Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ex bokföringsskola.  (läst 126282 gånger)

Neiklot

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #100 skrivet: 23 jan-12 kl 13:54 »
Okej!

Tack. :)



Neiklot

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #101 skrivet: 23 jan-12 kl 13:57 »

Jag såg nu att på senaste påminnelsen skrev jag

"Vid försenad betalning går ärendet Direkt vidare till Kronofogden för indrivning vilket innebär extra kostnader för Er"

Räcker det som inkasso?


Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #102 skrivet: 23 jan-12 kl 14:08 »
Inte riktigt, och det är viktigt att allt blir rätt, annars kan han bara bestrida det sen när du lämnar i det.

Byt ut 'Påminnelse' mot 'inkassokrav' på brevet, i övrigt kan du ha samma text.
Lite tips...     

http://www.inkasso-se.se/inkassokrav.html
« Senast ändrad: 23 jan-12 kl 14:11 av Existens? »

Kajjsa

  • Inlägg: 162
    • Ångermanland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #103 skrivet: 28 jan-12 kl 13:36 »
Om jag köper en lätt lastbil i företaget och vill använda den privat ibland - vilket förmånsvärde är det då som jag ska skatta för? Bokför jag då alla kostnader (bränsle etc) på företaget eller bara den andel som används i företaget?

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #104 skrivet: 28 jan-12 kl 17:39 »
apropå tillgångar ovan....jag har inte skrivit av ekonomibyggnader i och med att jag ej tagit upp dem i bokföringen och helt enkelt glömt att de tillhör rörelsen.

hur mkt skriver man av byggnader med? på hur lång tid? nån som vet?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #105 skrivet: 28 jan-12 kl 19:20 »
apropå tillgångar ovan....jag har inte skrivit av ekonomibyggnader i och med att jag ej tagit upp dem i bokföringen och helt enkelt glömt att de tillhör rörelsen.

hur mkt skriver man av byggnader med? på hur lång tid? nån som vet?

Avskrivningen på vanliga ekonomibyggnader är 4% per år. Men sen får man dela upp det på byggnadsinventarier, dvs allt som sitter i byggnaden och behövs för just det ändamålet. utgödsling, utfodring, grindar etc.. De grejerna får ma skriva av som vanliga inventarier med 30 %.

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #106 skrivet: 29 jan-12 kl 09:59 »
fast förbrukningsinventarier som har ett värde under 20 000 får man numera skriva av direkt.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #107 skrivet: 29 jan-12 kl 10:03 »
Om jag köper en lätt lastbil i företaget och vill använda den privat ibland - vilket förmånsvärde är det då som jag ska skatta för? Bokför jag då alla kostnader (bränsle etc) på företaget eller bara den andel som används i företaget?


Det där med förmånsvärden är en ren djungel, men det finns en sida på skatteverket där man kan räkna ut tämligen exakt.

http://www.skatteverket.se/privat/etjanster/bilformansberakning/2012.4.71004e4c133e23bf6db80008887.html

Man kan välja på om bränslet ska ingå i förmånen eller ej.

Men det absolut enklaste är att du bara använder den privat max 10 ggr per år , eller 100 mil. Då slipper du tänka på det alls, för då anses det som 'ringa användning'.
Körjournal är en bra grej att föra, för att i någon mån kunna bevisa vad man gjort.
Och att man har en privatbil ..då kan man hänvisa till den. Har man bara en lätt lastbil som enda fordon i familjen, då kan man räkna med bekymmer.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #108 skrivet: 29 jan-12 kl 10:15 »
fast förbrukningsinventarier som har ett värde under 20 000 får man numera skriva av direkt.

Jo, Men dit kan du inte räkna byggnadsinventarier,  som utgödsling och utfodring t.ex eftersom de kan anses ha en betydligt längre ekonomisk livslängd än de 3 år som gäller för att direktavskriva.

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #109 skrivet: 29 jan-12 kl 18:46 »
Från skatteverkets hemsida.
Omedelbart avdrag:
Inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får dras av redan samma år de skaffas till näringsverksamheten (så kallade korttids- eller treårsinventarier). Det är bolaget som i första hand ska visa att livslängden är högst tre år.

Inventarier av mindre värde får också dras av i sin helhet året de skaffas till näringsverksamheten. Med "mindre värde" menar man taxeringsåret 2011 ett värde som understiger 21 200 kronor exklusive moms (dvs. ett halvt prisbasbelopp)¹. När man ska avgöra vad som är mindre värde, räknas flera inventarier som på ett naturligt sätt hör ihop som ett inventarium. Samma sak gäller om inköp av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.

Slutsats: Har du köpt inventarier för 50 000 och du kan visa att de bara är treårsinventarier så får du dra allt.
Har du köpt inventarier för mindre än 21 200 kr så kan du också dra allt.


Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #110 skrivet: 29 jan-12 kl 20:22 »
Från skatteverkets hemsida.
Omedelbart avdrag:
Inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får dras av redan samma år de skaffas till näringsverksamheten (så kallade korttids- eller treårsinventarier). Det är bolaget som i första hand ska visa att livslängden är högst tre år.

