Ekonomer - se hit!

[Betula_Pendula]

Fundera också över om mjölk produktion är den optimala verksamheten att bedriva på gården.

Kanske det är bättre med någon annan produktion ? ( Får, Getter, Köttdjur mm mm )

Bara en tanke så att du inte låser dig vid "bara" mjölkproduktion !

/ Jonas

[johan svensson]

Hayproducer är du en gammal bitter fd arrendator som har jobbat hela livet för en pissig lön och inte ens haft en egen gård som "pension".

Tråd skaparen vet säkert redan att hennes gubbe kommer att få använda en stor del av hans pengar till mjölkkors iden.

Lars-göran har 55 tackor inte 100 ,läs texten du som är så noggrann och duktig.

[johan svensson]

oj fel tråd  skulle hamnat på klara sig på mjölkkor

[hayproducer]

Hayproducer är du en gammal bitter fd arrendator som har jobbat hela livet för en pissig lön och inte ens haft en egen gård som "pension".

Tråd skaparen vet säkert redan att hennes gubbe kommer att få använda en stor del av hans pengar till mjölkkors iden.

Lars-göran har 55 tackor inte 100 ,läs texten du som är så noggrann och duktig.

Jag är inte en bitter gammal pensionär, däremot så är jag förbannad över det samhälle som våra barn föds till, men det tänker jag inte gå in på i den här tråden.

55 eller 100 tackor är ingen större skillnad, det är ju hobbynivå om man inte har flera än så, såvida inte man har stora arealer åkermark som man sköter och får Eu- bidrag på
Man kan ju i praktiken klara sig på (ett) får om man har 150ha åker som man sköter om

Man kan ju tänka så här oxå, de första 200 fåren täcker alla kostnader, nästa steg 200-400 får, är vad du får i lön, allt har sin brytpunkt, och den varierar från gård till gård.

De första 7000kg mjölk täcker alla kostnader, överskottet är lönen, återigen är det brytpunkten som bestämmer bondens lön.
Har man köpt en ny traktor för 1,5 miljoner så höjer man brytpunkten, den kommer man inte ifrån, kan man räkna ut sin egen brytpunkt så har man nått långt i att bli en framgångsrik bonde.

Jag håller tummarna för TS.

[purex]

Ok, låt oss leka lite med tanken på dessa inkomster.
Mjölkar 25 kor som ger 8500kg/år och ett mjölkpris på 2.80kr
Vilket skulle ge 595.000kr/år i intäkter.

Vad har vi då för stora utgifter?
- Räntor på gården = 154000kr/år (baserat på 2.2mille 7% ränta)
- El Räknar med 7000/mån och det skulle bli då 84000kr/år
- Drivmedel 20.000kr/år?
- Reparationer 50000kr/år?!
- Förbruknings material/strö 25000kr/år?
- Kraftfoder 130.000kr/år

Det skulle alltså bli 463.000kr/år i utgifter och intäkterna är runt 595.000kr/år
En vinst på 132.000kr/år?! Som ska täcka vet. och lite annats så som inseminatör mm.

Vad har vi mer för kostnader och ligger jag rätt i de kostnader som jag har tagit upp här?

[hayproducer]

Vid eko odling så räknar man på 2,85 kr Kg mjölk efter foderkostnaden är betald, vid konventionell odling är det 1.90 kr efter foderkostnaden är betalt.

Som du ser så ändrar det din kalkyl lite till det bättre, nu har jag läst dessa siffror på www.atl.nu  kolla där! jag såg inte vad som ingick i den kalkylen.

Räntan borde vara betydligt lägre för botten lån på fastigheten.

Du har inte räknat något på stödrätter och eu bidrag!

Finns det stödrätter till gården?? 

[Existens?]

En sak att tänka på innan man hoppar på ekotåget, är ju att kolla om det finns nån som tar emot mjölken. För en tid sen vet jag att vissa mejerier hade stopp för fler ekomjölkare.  Annars är väl kor det som är 'enklast' att driva ekologiskt, med mycket vallodling.

[hayproducer]

Jo det bör man givetvis kolla

Men även om mejeriet inte vill betala för Eko mjölk, så kan man ju leverera eko mjölk i alla fall. till samma pris som konventionella producenter då.

Det är ju så att man bör inte hoppa av eko-tåget bara för att mejeriet  inte tar emot eko-mjölk! det går alldeles utmärkt att få Eko-bidrag för odlingen och djuren, det är altså endast det högre priset på mjölken som man missar.

I region 5 stödområde1- 3 är det nog bara dumdristigt att inte räkna med Eu- bidragen! hela produktionen bygger ju på dessa bidrag.

Det blir många euro för djuren och åkermarken i  eu -bidrag.

[hayproducer]

En sak att tänka på innan man hoppar på ekotåget, är ju att kolla om det finns nån som tar emot mjölken. För en tid sen vet jag att vissa mejerier hade stopp för fler ekomjölkare.  Annars är väl kor det som är 'enklast' att driva ekologiskt, med mycket vallodling.

Det går utmärkt att driva eko-odling med vall OCH  spannmål ( kraftfoder) om man har mjölkkor.

Vid spannmåls odling certifierad kretslopps inriktad produktion så kan det se ut så här, och naturligtvis anser jag att man ska räkna med det i en bidragskalkyl när det gäller mjölkkor.

Miljöersättning spannmål = 1450kr/ha
Har man djur lägg på      =  1600kr/ha
Kompbidrag första 90ha   = 1000kr/ha
Har man stödrätt lägg på =2000kr/ha
Skörd korn 3000kg/ha*2   =6000kr/ha
summa sumarum (värde)  på spanmålsodlingen blir då 12050kr/ha äter ens egna kor upp kraftfodret dra bort 6000kr, + kostnad för torkning och tröskning.

Har man bra grovfoder + egen spannmål så kan man täcka upp en hög mjölkproduktion med eget foder, och det anser jag att man bör göra, att bygga en korn tork är inte svårt, eventuellt så kan man syra kornet eller havren.

[Existens?]

Av ekobönderna här i krokarna så är det inte många som tröskar några större arealer, utan spannmålen går till helsädesensilage, och då är det 2-400-kors besättningar.

Jag är inte riktigt lika övertygad som du om att man kan hålla på och sälja ekomjölken som vanlig, stadigvarande. Dels tycker jag det är moraliskt stötande att på det sättet enbart ägna sig åt bidragsjakt, och jag ifrågasätter jordbrukets existensberättigande i de regionerna, om det är så bidragsberoende som du påstår.
Och dels är det så att inom annan ekoproduktion, så tillåter inte reglerna att man stadigvarande säljer varan som konventionell.  Vid tillfälligt överskott, ja, men inte som affärside.

[cebaztian]

Vad ni kan.
Fråga.... hur skulle det gå för jordbrukare om det inte fanns några stöd?
Jag förmodar att matpriserna skule tvingas upp, eller hur.


Sebastian

PS

Jag är inte en bitter gammal pensionär, däremot så är jag förbannad över det samhälle som våra barn föds till, men det tänker jag inte gå in på i den här tråden

Det vore intressant...

[hayproducer]

Av ekobönderna här i krokarna så är det inte många som tröskar några större arealer, utan spannmålen går till helsädesensilage, och då är det 2-400-kors besättningar.

Jag är inte riktigt lika övertygad som du om att man kan hålla på och sälja ekomjölken som vanlig, stadigvarande. Dels tycker jag det är moraliskt stötande att på det sättet enbart ägna sig åt bidragsjakt, och jag ifrågasätter jordbrukets existensberättigande i de regionerna, om det är så bidragsberoende som du påstår.
Och dels är det så att inom annan ekoproduktion, så tillåter inte reglerna att man stadigvarande säljer varan som konventionell.  Vid tillfälligt överskott, ja, men inte som affärside.

