carnicagruppen

[Gideon i Roslagen]

Tackarvetjag renrasiga bukfast  TYP 

mvh edward

Snälla  snälla Edward! Ett hybridbi kan aldrig bli renrasigt. Att det däremot kan vara ett mycket bra bi som ger stora skördar det är en annan sak. Men samtidigt så behövs det renrasiga bin som duktiga avlare korsar in för att hålla hybribiets egenskaper så bra som möjligt. Så resonerade Broder Adam och det var inte fel på hans tid och knappast nu heller.   

[Edward.]

Snälla  snälla Edward!

ironi 

det finns även carnica i buckfast 

mvh edward

[Gideon i Roslagen]

Jag är inte ironisk! Det finns ingen avelsgrupp som har jobbat så hårt som Buckfast-gruppen med sitt avelsarbete. Men lika väl som när det gäller Carnica så är varje kosning utan för parningsplatserna ett avsteg från den genetiska linjen. Det gäller alla raser. Problemet är alla rasfantaster. Ett rasbi är ett rasbi. Och ett blandrasbi är ett blandrasbi. Och det behöver ingen bli störd av! Bägge kan vara bra på att samla honung.

[Edward.]

Tackarvetjag renrasiga bukfast

Renrasig buckfast typ = ironi 

mvh edward

[vattuvarg]

Edward
Vi börjar med länken som jag tyvärr inte gjorde tillräckligt tydlig i inlägg 289:
http://www.beesource.com/point-of-view/ed-dee-lusby/suggested-biological-manipulative-field-management-for-control-of-honeybee-mites-part-2/
(Observera att den ovanstående länken skickas till en engelsktalande.)

En tidigare länk gick till indexet för de artiklar som Beesource har av Ed och Dee Lusby. Självklart är informationen en aning kortfattad på en indexsida. Det finns ju en hel del sidor kvar att läsa. Kolla gärna i den vänstra spalten. Den aktuella sidan är i fetstil. Jag har läst alla Lusbys artiklar och har fortsatt med artiklarna av Walt Wright efter ett tips från Valle. Parallellt med det läser jag vidare i boken av Michael Bush (vilken av misstag gavs fel namn i en annan tråd).

Om du missförstått något? Det vet vi först när det tagits fram en långsiktig lösning på varroa-problemet. Tills dess håller jag ett öppet sinne och fortsätter läsa teorier.


Gideon
Observera att Lusbys bin vid detta tillfälle ansågs som ovanliga då det gällde egenskaperna. Min tanke var att det kanske fanns något att använda för er forskning, men så verkar inte vara fallet. Det är lugnt.

Däremot reagerar jag på formuleringen "Om... det funnits ett litet uns av sanning i detta om varroa så hade den mannen fått många pris efter sin död." Det jag reagerar på är att formuleringen pekar på att du uttalar dig utan att ens ha undersökt teorierna själv. Det finns kunskap att finna i teorierna som makarna Lusby lagt fram, precis som det finns kunskap att finna hos andra erfarna biodlare (ett faktum som du själv ofta pekar på). Att inte ens undersöka själv är okej det med, det är upp till var och en att välja vad man vill läsa. Men var medveten om att de kommentarer man då lägger fram i ämnet inte väger särskilt tungt.

Det du antyder om att ingen skulle kunna upprepa det som Lusbys åstadkommit är fullkomligt logiskt. I Sverige har ingen gjort det. En lekman får faktiskt inte ens försöka använda sig av metoden i det här landet. Om man bara ser till försök utförda inhemskt så har du rätt. Du hänvisar gärna till utländsk forskning om carnica-biet och forskning om varroa sker också internationellt. Resultaten har upprepats och verifierats. Misslyckade försök finns också. Så är det vid all sorts forskning.


Klarre
Det är inte jag som bestämmer om Lusbys teorier är vetenskap eller inte. Det är andra vetenskapare som gör det. Dessutom är insektslära inte en pseudovetenskap utan teorier i ämnet utsätts för sedvanlig analys. Konflikter mellan olika synsätt är faktiskt ganska vanliga inom vetenskapen. Ändå är dina argument inte mer pseudovetenskapliga än mina. Uppnådda resultat kan inte alltid upprepas hundraprocentigt eftersom det kan finnas ytterligare faktorer som man ännu inte isolerat. Så verkar det vara i det här fallet.

