500 meter hemifrån mig och mina fyra samhällen gick jag med hunden och hörde det omisskännliga ljudet av bin som flyger in och ut ur sitt hem. Som var in i skarven mellan brädfodring och betonggrund på ett obebott men ibland uthyrt hus. Med hjärtat i halsgropen gick jag hemåt med tankar om att jag kanske haft en svärm som gett sig iväg utan att jag märkt det. "Tanten som äger huset kanske stämmer mig!" tänkte jag lite skrajset.
Gjorde sedan vecko-genomgången av samhällena; en är en avläggare på snart en månad, den var intakt, antalet har ju ökat lite när ynglena kläckts, så de har fått en halvlåda till på sig nu; den andre är en svärm från mitt ena samhälle som jag och min man faktiskt fick ner från kastanjen 8 meter upp, den såg ut att ha alla hemma plus sin vitmärkta drottning; den tredje hade sin omärkta drottning knallandes omkring; det fjärde hade oxå sin vitmärkta drottning gåendes hemma. Alla har plats till mer honung som det ska vara.
Frågan är om jag kan pusta ut? Det känns som om det omöjligt kan vara från mina samhällen. Plus att de verkade vara så mycket gulare än mina.
Undrar oxå hur det går till om det hade varit mina. Blir jag som närmsta biodlare ersättningsskyldig om man får bryta upp och förstöra byggnaden? Fast nu finns det ju tre till inom en trekilometers-radie här förstås. Finns det några lagar för oss biodlare om "tillsyn av våra djur" av nåt slag? (Utöver anmälningsplikt vid sjukdomar till länsstyrelsen förstås, eller var det JBV?) Utan mer som hundägare har "strikt hundägaransvar för allt vad din hund gör".
Ska i vilket fall som helst gå och säga till tanten och hennes gubbe vilka hyresgäster som kamperar i deras hus. Ska erbjuda min hjälp om de vill ha, kan vara bra erfarenhet om inte annat. Som jag fattat så innebär en del rätt nya regler att man som privatperson inte längre kan ringa bitillsyningsmannen i området och få hjälp. Utan det är väl Anticimex som gäller antar jag.