Det är ju våra politiker och Eu- som har skapat dessa regler! vi vanliga kan ju inte göra något åt den saken.

Staten och Eu har bestämt sig för att subventionera jordbruket, utan dessa  bidrag så skulle matkassen bli dubbelt så dyr över en natt.
Eller ska vi bara leva på importerad mat? när Sveriges bönder är utslagna, då kan de utländska bönderna höja sina priser.

Sverige äter utländskt kött som aldrig förr, importerat från Argentina Och Brasilien, vad har vi för koll på vad de stoppar i djuren.

Att  sälja mjölk är väl inget som är brottsligt, det är växtodlingen som är kravmärkt, det går utmärkt att ha certifierad eko logisk odling, utan djur.

Helt rätt så skördar många bönder spanmålen som ensilage, men inte alla.

[hayproducer]

Vad ni kan.
Fråga.... hur skulle det gå för jordbrukare om det inte fanns några stöd?
Jag förmodar att matpriserna skule tvingas upp, eller hur.


Sebastian

PS Det vore intressant...

Jo vi är duktiga i den här tråden, men du är nog värst, jag der att du ahr gett trådskaparen ovärdelig information.

[trädman]

Av ekobönderna här i krokarna så är det inte många som tröskar några större arealer, utan spannmålen går till helsädesensilage, och då är det 2-400-kors besättningar.

Jag är inte riktigt lika övertygad som du om att man kan hålla på och sälja ekomjölken som vanlig, stadigvarande. Dels tycker jag det är moraliskt stötande att på det sättet enbart ägna sig åt bidragsjakt, och jag ifrågasätter jordbrukets existensberättigande i de regionerna, om det är så bidragsberoende som du påstår.
Och dels är det så att inom annan ekoproduktion, så tillåter inte reglerna att man stadigvarande säljer varan som konventionell.  Vid tillfälligt överskott, ja, men inte som affärside.

Det finns vad jag vet inte en endaste regel som säger att man måste sälja sina produkter som "ekologiska" även om de är certifierade av KRAV eller enligt EUs regler. Vill man vara certifierad ekoproducent så får man vara det, förutsatt att man uppfyller kraven för certifieringen.

När det gäller "bidragsberoendet" så är det nog så att utan stödsystem så skulle det inte finnnas mycket jordbruk kvar i Sveriges skogsbygder. Man kan naturligtvis spekulera i situationer där livsmedelspriserna blir så höga att det gör att driva jordbruk även i skogen, men jag har svårt att tro att det blir verklighet i brådrasket. Brist på livsmedel är något som alla makthavare med självbevarelsedrift försöker undvika

[hayproducer]

Det finns vad jag vet inte en endaste regel som säger att man måste sälja sina produkter som "ekologiska" även om de är certifierade av KRAV eller enligt EUs regler. Vill man vara certifierad ekoproducent så får man vara det, förutsatt att man uppfyller kraven för certifieringen.

När det gäller "bidragsberoendet" så är det nog så att utan stödsystem så skulle det inte finnnas mycket jordbruk kvar i Sveriges skogsbygder. Man kan naturligtvis spekulera i situationer där livsmedelspriserna blir så höga att det gör att driva jordbruk även i skogen, men jag har svårt att tro att det blir verklighet i brådrasket. Brist på livsmedel är något som alla makthavare med självbevarelsedrift försöker undvika

Ja det är helt rätt, man behöver inte sälja under krav, däremot så måste man föra dagbok över de man säljer till, om man nu säljer annat än mjölk.

Detta för att uppfylla spårbarheten på det man odlar.

Innebörden med eko-odling är ju att man sköter marken på ett visst sätt och då premieras man för det, genom olika stöd, man får ju inte stöden gratis, det krävs ju en motprestation från JBV. Till exempel så för man inte sprida gift, inte använda handelsgödsel osv, det medför ju lägre avkastningar från åkermarken, detta kompenserar man oxå för, så bidrag och bidrag man skulle lika väl kunna kalla det för lön från staten för att man sköter åkermarken som de och EU- har bestämt.