Inventarier av mindre värde får också dras av i sin helhet året de skaffas till näringsverksamheten. Med "mindre värde" menar man taxeringsåret 2011 ett värde som understiger 21 200 kronor exklusive moms (dvs. ett halvt prisbasbelopp)¹. När man ska avgöra vad som är mindre värde, räknas flera inventarier som på ett naturligt sätt hör ihop som ett inventarium. Samma sak gäller om inköp av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.

Slutsats: Har du köpt inventarier för 50 000 och du kan visa att de bara är treårsinventarier så får du dra allt.
Har du köpt inventarier för mindre än 21 200 kr så kan du också dra allt.

Jo, men dit kan du inte räkna byggnadsinventarier.

Och det var ju det frågan gällde.

Man sätter ju knappast in en utgödsling i en lagård och räknar med att den är utsliten inom 3 år.

Det är hela tiden detta avskrivningarna handlar om, att spegla det just då aktuella värdet på ett rimligt sätt.

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #111 skrivet: 30 jan-12 kl 14:41 »
Fråga om bokföring av bidrag från jordbruksverket

hej! Jag undar om man får utbetalt ett bidrag i februari 2012 som gäller för år 2011, ska man bokföra det på 2011 eller 2012? spelar det någon roll och vad är korrekt?

Tack för hjälp!

 

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #112 skrivet: 30 jan-12 kl 15:47 »
Jo, även byggnadsinventarier. Dessutom finns det möjlighet att åberopa ny verksamhet, då kan du få direktavdrag för de ändringar som du gör.

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #113 skrivet: 30 jan-12 kl 19:02 »
Fråga om bokföring av bidrag från jordbruksverket

hej! Jag undar om man får utbetalt ett bidrag i februari 2012 som gäller för år 2011, ska man bokföra det på 2011 eller 2012? spelar det någon roll och vad är korrekt?

Tack för hjälp!

någon som vet?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #114 skrivet: 31 jan-12 kl 00:21 »
Jo, även byggnadsinventarier. Dessutom finns det möjlighet att åberopa ny verksamhet, då kan du få direktavdrag för de ändringar som du gör.

Det vore bra om du kunde underbygga dina påståenden med lite fakta.

Jag kan inte se hur du ska kunna boka in en byggnadsinventarie med kanske 10 års livslängd, som en direktavskriven inventarie med max 3 års  livslängd.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #115 skrivet: 31 jan-12 kl 00:42 »
Fråga om bokföring av bidrag från jordbruksverket

hej! Jag undar om man får utbetalt ett bidrag i februari 2012 som gäller för år 2011, ska man bokföra det på 2011 eller 2012? spelar det någon roll och vad är korrekt?

Tack för hjälp!

Det beror på när du fick beslutet. Har du fått ett beslut på utbetalning under 2011 så kan du sätta upp det som en fordran över bokslutet, Och sen bokar du då in själva betalningen när den kommer.

Får du inget beslut förrän 2012 så Kan du ändå sätta upp det som en fordran över bokslutet, och vill man då vara petig så är det en upplupen fordran, dvs du vet om den men har inga direkta papper.
Huvudregeln är att saker ska belasta/tillföra det år de skapades.

Och bokföringstekniskt blir det ju då att du sätter upp det som en intäkt på nåt av 30-kontona, och motkonto blir då kundfordringar. ( eller övriga fordringar).
Du kan ju inte boka in den som betald, för då stämmer ju inte balansräkningen avseende bankkontot, eftersom ju pengarna inte kommit in.

Får du däremot alltid detta bidrag i februari, så kan du sätta det på 2012, det är inte meningen du ska få två på samma år.
Men du får inte själv dribbla med att boka in bidragen för att ett år bli helt utan, och ett annat få två på samma år.

Edit: Gjorde svaret mer begripligt:-)
« Senast ändrad: 31 jan-12 kl 07:37 av Existens? »

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #116 skrivet: 31 jan-12 kl 09:29 »
Det beror på när du fick beslutet. Har du fått ett beslut på utbetalning under 2011 så kan du sätta upp det som en fordran över bokslutet, Och sen bokar du då in själva betalningen när den kommer.

Får du inget beslut förrän 2012 så Kan du ändå sätta upp det som en fordran över bokslutet, och vill man då vara petig så är det en upplupen fordran, dvs du vet om den men har inga direkta papper.
Huvudregeln är att saker ska belasta/tillföra det år de skapades.

Och bokföringstekniskt blir det ju då att du sätter upp det som en intäkt på nåt av 30-kontona, och motkonto blir då kundfordringar. ( eller övriga fordringar).
Du kan ju inte boka in den som betald, för då stämmer ju inte balansräkningen avseende bankkontot, eftersom ju pengarna inte kommit in.

Får du däremot alltid detta bidrag i februari, så kan du sätta det på 2012, det är inte meningen du ska få två på samma år.
Men du får inte själv dribbla med att boka in bidragen för att ett år bli helt utan, och ett annat få två på samma år.

