Notera dock att den havererade reaktorn i Tjernobyl var av s k RBMK-typ (grafitmodererad). De reaktorer som nu är i farozonen i Ukraina, är av typ VVER, dvs lättvattenmodererade. Riskmomenten vid en härdsmälta eller annat stort haveri i dem ser helt annorlunda ut, bl a för att själva reaktorkonstruktionen är fri från brännbart material. Det är alltså ingen risk för en brand med kraftigt självdrag som sprider partiklar högt upp i atmosfären, som det var vid Tjernobylolyckan. Om det skulle inträffa en allvarlig olycka i en VVER-reaktor så kan man vänta sig kontaminering inom ett mycket mindre område runt reaktorn än efter Tjernobyl, dock kan den lokala kontamineringen bli minst lika allvarlig. Man kan snarare jämföra VVER-reaktorerna med de reaktorer som havererade i Fukushima vid jordbävningen 2011.
Det finns mycket information om de gamla sovjetiska reaktorkonstruktionerna på Wikipedia, i synnerhet på den tyska siten. Lägg märke till att tyskarna använder en annan tolkning av kyrillisk skrift än vi gör i Sverige, så VVER-reaktorerna heter WWER på tyska.
