendraget, med alla de konsekvenser det för med sig..
Men hela vattenavrinningsområdet är - precis som de flesta av våra vattendrag.. - ett produktivt skogs- och jordbruk, där man vill ta vara på så mycket som möjligt av vad marken kan erbjuda. Så tyvärr är marken dikad, dikad och åter dikad sedan 50-talet. Vattenkvaliteten försämrades på en gång när skogsdikningen satte igång, och ganska snart kunde man inte dricka vattnet längre och det fanns ingen fisk att fiska ur ån.
Idag har naturen hunnit läka en del sedan förra stora dikningssvängen, det finns mossa i dikena som renar och saktar ner vattenföringen, fiskar, insekter och fåglar har börjat komma tillbaka. Men trots att byborna och skogsägarföretagen klart ser kopplingen mellan dikning och ett påverkat vattendrag, så väger den ekonomiska biten mycket tyngre.
Har insett att vi aldrig kommer lyckas ändra allas inställning till att prioritera mångfald i naturen framför personlig vinning (stor ekonomisk avkastning), så jag skulle behöva lite tips på hur man kan locka även de mest giriga till att lägga igen diken? Marken kommer ju självklart att bli blötare på vissa ställen, men det är ju det som är hela poängen, att vi ska få tillbaka myrerna. Så finns det någon ekonomisk vinning man kan göra på en myrmark?? Fågelsafari? Finns det träd de kan plantera istället för gran och tall för att göra marken lite torrare? Alla tips är välkomna!!

Galopp · « **Svar #1 skrivet:** 23 nov-11 kl 19:38 »

Björk är bra till våta områden

stubben · « **Svar #2 skrivet:** 24 nov-11 kl 00:50 »

Japp björk e bra men framförallt al, eller varför inte en blandning mellan dem??

nuts · « **Svar #3 skrivet:** 24 nov-11 kl 22:25 »

Jo, jag tycker också al och björk är bra. Problemet är att det inte är några pengar i dem, så tyvärr är inte skogsägarna intresserade av att odla al eller björk. Därför man dikat ut skogen, så man kan odla träd som ger mer klirr i kassan..

Så vad vi behöver är att hitta någon ekonomisk vinning man tidigare inte sett i myrmarker. Myrar är ju oproduktiva när det kommer till träd, men väldigt viktiga när det kommer till andra liv, som tyvärr inte har lika stort ekonomiskt värde.... Vem vill betala för att det ska finnas massa insekter i skogen? Men fåglar och rent vatten vill man ha

Så alla ni skogsägare (jag vet det finns några stycken här

), kom med idéer! Hur ska vi kunna ha en skog med mångfald, när det inte finns några pengar att tjäna på mångfald och allt styrs av pengar?

Humle · « **Svar #4 skrivet:** 24 nov-11 kl 22:44 »

Myrmark kan man tjäna pengar på genom torvtäkt!

Carl Von Linne reste ganska vitt omkring sig men det ställe han fann jobbigast var Lyxmyran utanför Lycksele. "Aldrig kan prästen så beskriva helvetet att detta ej är värre" skrev han i sin dagbok

.

nuts · « **Svar #5 skrivet:** 25 nov-11 kl 01:54 »

Härligt, nu kommer det idéer!

Men... hur ekologiskt hållbart är det med torvtäkter? Vi vill ju ha tillbaka vattenföringen, den biologisk mångfalden, variationerna i vattnet och skogen runtomkring och hela den biten, inte göra mer mänskliga ingrepp som bara gynnar oss själva

Ekologiskt hållbart och ekonomisk hållbart är inte lätt att få ihop, är kanske därför världen börjar vara så smutsig? Men här borde det ju finnas många alternativa idéer på skogsbruk som håller för allt liv, och kommande generationer

Humle · « **Svar #6 skrivet:** 25 nov-11 kl 15:09 »

Bland det mest ekologiska man kan göra som skogsägare är väl att man själv och kommande ättlingar glömmer bort skogen i några hundra år?

Några eventuella aktiviteter som man kan utföra på myrar:
*hjortronplockning på vissa myrar
*tranbärsplockning
*skörda skohö
*ta myrmalm och framställa järn (förlåt nu är jag där vid torven igen...)
*Anordna en motionsrunda där myren är som blötast, framgångsrika skidåkare som Per Elofsson m.fl. har tränat på det viset.
*Fågelskådning
*Starta en ekologisk spa-anläggning där gyttjebad och naturlig åderlåtning i form av massiva myggstick erbjudes högt betalande stadsmänniskor

Förr i tiden skedde nästan all slåtter av djurfoder på myrar för nybyggare i norrland. På de mödosamt framställda åkrarna odlade man åt sig själv.

