Författare Ämne: Hur länge är det normalt att en tupp hackar en undergiven tupp? (läst 4259 gånger)

Bubblaren · « **skrivet:** 08 jan-12 kl 11:20 »

Min stackars holländska vita dvärgtupp har nu blivit regelbundet hackade i huvudet i flera veckor av min Brakeltupp (ungtupp) fast min vithätta (det snällaste och tamaste jag har) lägger sig ned och spelar död så fortsätter Brakeltuppen att hacka. Nu hänger han i ett rede och har börjat våga gå ut därifrån tom med ut i hönsgården. Men igår så satt han i redet igen med idiotBrakeln över sig. Räcker det inte att han visar 100% underläge? Då jag har ca 13 tuppar och 40 hönor så är jag van med lite fighter då och då men att en bara fortsätter veckovis har jag inte erfarit innan? Vithättetuppens huvud får aldrig läka.

tringeling · « **Svar #1 skrivet:** 08 jan-12 kl 11:28 »

Stackars vithättetupp

turlar · « **Svar #2 skrivet:** 08 jan-12 kl 11:46 »

Gav min granne en Blommetupp.
I fyra dagar kom han hemspatseandes och Jag bar tillbaks honnom.
På femte dagen låg han död, den gamla tuppen hade hackat ihjäl honnom.
Han var fullvuxen o utfärgad.
Inte konstigt att han gick hem, för att slippa den antagonisten.
Har aldrig förr hört något liknande, brukar väl alltid upstå en rangordning.
Kan det va för att han kom från en annan hönsgård ?

JBF · « **Svar #3 skrivet:** 08 jan-12 kl 11:54 »

Ibland kan hätta vara till ett problem. Brakeltuppen stör sig på att vithättetuppen kanske inte visar underläge tillräckligt snabbt iom att hättan kan skymma litegrann. Det har hänt här också förr om åren när jag hade lite olika raser ihop. Vithättan ser förmodligen inte att brakeltuppen kommer och hinner därför inte vika undan tillräckligt snabbt... vilket räcker för att reta upp en hormonstinn tuppusling!

Hönsakadurra · « **Svar #4 skrivet:** 08 jan-12 kl 12:02 »

Har han fått sår på huvudet så har du svaret där, höns har oerhört svårt att låta sår vara, de hackar och slutar aldrig. Ta du ifrån honom så han kan läka, annars får du ta fram yxan...så slipper stackaren bli ihjälhackad.

David97 · « **Svar #5 skrivet:** 08 jan-12 kl 12:46 »

Usch.. Låter som någon MÅSTE bort.. Man ska inte ha kvar tuppar (Eller höns) som fortsätter när den andre visat underläge! Är JÄTTE DÅLIGA gener och borde bort direkt!
Vithättan har ömtålig skalle, så om Brakel hackar så hårt, kan skallen kanske spricka

Så jag tycker att herr Brakel ska få ett möte med herr kubb SNARAST!

Fuglemakeren! · « **Svar #6 skrivet:** 09 jan-12 kl 14:31 »

Bort med herr Brakel (alt Fängelse utan att passera Gå). Som Schøtte skriver "og hellre idag enn i morgen"

sallyzevenwacht · « **Svar #7 skrivet:** 09 jan-12 kl 15:39 »

Saken är den att när vissa tuppar/hönor känner smaken av blod så får de någon slags rush i huvudet att hacka mer. Jag vet inte om det beror på den nya smaken av blod eller bara om de är något som slår dille i huvudet på dem. Antagligen så kommer tuppen aldrig sluta hacka. Detta hände mina tuppar också, och det slutade med att tuppen dog. (pga infamerat sår, men ändå) Mitt råd är att ta bort hacktuppen eller sära på dem tills såret läkt, och då kanske tuppen slutar hacka men man vet inte... Ta inga risker om du gillar hacktuppen!

betsla · « **Svar #8 skrivet:** 09 jan-12 kl 15:45 »

Jag undrar lite försynt varför du har låtit det hela pågå i flera veckor? Nacka Brakeln omedelbums! Eller åtminstone dela på dem om du behöver honom till avel.

lena70 · « **Svar #9 skrivet:** 09 jan-12 kl 17:05 »

Dela på tupparna, troligen blir det hela värre, när den dominerande tuppen känner lukt och smak av blod..Vänta inte så där länge , nästa gång, ta bort direkt och sära på tuppar, som inte kan hålla sams..Finns stor risk, att någon av dom dör, eller får svåra skador, som tex hackade i ögonen..

Christinaki · « **Svar #10 skrivet:** 09 jan-12 kl 17:07 »

13 Tuppar till 40 hönor???
Ska det inte vara 1 tupp per 8-10 hönor?

lena70 · « **Svar #11 skrivet:** 09 jan-12 kl 17:46 »

Det finns inget som säger hur många tuppar, man ska ha till antal höns, huvudsaken är de är sams, och att alla har funnit sin plats i rangordningen, och att det är lungt i hönshuset, brukar lätt bli med mycket tuppar, särskilt ungtuppar, att de bråkar med de stackars hönsen istället..

Bubblaren · « **Svar #12 skrivet:** 09 jan-12 kl 23:56 »

Mina höns går fritt på stor yta så jag brukar inte ha problem med bråk, bara under kort period med ungtupparna då rangordningen görs upp. Jag har 13 raser och vill gärna ha en tupp till varje ras för avel. Så visst kan man ha flera tuppar. Det är vanligt att man blandar alla grupperna under vilosäsongen och sen delar upp dem under avelssäsongen. Nu har det tillkommit många ungtuppar och då tar det lite tid. Så brakeltuppen behöver jag så även vithättetuppen. Sen ska två- tre tuppar bort också. Vithättan har fått gå för sig själv men hoppades att det skulle lösa sig. Men så fort han kom tillbaka så började det igen. Det brukar inte hjälpa att ta ifrån utan de måste bli klara. Men som ni säger så verkar brakeln inte fatta. Vithättan lämnas nu i fred vissa dagar.

