Jag vet inte mycket om detta. Det här är mest lösa funderingar, som jag kastar in eftersom jag undrar om inte diskussionen blivit lite ensidig. Stenmjöl har vad jag vet bindande egenskaper. Finmaterialet fungerar i viss mån som murbruk. Antagligen skiljer detta sig åt för olika bergarter. Jag baserar detta på följande egna iakttagelser:
Stenmjöl från bergborrning o dyl som blir fuktigt kan binda ihop sig och bli mer eller mindre hårt när det torkar/stelnar. Tydligast har jag sett detta med dolomitkalkmjöl, som jag köpte i en trädgårdsaffär. Säckarna hade förvarats utomhus och blivit våta. Materialet var trögrörligt. Efterhand stelnade en del av det till en marmorliknande sten, som blev riktigt hård. Marmor består ju av dolomitkalk.
Vid ett besök i Schweiz visade min värd mig en bergvägg som sades bestå av naturlig betong. Den hade bildats av stenmjöl från en glaciär som bundit ihop sig som betong.
Jag förmodar att det som binder kan vara både kemiskt och mekaniskt.
Ur bearbetningssynpunkt kan inblandning av stenmjöl i murbruk tydligen vara besvärande. Ur konstruktionssynpunkt kan det förmodligen finnas både fördelar och nackdelar. Vill man ha något som är starkare än lerbruk så kanske man kan testa att blanda med stenmjöl, t ex att byta ut en del av sanden mot stenmjöl? (Detta är en hypotes, inget påstående.) Murar man en ugn av lerbruk kanske man inte vill ha med stenmjöl, då man vill ha ett bruk som är plastiskt även efter stelnandet.
