Säga nej till fågelköpare

[Kista]

Jag undrar, är det ok att säga nej till någon som vill köpa dina fåglar du har till salu?
En har hört av sig till mig och vill köpa lite fåglar, dock så har jag läst och hört en hel del negativt om denna personen och vill ej sälja till denne.

Ska jag bara säga "Nej jag vill inte sälja till dig" eller hur ska jag bära mig åt?

[galdur]

Svårt det där men jag hade nog sagt nej om jag var rädd för att dom inte skulle få det bra! Hur jag sen hade sagt det vet jag inte! Kanske en nödlögn om att fåglarna ev. redan är sålda och köparen kommer om några dagar för att titta på dom och då ev. köpa! Men som sagt det är svårt, tänk om det inte ligger någon sanning i ryktena!

[Ugglans]

Jag fick en gång en förfrågan på ett djur jag hade till salu ifrån en person som har väldigt dåligt rykte i fråga om ett annat djurslag. Efter att ha hört mig för och funderat bestämde jag mig för att hen skulle få köpa.

Argumentet till det är att jag tycker att det är värre att döma en människa på osäkra grunder än att ett djur inte har det så bra som man önskar.

Hade jag fått indikationer från säker källa på att den här personen vansköter djur av det här slaget hade det såklart varit en annan sak, men då skulle det komma ifrån någon som jag dels liter på, dels faktiskt vet något om det. I annat fall hade jag nog erbjudit mig att komma och lämna djuret hos köparen för att se med egna ögon och såklart frågar henom hur hen sköter sina djur, hur många hen har osv. Eventuellt sagt vad jag har hört för att ge köparen en chans att bemöta det.

Det florerar så mycket illasinnade rykten om alla möjliga människor. En del är sanna, andra är hittepå från folk som inte har nåt vettigare för sig. Jag själv skulle ha svårt att neka köp pga av saker jag "läst och hört" då jag vet att många rykten som cirkulerar är lögn och förbannad dikt.

Svår balansakt att väga risken att djuren inte får det bra emot att man straffar en oskyldig människa eller en människa som en gång faktiskt har gjort fel, men nu kommit på bättre tankar och sköter sina djur.

Tänk om man nekar någon som är utsatt för falsk ryktesspridning och förtal och alltså redan har det jobbigt... Tänk om man säljer till någon som faktiskt vansköter sina djur...

En annan sak jag tycker att man ska ha i åtanke när man bestämmer sig är att det finns massor av olika sätt att sköta djur tillfredsställande.

[Just_me]

Vet en som fick betala rätt högt skadestånd till en köpare för att hon sa nej.
Dock anser jag den säljaren var en idiot då hon sa nej för att tjejen var homosexuell och hon hade: "Läst på internet att homosexuella har sex med djur"
hehe

Men kanske kan du åka på förtal? Vem vet, lagens vägar äro outgrundliga...

[ieenilorac]

Vet en som fick betala rätt högt skadestånd till en köpare för att hon sa nej.
Dock anser jag den säljaren var en idiot då hon sa nej för att tjejen var homosexuell och hon hade: "Läst på internet att homosexuella har sex med djur"
hehe

Men kanske kan du åka på förtal? Vem vet, lagens vägar äro outgrundliga...

Alltså. om man säger kränkande saker så är det ett brott. Att sprida osanna rykten är ett brott. Att inte sälja till en person, utan angivande av något skäl, är helt lagligt.

[Just_me]

Alltså. om man säger kränkande saker så är det ett brott. Att sprida osanna rykten är ett brott. Att inte sälja till en person, utan angivande av något skäl, är helt lagligt.

Sant, just därför bär man hålla skälen för sig själv

[Ugglans]

Att inte sälja till en person, utan angivande av något skäl, är helt lagligt.

Det är det faktiskt inte. Om jag annonserar ut "Kaniner säljes, 200 kr" är jag i lagens mening tvungen att sälja till den som kan betala 200 kr, på samma sätt som min lokala ICA-handlare inte kan neka mig att köpa två kexchoklad för 10 kr om han erbjuder sådana till salu.

Bland hunduppfödare är det vanligt att man därför inte uttryckligen skriver att valparna är till salu, utan använder sig av formuleringar som "en tikvalp finns eventuellt tillgänglig för rätt hem" och märker valparna på hemsidan som "tingad" resp "ej tingad".

När man bjuder ut en del saker till salu, bla hus, anges emellanåt "fri prövningsrätt förbehålles" och då får man sälja till den man vill sälja till, även om den personen inte lägger det högsta budet.

Den som erbjuder en vara till salu (i den här meningen är djur varor) och inte anger några förbehåll ska sälja till den som kan betala angivet pris.

