Tjusningen med hönsskötsel kan summeras i två ord - variation och balans.
Vi börjar med variationen. En hönsskötare måste vara både arkitekt och ingenjör, när hen ska designa ett hönshus som är varmt, torrt, dragfritt, välventilerat och lättstädat. För att skapa en bra hönsgård bör man helst ha lite av landskapsarkitekt och trädgårdsmästare i sig, och för att sedan uppföra dessa båda saker måste man vara byggnadsarbetare. För att veta hur hönsen ska ha det krävs ett visst mått av zoologiska kunskaper, och att vara veterinär är inte heller dumt, så man vet hur man ska göra när hönsen blir sjuka. När man mockar hos hönsen utför man en städares uppgifter. Slutligen ger hönsskötsel möjlighet att vara intellektuell snobb, när man fördjupar sig i olika raser och deras egenskaper.
Låt oss nu gå över till det här med balans. Hönsskötsel är precis lagom, på väldigt många områden. Det är lagom jobbigt att bygga ett hönshus; allt måste inte vara så perfekt som när man bygger en människoboning, då höns knappast bryr sig om det är snett och vint och inte har samma krav på värme som oss. Samtidigt behöver man vara mer noggrann än om man t ex bygger ett skjul att förvara ved i. Hönsen själva kräver precis lagom mycket skötsel; det räcker med att man tittar till dem 1-2 ggr/dag och ger dem ny mat och nytt vatten, och kanske rengör bajsbrädorna. De är inte som krukväxter, som behöver så lite skötsel att de är tråkiga, men samtidgt inte så jobbiga som hundar, som kräver rastning flera gånger om dagen.
Även själva hönorna är lagom på många vis. De är inte så tystlåtna och tråkiga som reptiler, men inte högljudda så man får ont i öronen, som papegojor. De är inte totalt ointresserade av en, som hamstrar, men inte påträngande jobbiga, som hundar. De kräver inte fysisk kontakt, utan vill snarare helst inte bli vidrörda. De går dessutom att dressera till viss del, om man skulle vilja det.
Hönsskötsel kräver lagom mycket fysisk aktivitet. Att ägna fem minuter på morgonen åt att byta vatten, fylla på med mat och rensa bajsbrädor är precis lagom mycket för att man ska piggna till. Man blir inte fysiskt utmattad, som av idrott, eller förslöad, som av datorspelande.
Kort sagt är hönsskötsel tillräckligt svårt för att det ska vara utmanande och stimulerande, men inte så svårt så att det blir jobbigt!