hustran · « **Svar #7 skrivet:** 25 nov-11 kl 15:40 »

Björk är ett bra alternativ. Den sår sig oftast själv (så att älg bla. inte gillar den) Det är numera också så att lövskog uppskattas mycket av alla,även skogsstyrelsen.Det blir vackert om du dessutom gallrar ofta och ger god avkastning. Brännved etc. Satsa på björk du. ;-)

biodlarn · « **Svar #8 skrivet:** 26 nov-11 kl 19:37 »

Även om man dikar sådan mark så är den ju fuktig vilket ger ökad risk för rotröta och stormfällning av granskog. Dessutom så krävs det tjäle för alla maskinella ingrepp annars skadar du rötterna på granen och ökar angreppen av röta ännu mer. Björk och al är en bra kombination. Dessutom är det stor sannolikhet för att efterfrågan på skogsprodukter kommer att förändras i framtiden. Det är ju brist på björk idag och vi vet egentligen inte vad som kommer att vara mest eftertraktat om 60 -80 år. Vad kommer vi att använda träråvaran till. jag ser tex en stor möjlighet till att ersätta oljan vad gäller råvara till syntetiska matrial som plaster. Troligtvis kommer även energidelen att öka. Pappersmassa kommer troligtvis att minska.

Det är inte så klokt att odla gran på marker där den inte är lämplig. Väger du ihop alla nackdelar samt tar någon miljöhänsyn över huvudtaget så skall det odlas björk eventuellt tillsammans med klibbal. Altimmer är också eftertraktat. Rätt skött så ger det också avkastning i form av altimmer. Ett alternativ är att göra flis av alen och låta den komma tillbaka med rotskott. Skörda igen efter ett antal år. Går att upprepa ca 5 ggr med ekonomiskt resultat. Alen är ju dessutom självförsörjande på kväve och jag förmodar den hjälper även björken via lövfällningen en hel del vid samplantering.

LasseDalom · « **Svar #9 skrivet:** 30 nov-11 kl 21:24 »

Äch, skyffla igen de gamla igenväxta dikena du. Oftast så har ägarna glömt att de existerar. Ut i skogen, med en karta och en hopfällbar grävspade!

Västgötamor · « **Svar #10 skrivet:** 01 dec-11 kl 18:45 »

björk, al och pil gillar blöta fötter, pil kan man ju dessutom sälja som flätvirke...
sen finns det en sorts vide som heter jolster (tror jag) som man kan använda som bommulsersättning, det är frökapslarna man samlar in sent på hösten, och den doftar gott vid blommningen dessutom, gillas av bin...

anders50 · « **Svar #11 skrivet:** 01 dec-11 kl 19:05 »

Nu vet jag ju inte vart du bor, men här i Småland är det ingen brist på våtmarker. Sedan det blev stört när omöjligt att nydika så ökar det på våtmarkerna. Rensning av diken ner till ursprungliga botten är tillåten, men det förekommer knappast hos den vanlige skogsägaren, svårt att komma fram med maskiner.

Och vill du återskapa våtmarker så är det väl inte rätt metod att odla skog där som suger vatten?

Nä..lyd LasseDaloms råd, ut och däm i stället!

stubben · « **Svar #12 skrivet:** 01 dec-11 kl 20:09 »

Citat från: LasseDalom skrivet 30 nov-11 kl 21:24

Äch, skyffla igen de gamla igenväxta dikena du. Oftast så har ägarna glömt att de existerar. Ut i skogen, med en karta och en hopfällbar grävspade!

Det ska man inte ge sig på att ägarna/grannarna "glömt" sina diken. Ett utmärkt sett att bli ovänn med sina grannar och sådana saker glömms inte i första taget. Är diket på din mark och inte dränerar andra grannars mark så skyffla på du.

Glänta · « **Svar #13 skrivet:** 02 dec-11 kl 14:00 »

Så underbar inställning till våtmarker du har, nuts!
Jag lutar, liksom en del andra, åt att undvika plantering och istället eftersträva så blöt mark som möjligt.
En intressant bok i ämnet är ”Skogens vatten : om vattenhänsyn i skogsbruket” / redaktör: Stefan Bleckert. 2010. Den är utgiven av landets största skogsägarföreningar och riktar sig till skogsägare.

anders50 · « **Svar #14 skrivet:** 02 dec-11 kl 20:54 »

Titta på "min sida" på kartan, den mossen, påverkad av utdikning och torvbrytning på 1940-talet, är nu naturreservat och ska återställas. Torvtäkterna och skog syns som mörka partier.
Skog som växt upp tack vare utdikning ska avverkas och vattenavrinning ska stoppas. EU pengar finns avsatta till detta.

Är intressant att vara delaktig i detta projekt.