Jag är väl medveten om att det inte alltid är lämpligt att sälja till första bästa och skulle definitivt neka en köpare om jag fick dåliga vibbar, men det är icke desto mindre inte lagligt att neka en köpare som kan betala för sig.

[ieenilorac]

Är du säker på det? Det är skillnad på om man är näringsidkare eller privatperson, tror jag. Som privatperson kan jag alltid ångra mig, fram tills dess att pengar och vara har bytt ägare. Så har jag förstått det i alla fall. Som när man säljer något på blocket, bara för att köpare och säljare säger att köpet ska bli av, så är man inte juridiskt bunden förrän pengar och vara bytt ägare. Åtminstone vet jag ingen som blivit dömd för att inte fullfölja ett köp.

[Csilla75]

Jag förstår din oro... Säljer påfågelduvor rätt ofta och skriver alltid i annonser att de säljer till rätt hem. Den tilltänkte köparen ska skicka mail till mig och berätta lite om hur duvorna är tänkta att hållas t.ex. Har fått mail från idioter (ja, ja, jag kränker säker nån nu  ) som ville ha påfågelduvor för att släppa ut de på bröllop. Bara så. Frågade hur han hade tänkt sig det hela så svarade han att "de kan ändå inte flyga iväg". Ööööööhhhh..
En annan ville köpa en ensam duva, sa då att jag absolut inte säljer den om inte det finns fler duvor i hemmet. Vad svarade han då? Jo: "vadå, trodde du att jag skulle stanna hemma från jobbet och underhålla honom så han inte känner sig ensam eller?". Svarade inte honom men tänkte: nej, idiot, jag menade att du skulle köpa minst 2. Folk som vill köpa djur men kommer med "konstiga" förslag eller lösningar har oftast noll koll på hur djuret ska skötas, då anser jag man har rätt att säga nej till köparen.   

[Gamina]

Jag har nekat en köpare en gång då jag till slut blev väldigt fundersam på hur h*n tänkte. Til att börja med verkade personen bra men sen kröp en för mig överdriven snålhet fram som gjorde att jag började fundera på om djuren skulle få det de behövde.
Vi hade kommit överens om pris samt att jag erbjöd mig att köra djuren ca 75% av vägen eftersom jag ändå skulle åt det hållet. Den tilltänkta köparen tjatade då om att jag skulle köra hela vägen hem till denna (= 3-4 mils extra körning för mig på småvägar) utan extra ersättning. Ovanpå detta började det prutas på en höna som var (räv)skadad men på bättringsvägen (tänk nu på att jag inte skulle få ersättning för den extra körsträckan). Jag bröt då affären och sålde till en som kom och hämtade hönsen och som inte prutade på den skadade hönan (givetvis skickade jag med den till kraftigt reducerat pris).

[Just_me]

Det är det faktiskt inte. Om jag annonserar ut "Kaniner säljes, 200 kr" är jag i lagens mening tvungen att sälja till den som kan betala 200 kr, på samma sätt som min lokala ICA-handlare inte kan neka mig att köpa två kexchoklad för 10 kr om han erbjuder sådana till salu.

Bland hunduppfödare är det vanligt att man därför inte uttryckligen skriver att valparna är till salu, utan använder sig av formuleringar som "en tikvalp finns eventuellt tillgänglig för rätt hem" och märker valparna på hemsidan som "tingad" resp "ej tingad".

När man bjuder ut en del saker till salu, bla hus, anges emellanåt "fri prövningsrätt förbehålles" och då får man sälja till den man vill sälja till, även om den personen inte lägger det högsta budet.

Den som erbjuder en vara till salu (i den här meningen är djur varor) och inte anger några förbehåll ska sälja till den som kan betala angivet pris.

Jag är väl medveten om att det inte alltid är lämpligt att sälja till första bästa och skulle definitivt neka en köpare om jag fick dåliga vibbar, men det är icke desto mindre inte lagligt att neka en köpare som kan betala för sig.

Om jag förstod saken rätt så gäller detta inte djur. Det gällde i alla fall inte när jag sålde min häst och sen hävde köpet då hästen blivit så illa behandlad att den nästan avled.

[Travelerhorses]

Självklart kan man säja nej .
Jag brukar bara säja "nej tack jag har hittat ett bättre hem ".

[Ugglans]

Är du säker på det? Det är skillnad på om man är näringsidkare eller privatperson, tror jag. Som privatperson kan jag alltid ångra mig, fram tills dess att pengar och vara har bytt ägare. Så har jag förstått det i alla fall. Som när man säljer något på blocket, bara för att köpare och säljare säger att köpet ska bli av, så är man inte juridiskt bunden förrän pengar och vara bytt ägare. Åtminstone vet jag ingen som blivit dömd för att inte fullfölja ett köp.

Var gränsen mellan näringsidkare och privatperson/konsument går är inte helt uppenbar... Som hunduppfödare räknas jag som näringsidkare, även om jag inte bedriver uppfödningen i företagsform. Min kunskap och erfarenhet anses ge mig ett övertag gentemot en valpköpare och därför gäller konsumentköplagen. Om jag säljer en valp till en annan uppfödare gäller köplagen, då vi båda anses vara näringsidkare. Säljer jag däremot min cykel eller en undulat jag tröttnat på är jag inte näringsidkare.

Har man sagt att köpet ska bli av har man ingått ett avtal, om än muntligt och har alltså inte laglig rätt att ändra sig.

Vad jag förstår är det extremt ovanligt att en köpare som blir nekad reagerar på annat sätt än att bli sur. De allra flesta vill ju inte köpa av någon som tycker eller tror att de är olämpliga djurägare. Det verkar ju avgjort enklare att köpa sitt djur av någon annan än att dra igång världens rättsprocess...

[Ugglans]

Om jag förstod saken rätt så gäller detta inte djur. Det gällde i alla fall inte när jag sålde min häst och sen hävde köpet då hästen blivit så illa behandlad att den nästan avled.

Djur är som vilken vara som helst i laglig mening. Att köpet hävdes beror ju på att hästen faktiskt farit illa och blivit behandlad på ett sätt som strider mot djurskyddslagen.

Man får neka någon att köpa ett djur om man har fog för att tro att köparen inte kommer att följa djurskyddslagen, precis som man har rätt att neka någon att köpa konstgödsel om man har fog för att tro att det ska användas till att göra en bomb.

[Kista]

Jag har inte hört rykten, jag har läst en hel del saker personen skrivit och gjort.
Anledningen att jag inte vill sälja till denna personen är för att jag sett att h*n säljer sina fåglar bara någon vecka/månad efter h*n köpt de.. Sen köper nya igen..

[Daniel Sörensen]

Svårt detdära.
Jag hade nog sagt att de var sålda.
Men problemet är då, tänk när de ligger kvar/jag lägger upp en ny tillsalu annons med samma individer???

[linslus]

Man bestämmer själv vem man vill sälja till. Vet flera som inte säljer till någon där djuren inte få vara ute under sommartiden.   Vill du inte sälja  till denna så låt bli. Du blir bara arg när du ser att de är ute till salu igen efter kort tid. 

[Azoo-Lina]

Jag har inte hört rykten, jag har läst en hel del saker personen skrivit och gjort.
Anledningen att jag inte vill sälja till denna personen är för att jag sett att h*n säljer sina fåglar bara någon vecka/månad efter h*n köpt de.. Sen köper nya igen..

Det behöver ju inte innebära att djuren far illa. Det är också en risk man alltid tar när man säljer djur. Det är bara inte alla som är så öppna med att dom säljer djurvidare....

Om du känner dig tveksam på grund av detta så tycker jag att du ska säga det till köparen. Att sälja köpa djur är knappast något man behöver skämmas över och inte något som behöver vara ett problem.

Ta mig till exempel. Alla min fåglar löper en potentiell riska att antingen bli sålda eller uppätna när jag föryngrar mina avelsgrupper. Tycker man inte det är OK så ska man inte sälja djur eller avelsägg till mig. Om någon skulle neka mig pga de skälet så är jag helt OK med det, däremot skulle jag tycka det vore fisigt att få massor av lögner och slingriga ursäkter till att ett köp inte går igenom.

Ärlighet varar längst i ett sådant här fall tycker jag   

[lilyrose]

men herregud får man inte neka folk man anser inte är lämpliga som höns/djurägare.. ??!!   Det är ju fri prövningsrätt på hus..  djur är ju lite viktigare tycker jag..
jag har sålt hundvalpar .. och det var en dam som jag tyckte inte var helt klok i huvudet .. så jag vägrade sälja åt henne trots att hon redan tingat en valp.. jag gav igen pengararna för jag ville inte sälja åt henne det hade inte blivit bra för valpen kände jag.

[tringeling]

Ett enkelt sätt att komma ifrån bekymren med olämpliga köpare är ju att bestämma sig för att inte sälja några djur till liv.

Då kan man samtidigt glädja sig åt att inte ha hjälpt till att öka spridningen av sjukdomar bland djur.

Dessutom kan man vara nöjd med att man inte har bidragit till att underhålla någons shoppingsmissbruk. För det finns ju människor som hela tiden köper djur bara för att de inte kan låta bli eftersom de får en kick av själva köpandet.

Det jag tänker på är i första hand hobbyhandel med höns.