Edit: Gjorde svaret mer begripligt:-)

Tack! Solklart. Det är första gången jag får just detta bidrag och jag vet inte om det generellt betalas ut året efter, då är det ju enklast att bokföra det på det år pengarna betalas ut. Jag har ännu inget skriftligt besked på summan men vet muntligt att det kommer. Får höra med JBV.

Stort tack för ditt engemang och goda råd.

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #117 skrivet: 01 feb-12 kl 13:51 »
Exempel på byggnads- och markinventarier
inom jord- och skogsbruk
Som byggnadsinventarier räknas all jordbruksberoende
inredning och maskinell utrustning i ekonomibyggnader
och ledningar av skilda slag för jordbrukets
behov.
Exempel på byggnadsinventarier är
• bås
• boxar och spiltor
• båsavskiljare
• foderbord, fodergrindar, vattenkoppar
• spaltgolv
• utrustning för skrap- och svämutgödsling med
tillhörande
urinbrunn eller gödselbehållare
• gödselstad
• mjölkningsanläggningar och kylbassänger
• pumpar
• ledningar för el, vatten och avlopp som är avsedda
för driften
• fläktar och ventilationsanordningar
• silo- och torkanläggningar
• fasta transporter, hissar och liknande.
Anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser
en nyttighet som är knuten till en fastighet betraktas
om inventarier
Ett markinventarium är en anläggning i eller på mark,
som är avsett att användas tillsammans med vissa
maskiner eller andra inventarier i jordbruksdriften.
Exempel på markinventarier är
• stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning,
t.ex. grindar, bommar, räcken och färister
• vissa utomhus belägna gödselbassänger, urinbrunnar
eller liknande anordningar, om de är
avsedda
att användas tillsammans med andra
maskiner
eller driftinventarier
• dagbrunnar med därtill hörande kulvertar
• bevattningsanläggningar i jord
• reningsanordningar och andra anläggningar för
vattenvård
• jordbruksberoende utomhusledningar, t.ex. el-,
vatten- och avloppsledningar.
Reglerna om värdeminskningsavdrag för maskiner
och andra inventarier får tillämpas på byggnads- och
markinventarier. Läs mer under ”Avdrag för värdeminskning
( avskrivning )”, sidan 17.
http://www.skatteverket.se/download/18.70ac421612e2a997f85800053805/29515.pdf

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #118 skrivet: 03 feb-12 kl 17:32 »
Ok, jag mailade skatteverket och kollade, och även om svaret var lite diffust så verkar det som att man får dra även byggnadsinventarier upp till 21000 fast dom har längre livslängd.
Problemet är väl möjligen det här att saker som naturligt hänger ihop, också ska räknas ihop. och då är ju frågan var gränserna ska dras i en lagård. Men en utgödsling ska ju kunna räknas för sig, likaså en mjölkningsutrustning. Inredningen däremot lär väl bli svårt att påstå att man ska räkna del för del.
Men visst, för den som köper billigt beganat, så lär ju mycket kunna skrivas av direkt.

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #119 skrivet: 04 feb-12 kl 13:20 »
Ja, svaren innehåller mycket bör osv. Synd för det borde ju vara lätt att ha någon form av "lexikon" för de avdrag man kan göra inte bara de allmänt skrivna. Sedan beror det mycket på hur man formulerar sig när man frågar och de enskilda förutsättningarna. Även skatteverkets handläggare är ibland osäkra och ber om att få återkomma. Sedan handlar det ju mycket om definitioner av ord. Jag har skogsbruk samt bin. Nu har vi 8 samhällen. I handledningen står det att från 1 samhälle ska man ta med det i sin verksamhet om man driver jordbruksverksamhet. Jaha, tänkte jag och anmälde. Då visar det sig att de gör skillnad på jordbruk och skogsbruk.  så eftersom jag inte odlar något så kan jag ha upp till 15 samhällen som hobby. Sedan kan man ju undra hur det är om man har en mjölkgård och inte odlar växter som ska pollineras. Jag orkade inte forska mer. Fast jag måste säga att jag gillar skatteverket, för de har hög servicenivå och är mycket tjänstvilliga och kunniga. Det är bara synd att det är så tungrott och att svaren är försiktigt hållna, men det är väl för att bestämmelserna är allmänt hållna och frågorna är specifika.
Har du sett skatteverkets handledningsböcker på nätet? Gå in på a-ö och sedan på H. Handledningsböckerna ger mer än bara hemsidan. Finns även rättsfall. Renoverade ladugården samt läste i handledningen ett rättsfall som jag sedan kunde hänvisa till, vilket gjorde att jag fick direktavdrag efter att skattekontoret kontaktat sina egna jurister. Jag kollar alltid direkt med skatteverket om jag är tveksam, men först läser jag på så jag kan ställa de rätta frågorna.
Det jag har lärt mig genom åren är
1. Läsa på
2. Fråga
3.Fråga igen osv
4. Göra en öppen redovisning.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

155 gäster, 1 användare
Mashabuh1786

* Forum

* Om tidningen Åter



Kan verkligen rekommendera denna utmärkta matnyttiga publikation! Blir förvånad varje gång den dimper ner hur bra och detaljerade artiklarna är. Dessutom mycket inspirerande. :)
/Anders Ö

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser