Komplettera jordvärme

[hustran]

Strömavbrott är jag van vid och det är inte heller så enkelt med vedeldning, pannan kokar, cirkulationen funkar inte (trots att vi haft en pryl från 70-talet som hjälp) Oron över detta varje vinter tar nästan knäcken på mig. Som sagt vedspis finns och en eldstad med gammal insats i. Vad skulle jag annars välja?

[Broberg]

Självcirkulation? Bättre lokaleldstäder?

[hustran]

Rören är för smala för självcirkulation i hela huset, byggdes på 70-talet och byggaren förstod nog inte vår intuition om vedeldning. I alla fall så är de visst rätt gjorda eftersom de inte går "runt" i huset utan var element har tur o retur. Ja ja, det är bara att hoppas allt kommer att fungera snart. Billigt blir det inte men kanske leder till större frihet. Vad skulle jag annars välja?

[torbjorn]

Jo något sånt hade vi tänkt oss.

Huset är ett timmerhus från 1850. Håller värmen bra så länge det inte blåser mycket.

Pumpen är en nibe fighter 1215 8,5 kW tillverkad 2004 i drift jan 2005. Dock är kompressorn bytt 2013 och den ska vara från motsvarande värmepump idag.
Det är bra cirkulation i elementen och de är hyfsat jämnvarma. När det går under nollan ute så verkar inte pumpen klara av att värma vattnet till elementen mycket mer än till 40 grader eller strax däröver när patronen går in så värmer den upp mot 50 grader och då är det mer lagom inne.

Det är problem med systemet. Det är underdimensionerat i förhållande till vårt hus. Sen vi borrade har man kommit på att man ska borra djupare än man rekommenderade från början. Enligt säljaren skulle det räcka med en pump på 7kW och att borra 145 m. Vi gick dock upp en storlek och borrade 165 m. Med de nya rönen skulle vi borrat minst 20 m till och gått upp en storlek till på pumpen.
Vi behöver också mer elementyta eftersom den vi har är dimensionerat till högre framledningstemperatur.
Köldbärartemp fram är -4 och retur -1 (eller om det var tvärtom    )
Vi förbrukar ca 25 000 kW om året och gissningsvis 10 000 av dem går till elpatronen.  Det är lite av de där 10 000 kW vi skulle vilja slippa.

Det skulle kunna vara värt att försöka med större elementyta i första hand, det är ju en ganska billig åtgärd.
Och kanske se om det går att öka flödet på köldbäraren - om det sitter ett smutsfilter/sil i köldbärarkretsen så kolla att det är rent, kolla också att cirkulationspumpen för köldbäraren går på högsta fart om den är omställbar.
Har anläggningen fungerat likadant ända sedan värmepumpen installerades eller har den blivit sämre med tiden?

[torbjorn]

Jag är nöjd med temp. på ca 17-18 gr men nuvarande termostat löper amok stundtals så 20gr så svettas jag men ca 14-15 tycker jag är lite kyligt om jag har sk "pappersdagar" sittandes stilla. Vad jag förstår så har du också för smala element (för litet magasin) har du extra tank? Om inte kanske det skulle hjälpa. Av ngn anledning så skall "termostatet" sitta på utsidan!!!! Tycker det verkar konstigt.....hur farao kan den då veta hur jag har det härinne? Ja ja man får väl lära sig ett nytt sätt, nya mätare att pilla på fast alla säger att det är såååååå bra och man behöver inte göra nååååågonting,  aaaallt sköter sig självt. Det får man väl se.  Huset är på 140 m2 tror jag och väldigt öppen planlösning. Det gör ju att jag inte kan stänga ngr rum vintertid. Har öppenspis och vedspis. Men om jag eldar där så bör jag tydligen stänga av ngr element för utsidestermostatet kan ju inte reglera det. Ja, lätt har det inte varit att bestämma sig.

Det är det vanliga för någotsånär moderna styrsystem, att de mäter utetemperaturen i första hand och reglerar temperaturen på vattnet till elementen med ledning av detta. En innetempgivare/termostat går oftast också att ansluta om det verkligen behövs i speciella fall.
Men vad man ofta glömmer bort vid installationen är att värmekurvan måste justeras in individuellt för varje hus, det gäller ju att se till att systemet drar på lagom hög framledningstemperatur för varje utetemperatur. Det kan ofta ta en hel vinter innan man är nöjd med inställningarna eftersom man måste se hur huset beter sig både när det är riktigt kallt och när det är kring nollgradigt. Så den inställningen är något som husägaren får ordna själv, det skulle ju bli alldeles för dyrt att ha en rörmokare/installatör på plats i flera månader.

En viktig sak är att se till att utetempgivaren sitter på lämpligt ställe - den bör t ex inte sitta nära något ventilationsutsläpp eller ett otätt fönster som släpper ut varmluft till den. Helst inte heller så att den utsätts för direkt solljus.

[javill]

Låter som att javills system snart stelnar.

Fast borde det inte redan gjort det då? Som jag minns har det legat på ungefär samma hela tiden.

[Själv är bäste dräng]

Vad skulle jag annars välja?

Jag skulle välja en modern vedpanna och utöka ackumulatorvolymen så att vedeldningen blir så enkel som möjligt. Sedan skulle jag köpa färdigkluven ved av någon granne. Då har du bara själva eldandet kvar och med stor ackumulatorvolym så kan du elda när som helst under dagen. Givetvis skulle jag sätta in en elpatron som går in om ingen är i kåken och eldar på ett par dagar, det är en liten kostnad som bara drar iväg om man behöver utnyttja den.

Strömavbrott ordnar man med en UPS med ett stort batteri.

Men jag förstår att det blivit tungt med vedsystemet, och värmepump är ju rätt bekvämt och problemfritt när det blir rätt, och billigare än pellets. Borra bara inte för litet, det är svårt att rätta till efteråt.

[Själv är bäste dräng]

Fast borde det inte redan gjort det då? Som jag minns har det legat på ungefär samma hela tiden.

Ser det ut så hela vintern?

[Själv är bäste dräng]

En billig och effektiv lösning på att få befintliga, för små, radiatorer att leverera bättre är att sätta fläktar på dem. Billigast med tystgående datorfläktar. Gör stor skillnad.

[javill]

Det här låter lite som min situation. Jag har bestämt mig (efter påtryckningar från ungar o vänner) skaffa bergvärme. Det skall borras 170 m djupt hål, nibe någonting heter aggregatet på 8 kw. Elementen är för små, vattenmagasinet för litet så i pannrummet måste jag ha dels ett element för värmen när vedpannan försvinner dels en 100 l extra tank. Funderar också på att byta ut ett för litet element på övervåningen till ett stort dubbelt. Det är bara att hoppas beräkningarna som gjorts stämmer så man inte blir ruinerad av strömräkningarna. Att vedpannan åker ut är för att den läcker och jag har definitivt tröttnat på att hugga o klyva 25-30 kubik och att vara totalbunden av eldningen. Jag är nöjd med temp. på ca 17-18 gr men nuvarande termostat löper amok stundtals så 20gr så svettas jag men ca 14-15 tycker jag är lite kyligt om jag har sk "pappersdagar" sittandes stilla. Vad jag förstår så har du också för smala element (för litet magasin) har du extra tank? Om inte kanske det skulle hjälpa. Av ngn anledning så skall "termostatet" sitta på utsidan!!!! Tycker det verkar konstigt.....hur farao kan den då veta hur jag har det härinne? Ja ja man får väl lära sig ett nytt sätt, nya mätare att pilla på fast alla säger att det är såååååå bra och man behöver inte göra nååååågonting,  aaaallt sköter sig självt. Det får man väl se.  Huset är på 140 m2 tror jag och väldigt öppen planlösning. Det gör ju att jag inte kan stänga ngr rum vintertid. Har öppenspis och vedspis. Men om jag eldar där så bör jag tydligen stänga av ngr element för utsidestermostatet kan ju inte reglera det. Ja, lätt har det inte varit att bestämma sig.

Ja borra mer än rekommenderat säger jag också. Det rör dig om relativt lite extra pengar när man ändå är igång.
Jag har inte extra tank men, om vi skulle docka på en vattenmantlad köksspis blir det ju en ackumulatortank också. Kanske går det att köra även värmepumpen mot den sommartid? För små element har vi i alla falll kommit fram till att vi har.

När/om bergvärmen funkar är det mycket bekvämt. När vi valde det jobbade vi båda heltid och hade två små barn så något annat var inte aktuellt. Så i din situation tror jag det är ett bra val. Att du dessutom ändå kan hålla varmt och laga mat vid eventuellt strömavbrott är ju bra.

Det där med termostaten på utsidan tycker jag också är knepigt. Speciellt i vårt hus där temperaturen varierar mycket beroende på väder och årstid. Solen värmer mycket på vår, sommar och höst och när det blåser mycket blir huset utkylt.

[Qeruiem]

Att man sätter givaren utomhus är för att det är enkelt reglertekniskt. Man räknar med att huset läcker ungefär linjärt med värme (dvs är skillnaden inne versus ute 10 grader så läcker det dubbelt så mycket effekt än det gör när skillnaden är 5 grader) så genom att föra till värmeenergi proportionerligt jämfört med skillnaden mellan inne- och utetemperatur så får man ett system som är synnerligen enkelt reglertekniskt.

Skulle man gå enbart på inomhusgivare så betyder det att temperaturen måste sjunka lite för att systemet ska fatta att det är dags att börja jobba och då kommer inomhustemperaturen spegla utomhustemperaturen. Säg tex att temperaturen ute är 10 grader under önskad inomhustemperatur, för att systemet ska börja jobba krävs att inomhustemperaturen ska sjunka en grad men då kommer systemet i balans. Minskar nu utetemperaturen till 20 grader under önskad inomhustemperatur måste inomhustemperaturen minska två grader för att systemet ska ösa på dubbelt så mycket värme osv.