Sen är ju saken så att jag tyvärr med tiden måste ta bort alla höns då de fått coryza (läs tråden under sjukdomar) och då väldigt gärna vill få kläckt nya kycklingar efter så många som möjligt. Så jag har beslutsångest över att ta bort ngn redan nu. De går nu också på en lång antibiotikakur så det är mest praktiskt om alla kan vara i samma hönshus. Men självklart ska inte vithättan plågas. Om han utsätts ännu mer nu får jag plocka brakeltuppen, men är osäker på hur lätt det är att få tag inavelsägg från den rasen... Där har ni förklaringen. Tack för era svar. Då vet jag att brakeln är ovanligt dominerande. Intressant tanke förresten att hättan på huvudet gör att de inte ser ut att visa total underkastelse.

lena70 · « **Svar #13 skrivet:** 10 jan-12 kl 17:47 »

Fy så ledsamt att du har fått in sjukdom ibland dina djur..Vad härligt det lätt med 13 olika hönsraser, och vad härligt det skulle vara om, ALLA kunde vara kompisar??.Hoppas det löser sig för dig med tupparna!.

Bubblaren · « **Svar #14 skrivet:** 10 jan-12 kl 21:08 »

Citat från: Fru solvända skrivet 10 jan-12 kl 17:47

Fy så ledsamt att du har fått in sjukdom ibland dina djur..Vad härligt det lätt med 13 olika hönsraser, och vad härligt det skulle vara om, ALLA kunde vara kompisar??.Hoppas det löser sig för dig med tupparna!.

Jo det är så väldigt tråkigt. Ibland försöker jag inte tänka på det alls utan bara njuta av denna vackra tavla av höns - det är väldigt härligt med så många raser - så mycket fint att titta på - och tupparna är ju det vackraste. Så de pryder trädgården väl och detsamma med deras ägg som finns i allt från mörkaste chokladbrunt - till turkost, grönt och till vitaste vitt. Kanske jag behåller dem ett år till för att få rå om dem lite till och njuta av deras vackra ägg. Behöver ju inte ställa ut eller ta fram nya kycklingar egentligen men det är roligt. Har genom sjukdomen lärt mig vilka raser som är tåligare än andra - också bra att veta. Som att Aracuanorna aldrig har blivit sjuka... det är verkligen tåliga!

lena70 · « **Svar #15 skrivet:** 11 jan-12 kl 19:02 »

Vilka raser, är tåligare och vilka är känsligare?? Nyfiken..Det låter så ledsamt, det finns inget hopp, att behandla dom rent medicinskt?. Du tror att du måste ta bort dom??.Jag skulle verkligen vilja se dina ägg, du måste ha en härlig mix av allehanda färger.( och av höns och tuppar) Låter som en dröm!.

Bubblaren · « **Svar #16 skrivet:** 11 jan-12 kl 20:50 »

Citat från: Fru solvända skrivet 11 jan-12 kl 19:02

Vilka raser, är tåligare och vilka är känsligare?? Nyfiken..Det låter så ledsamt, det finns inget hopp, att behandla dom rent medicinskt?. Du tror att du måste ta bort dom??.Jag skulle verkligen vilja se dina ägg, du måste ha en härlig mix av allehanda färger.( och av höns och tuppar) Låter som en dröm!.

I teorin ska en bakterie kunna behandlas med antibiotika. Men denna bakterie sägs vara svår och det kommer oftast tillbaka igen. Finns tydligen dyrare medicin också med licens som jag ska diskutera med SVA om. Men då de aldrig kan garantera att de är friska på riktigt, dvs de kan verka friska men är kroniska smittbärare så blir jag förvirrad av hur jag då ska kunna veta. Kan bara skicka in avlivade för att testa och då kan de säga: den var frisk...och testet kan ännu inte göras i Sverige...

Men jag funderar på att kanske bara behålla just dessa ett tag ändå, men då får jag ta bort alla som ruvar för några kycklingar är inte smart att ta fram för om de får det så kanske det börjar gå runt i flocken igen. Och jag får ju absolut inte sälja höns. Alla verkar ha reagerat bra på antibiotikakuren :-)

lena70 · « **Svar #17 skrivet:** 12 jan-12 kl 19:23 »

Låter som en mardrömssitution..Men det låter hoppfullt att dina djur har svarat bra på antibiotika behandlingen, men samtidigt skriver du att det är en lurig bakterie, och att den kan komma tillbaka igen..Jag håller tummarna för dig, och hoppas att allt löser sig!!! Stor kram

Bubblaren · « **Svar #18 skrivet:** 13 jan-12 kl 12:00 »

Glömde ju skriva vilka av mina raser som hållt stången från både IB och Coryzan - dvs de kan ha haft det men visar inga symtom: Tro det eller ej: men de så kallade känsliga silkeshönsen har varit evigt "friska", Holländsk vithätta vuxna, dock inte kycklingarna, Aracuanorna som nämnt innan, Mille Fleur och Kopparmaran.

Sämst har de storvuxna raserna varit som Orpington och Faverolle, tror att stora och tunga får det svårare med luftrören, oj vad de har rosslat. Sen åkte de allra minsta mina Bantam dit nu i slutet samt Dvärgkochinen - men det tog också tid.