De som jobbar heltid åt JBV får ju lön, varför är det så konstigt om en bonde får lön från staten för sitt jobb, och vi borde nog vara glada att maten är subventionerad av staten.

till saken hör att vi Svenskar belar mer än dubbelt i avgifter till Eu än vad vi får tillbaka, så att inte sikta in sig på att få lön från staten är bara korkat tycker jag, visserligen kan det vara svårt att sätta sin in i bidrags djungeln, det är därför som många anlitar en konsult.

[Existens?]

Att stadigvarande sälja sina ekologiska produkter som konventionella, ser jag som en form av parallellproduktion, vilket inte är tillåtet. Det är exempelvis inte tillåtet att föra över egna ekologiska kalvar, smågrisar till annan egen konventionell produktion.  Man får alltså inte suga ut bidragen för ekologiska suggor och sen föda upp smågrisarna till vanliga slaktsvin.

I övrigt sitter jag och rotar i krav-boken för att försöka hitta nåt om det andra, men det är svårt.  Den märkliga tanken att nån skulle certifiera sig ekologiskt, köpa eko-utsäde, ej använda annat än ekologisk gödsel, för att sen helt sälja sin produkter som konventionella, tycks inte ha slagit regelskaparen.

Utan här blir det ju att förklara sig vid revisionerna, och sen är det upp till revisorn att fundera över om det kan vara förenligt med Kravs regler.

Jag tycker att propagera för att odla ekologiskt enbart för att dra in bidrag, och inte se till vad marknaden efterfrågar, är ett planekonomiskt synsätt som hör hemma i 1970-talets soptunna. Lantbruket har nog så svårt att vinna konsumenternas förtroende och förståelse, utan att på det sättet utmana opinionen.

Jag ser rubrikerna framför mig :

Bonde får 6 000 kr per hektar i bidrag för att odla sånt ingen efterfrågar.

[cebaztian]

När det gäller "bidragsberoendet" så är det nog så att utan stödsystem så skulle det inte finnnas mycket jordbruk kvar i Sveriges skogsbygder. Man kan naturligtvis spekulera i situationer där livsmedelspriserna blir så höga att det gör att driva jordbruk även i skogen, men jag har svårt att tro att det blir verklighet i brådrasket. Brist på livsmedel är något som alla makthavare med självbevarelsedrift försöker undvika

Så om jag har en förhoppning om att efter att nått en självhushållningsnivå, vill gå vidare mot ett säljningsbart överskott (som ger vinst) UTAN att vara inne "i systemet" och ha rätt till några stöd....  är jag naiv då?

[Ulric Eriksson]

De som jobbar heltid åt JBV får ju lön, varför är det så konstigt om en bonde får lön från staten för sitt jobb, och vi borde nog vara glada att maten är subventionerad av staten.

Staten är inte böndernas arbetsgivare.

[hayproducer]

Staten är inte böndernas arbetsgivare.

Jag håller inte med dig, bönderna har genom sina 5 åriga miljöåtaganden skapat ett avtal mellan staten och bonden, eftersom bonden får ersättning från staten och ersättningen är beskattningsbar så har det uppstått ett anställningsförhållande mellan Staten och Bonden, däe man får anse att staten är arbetsgivaren.

[Existens?]

Jag håller inte med dig, bönderna har genom sina 5 åriga miljöåtaganden skapat ett avtal mellan staten och bonden, eftersom bonden får ersättning från staten och ersättningen är beskattningsbar så har det uppstått ett anställningsförhållande mellan Staten och Bonden, däe man får anse att staten är arbetsgivaren.

Nej, det kan man inte anse.

Drömmer du dig rent av tillbaka till den tid då slakteriföreningarna skickade inkomstuppgift till skatteverket?

Vi ska röra oss i riktningen att vara, bete oss och tänka som företagare.