Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Samlar mig  (läst 678 gånger)

Cathrin73

  • Inlägg: 355
    • Södermanland
Samlar mig
« skrivet: 15 okt-12 kl 14:11 »
Har precis avlivat min fina tupp Hector. Han har inte mått bra under en period men så länge han verkade okej fick han gå kvar ett tag. Men sista dagarna har han blivit påtagligt sämre och när jag gick ut till hönsen nyss och såg hur han satt där och slokade så kände jag att nu är det dags. Jag har haft hjälp med avlivning tidigare men på nåt sätt kändes det som att jag borde göra det nu och inte vänta tills min man kom hem. Det är jobbigt men jag bestämde mig för att inte tänka så mycket utan bara göra. Så jag grävde en grop, vässade en kniv och så hämtade jag honom och gjorde det. Det tog på sin höjd några minuter från det att jag slog huvudet i kubben tills han var stilla och jag lade honom i gropen och grävde igen.

Just nu vet jag inte riktigt vad jag känner så jag behöver väl bara skriva av mig. Tankarna på att jag kanske gjorde fel på nåt sätt dyker upp men som sagt, det tog inte speciellt lång tid så han kan ju inte ha lidit så mycket. Huvudet var av och han var stilla när jag lade honom i gropen.

På nåt sätt känns det bra i allt det jobbiga att jag klarade av det själv. Jag vill ju vara en bra hönsägare som tar ansvar och inte låter mina djur lida i onödan. Och jag vill kunna göra det själv utan att flippa ur.

Det känns lite konstigt att ta kommandot över sig själv och göra något som har varit väldigt tufft för mig tidigare. Vid tidigare avlivningar har det känts väldigt jobbigt och svårt. Å ena sidan vill jag inte att det ska kännas lätta att döda någon men å andra sidan så blir det mycket enklare om jag kan klara av sådant här på ett lättare sätt.

Hur handskas du med dig själv och dina känslor inför slakt?
Bor på landet och har hedemorahöns och några blandisar, två katter, en kanin, en Fransk Bulldog, två barn och en man.

AnetteA

  • Inlägg: 363
    • Västergötland
    • Lantisarna
SV: Samlar mig
« Svar #1 skrivet: 15 okt-12 kl 15:35 »
Har ännu inte slaktat nån personlig avelstupp utan mest överskott. De har varit klassade som mat sen det syntes att det var tuppar, därför planeras redan vad de ska bli när de fångas in och bärs till slaktplatsen. Det låter nog grymt kallhjärtat men hönorna, även om de är personliga på alla sätt, är "matproducenter". Hade en höna som var elak mot kycklingar, henne var inga som helst problem att slakta och äta.
www.lantisarna.webs.com - En inblick i ett pars vardag när dom tillsammans återupplivar en gård i västgötska skogarna. Höns, Gäss, Kalkoner, Kaniner, Får, Hästar & 2 dårar till folk. :D



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

182 gäster, 1 användare
yellgar

* Forum

* Om tidningen Åter



- Kan bara varmt rekommendera denna tidning!
/Sanna

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser