Misse, någon 175:a från slutet på 70-talet är det definitivt inte, då de enligt konedata tillverkades 65-71, 64-75 enligt tractordata.
Herkelle, vi behöver mer information och då tänker jag på bilder!
Bl.a. som sagt hur många motortimmar den gått. I traktometern (största instrumentet på instrumäntbrädan) ser du antalet timmar. Sista siffran (som nog har annan färg) är första decimalen. Så 56431 är 5643,1 timmar. En timme är om jag minns rätt normaliserat till 1500 varv/min. Så har man kört på maxvarv en klocktimme (2200 varv/min obelastad) så har det gått mer än 1 motortimme.
175:an är rätt vanlig och många komponenter är detsamma som i 165:an som jag tror är ännu vanligare. Så det hittar man på
www.oie.se som är den firma som säljer reservdelar rätt så dyrt men bra service och mycket kunnande. Det finns delar på traktorskrotar också. Samt att det är en "internationell" traktor (kontra Volvo BM) så reservdelar finns att få utomlands (England). Delarna är också rätt billiga.
Traktorn är rätt smidig. Har t.ex. 17 cm kortare hjulbas än BM 350 & 600 (boxrarna) som är samtida och och lite svagare.
Funktionen "för att köra fort" åsyftar nog på Multi Power (MP). Massey Fergusons snabbväxel. Alltså en kopplingsfri växel som dubblerar antalet växlar. Det sitter en liten spak till vänster om ratten för detta. Du ska försäkra dig om att den är i bra skick, för är den inte det (och så är det på många gamla) så måste man dela traktorn för att byta det. Den tekniska konstruktionen för denna gör att bara högläget (som kan vara trasigt) har motorbroms. Det är en hydraulisk ansatt koppling så när den blir dålig slirar det. Kan gå att justera men kan också kräva byte.
Jag har MP som fungerar på min 175:a och det är trevligt.
Om bromsarna är bytta och är bra har du någonstans 700-2000 kr i material där beroende på vad som bytts. Plus att man slipper skruva bort 3punktslyft, drag, bakhjulen, skärmar, fundament till störtbåge, pedalstag, samt bakaxeltrumpeterna för att komma åt att byta. Sen göra allt i omvänd ordning. Tog mig nog en 15-20 timmar effektiv arbetstid minst. Med gamla maskiner tillkommer det ofta "komplikationer" under arbetet. Att göra det själv gav ändå en rätt bra timpenning av vad jag besparade mig från att lämna in på traktorverkstad.
Gällande lastaren så är det en del saker som höjer värdet. Först och främst om det är hydraulisk tiltkolv. En "ryck-och-slit" (en vajer för tipp) eftersöks inte men går att bygga om. Är det ombyggt till hydraulisk tiltkolv så försäkra dig om att det inte är "dumt" gjort utan att skopan verkligen kan tippa när den är uppfälld. Nästa är att den har ett redskapsfäste. Typ trima (även kallat SMS) är det bästa för gamla maskiner, det finns det gamla och nya tillbehör till.
Har lastaren dubbelverkande lyftkolvar (det går in två hydraulrör i dem) så kan du pressa neråt också. Kan vara användbart ibland. Du skrev att det ingår bakvikt, det är bra att ha när man ska använda en frontlastare, som sagt annars slirar det. Man ska inte tro att 2wd är värdelösa men t.ex. snökättingar hjälper inte så mycket på vintern om man kör in en pall ved så den är för lätt där bak. Jag fick en vikt som jag gjutet i mer betong så den är på 500-600 kg. Det gör traktorn stadig.
Om lastaren går sakta så är det inte förvånande, för det är en Fergusson. Kolvpumpen är löjligt seg (ca 14 liter/min på full varv).
Går lastaren snabbt är dubbelkugghjulspumpen som på lilla kretsen driver MP kopplingen ihopkopplad med kolvpumpen. Det ger ett rätt häftigt flöde för traktorer av den här tiden men sänker också trycket då kugghjulspumpen inte har så högt tryck som kolvpumpen (den som används för att lyfta dragarmarna i trepunktslyften).
Draget kan också vara intressant att få foto på. Jag har jordbruksdrag (ett tjockt plattjärn ut från traktorn) samt hitchkrok (en krok under det som via kättingar lyfts med lyftarmarna). Jag vet inte om den finns med endast jordbruksdrag men skogsdrag fanns som alternativ, vilket är endast en krok (höger frigångshöjden att inte ha jordbruksdrag i mellan). Kombinationen är att föredra.
"Väghyvel" får du utveckla. Som sagt kan vara allt från ett litet bakmonterat snöband som inte är något vidare att hyvla med till att vara en bogserad avancerad hyvel med hydraulisk nedsättning av transporthjulen.
Släpet, om vi gissar på att det är en kärra, är det bakdelen av en gammal lastbil? Karaktär är att det är hög flakhöjd och att hjulen är av lastbilstyp, ofta dubbelmontagemonterade. Sådan hjul rullar bra på väg men i terrräng är det värre. De har också ofta en lite högre vikt än lantbrukskärror (spannmålskärror).
När jag letade tippkärra så ignorerade lastbilsaschlen då jag sökte en lantbrukskärra och med breda lantbruksdäck. För mig var den mer värd en andra.
Ja så var det priset.
Jag gav 24k + moms för min traktor. Det var bara lastare och en större skopa. Lastaren är ombyggd till parallellföring och det är fult gjort, samt inget snabbfäste (tiltcylindern sitter direkt i skopan).
Räknat på reservdelar och extrautrustning samt oljor har jag nog lagt ner 15 000 kr (på en höft) sen den köptes för 3 år sedan.
Den var i helt körbart skick men hade en del skavanker.
70k med moms. Ja då ska traktorn vara i väldigt fint skick, den nyare kantiga hytten som är mera tät. Släpkärran och väghyveln ska inte vara allt för dåliga. Annars är det för mycket pengar.
Men jag gissar att du borde kunna få ner det i pris. Om nuvarande ägaren slipper sätta ut annons och ta emot spekulanter så kan det vare bekvämt. Hitta skavankerna (med vår hjälp!) och förhandla om priset.
Samtidigt är det kanske lite mer värt för dig att maskinen finns på plats. Man åker inte iväg och köper en gammal traktor som bara gått inomgårds och stått de senaste åren och sen drar iväg 10 mil på väg. Då kan något gå åt skogen. Man ska gärna byta oljor osv. före en sådan körning.
Men frågan som jag borde ställt längre upp, vad ska du med traktorn till?
Tekniskt sett är det en bra maskin. Den har växellåda med hög och låg (förutom hög och låg snabbväxel) så det går att köra sakta, t.ex. för en balpress och tjockare strängar. Dubbelkoppling är standard, dvs. kopplingspedalen halvvägs nere stannar kraftuttaget (och tyvärr även hydraulpumparna). Det är användbart vid pressning så man kan låta pressen tugga i sig så det inte blir stopp. Den har även differentialspärr. Så man låser ihop differentialen i bakaxeln och förhindrar att ett hjul som tappar greppet spinner medan det andra inte gör något. Får inte köras inkopplat på hårt underlag om man svänger samtidigt!
Det kan vara en livlina att ta sig ur blöta åkrar eller på vintern med snön. 175:an har också servostyrning som standard. Sitter internt framför kylaren.