Det här är dumma system baserat på teknik som kommer från helt mekaniska system. Gamla mekaniska termostater på vanliga vattenradiatorer funkar också såhär; det finns en linjär koppling mellan uppfattad temperatur och effekt som dras på och det är därför det är klipp omöjligt att få en vattenradiator med mekanisk termostat att hålla en jämn temperatur som inte rör sig ett par grader beroende på väder och vind. Det är busenkelt med få felkällor och funkar tillräckligt bra för de flesta.

Det finns bättre system idag, tex i industrisammanhang köra man ofta med så kallade PID-, PI- eller bara I-loopar (finns massa text om det online, tex på wikipedia) men då börjar skiten bli komplicerad och det är inte speciellt lätt för vanliga Svenssons att ratta in dem eftersom systemen kan bli instabila och hamna i självsvängning om man skruvar fel. Det kräver en helt annan inblick än "om det blir kallt inomhus när det går under nollan så skruvar man upp värmekurvan lite".

Värmekurvor har många begränsningar, men det funkar, har få felkällor och folk begriper hur skiten funkar. Eldar du mycket måste du dock antingen sätta in en inomhussensor med (funkar sådär imo) eller se till att skruva på termostaterna på elementen som värms upp av kaminen så de stänger av innan det blir bastu...

[javill]

Det skulle kunna vara värt att försöka med större elementyta i första hand, det är ju en ganska billig åtgärd.
Och kanske se om det går att öka flödet på köldbäraren - om det sitter ett smutsfilter/sil i köldbärarkretsen så kolla att det är rent, kolla också att cirkulationspumpen för köldbäraren går på högsta fart om den är omställbar.
Har anläggningen fungerat likadant ända sedan värmepumpen installerades eller har den blivit sämre med tiden?

Tanken är att börja med att byta ut en del av elementen och sätta upp ett extra i hallen (där har vi plockat bort ett för att det var för stort, när vi satte i ett större fönster). Eftersom det är lite tight med pengar så tänkte jag försöka hitta begagnade.

Om man skulle öka flödet på köldbäraren ( om det går) skulle inte det göra så att borrhålet kyldes ut mer och snabbare?

Anläggningen har funkat likadant hela tiden men, blev lite bättre efter att en ny kompressor sattes in ifjol.

[javill]

Ser det ut så hela vintern?

Ja, i början på hösten kan det börja på +1 kanske. Nu mitt i vintern står det på -1 eller -2 och ett par graders skillnad tillbaka.

Om man dockar på en kökspanna/spis kanske man kan få hjälp med att få borrhålet mindre kallt?

[Själv är bäste dräng]

Är det första vintern? Det mest intressanta är om/när temperaturen släpper från minus 1-2 och börjar krypa nedåt. Då har du nått gränsen för hålet.  Och då behöver du värme från annat håll. Så länge temperaturen inte rasar i hålet så är det större element inne, eller fläktar/fläktelement som gör att du kan hålla lägre temp på radiatorvattnet och därmed få värmepumpen att jobba snålare, som sparar pengar.

Att avlasta hålet genom att värma huset med något annat, som ved, är bra. Vedvärme är ju också billigare än värmepumpad värme, men bara om du slipper dyra onödiga installationer av dyr utrustning.

[javill]

Är det första vintern? Det mest intressanta är om/när temperaturen släpper från minus 1-2 och börjar krypa nedåt. Då har du nått gränsen för hålet.  Och då behöver du värme från annat håll. Så länge temperaturen inte rasar i hålet så är det större element inne, eller fläktar/fläktelement som gör att du kan hålla lägre temp på radiatorvattnet och därmed få värmepumpen att jobba snålare, som sparar pengar.

Att avlasta hålet genom att värma huset med något annat, som ved, är bra. Vedvärme är ju också billigare än värmepumpad värme, men bara om du slipper dyra onödiga installationer av dyr utrustning.

Det är tionde vintern med pumpen men, första sen kompressorn blev bytt ifjol. Hittills på tio år har det inte blivit kallare än -1 eller -2.
Vi har en rörspis vi eldar i som komplettering men, den värmer bara en del av huset så tanken är att vi ska återskapa eldningsmöjlighet i köket när vi så småningom gör om där och i så fall borde det inte bli hysteriskt mycket dyrare med vattenmantlat och acktank som dockas på befintligt system.

[Själv är bäste dräng]

OK, men då räcker hålet i alla fall. Skönt

Det blir lite pilligt med temperaturer och styrningar, men det låter som ett bra system. Ackumulering är bra, ju mer desto bättre

[hustran]

Tack ni alla, nu har jag blivit liiiite klokare och tycker nog att det skall bli spännande med bergvärme efter 30 års vedeldande. Man blir ju lite lat med tiden.