Det bör också påpekas att vetenskap ofta inte är demokratisk, tvärtemot det ditt citat från wikipedia antyder. Om en enskild individ kan påvisa att det rådande synsättet är felaktigt kan detta leda till revideringar av hela vetenskapliga grenar, vilket också skett historiskt.

[Gideon i Roslagen]

Gideon
Observera att Lusbys bin vid detta tillfälle ansågs som ovanliga då det gällde egenskaperna. Min tanke var att det kanske fanns något att använda för er forskning, men så verkar inte vara fallet. Det är lugnt.

Däremot reagerar jag på formuleringen "Om... det funnits ett litet uns av sanning i detta om varroa så hade den mannen fått många pris efter sin död." Det jag reagerar på är att formuleringen pekar på att du uttalar dig utan att ens ha undersökt teorierna själv. Det finns kunskap att finna i teorierna som makarna Lusby lagt fram, precis som det finns kunskap att finna hos andra erfarna biodlare (ett faktum som du själv ofta pekar på). Att inte ens undersöka själv är okej det med, det är upp till var och en att välja vad man vill läsa. Men var medveten om att de kommentarer man då lägger fram i ämnet inte väger särskilt tungt.

Det du antyder om att ingen skulle kunna upprepa det som Lusbys åstadkommit är fullkomligt logiskt. I Sverige har ingen gjort det. En lekman får faktiskt inte ens försöka använda sig av metoden i det här landet. Om man bara ser till försök utförda inhemskt så har du rätt. Du hänvisar gärna till utländsk forskning om carnica-biet och forskning om varroa sker också internationellt. Resultaten har upprepats och verifierats. Misslyckade försök finns också. Så är det vid all sorts forskning.
 
Svenska  Carnica Gruppen är nu inne på det tredje året i vår satsning på varroatolerans. Vi är nu anslutna till den Tyska Bidatabasen. De drottningar som vi importerar för test kommer från varroatolerans-projekten i Österike/Tyskland. Testerna kommer att ske i skarpt läge med de drottningar som ger bästa testvärdena. För ett år sedan så parades omkring 1500 drottningar i detta
projekt i Österike och de drottningar vi importerar kommer från detta projekt. Här i Sverige så testar vi och odlar från dessa drottningar. Arbetet på att skapa nätverk och kompetens pågår nu inom Sverige med koppling till det Tyska/Österikiska nätverket. Och resultatet bedöms hela tiden i databasen i Berlin. Kunde vi ha gjort mer??

[klarre]

Tack Gideon för att du bryter tramset i tråden och börjar prata om verkligheten.

Skulle du kunna berätta lite med hur ni utvärderar dessa drottningar.

[Gideon i Roslagen]

Tack Gideon för att du bryter tramset i tråden och börjar prata om verkligheten.

Skulle du kunna berätta lite med hur ni utvärderar dessa drottningar.

Egentligen inget konstigt! Enligt Svensk Biavels normer så finns det olika värderingar uppsatta. Det innebär att produktivitet och humör och en massa annat bedöms. Vissa saker måste det vara högsta poäng för att för att godtas. För oss som kör efter det Tyska programmet så blir det lite mer att hålla reda på och också en lite annorlunda "skala".  När året är slut så rapporteras de här värdena in till respektive databas för registrering. I den Tyska så körs våra värden på två sätt. Dels mot de andra varroa toleransbina som finns i basen och dels mot hela populationen för Carnica som registrerats. När databasen fått alla värden så räknas ett medeltal fram och då ska vi förhoppningsvis ligga över 100% med ett antal drottningar. Det är riktvärdet som tagits fram. Carnica Gruppen är lite av "förtrupp" för att utvärdera vad nytta vi här i Sverige kan ha av databasen i Berlin. Vi hoppas men vet ingenting säkert!

[Gideon i Roslagen]

Var ligger databasen. Tyskland? Jag är född i Tyskland och läser gärna.

Jag skrev i går men verkar ha bommat att lägga ut det. Bidatabasen ligger i Berlin och om du söker på
www.beebreed.eu så bör du hitta den. Jag har inte själv varit inne där. Mitt språk kunnande är för dåligt!
Lycka till!!

[vattuvarg]

Lite begripligare (om än med konstiga översättningar här och där) blir det med maskinöversättning.

maskinöversättning: [ beebreed.eu ]

[Gideon i Roslagen]

När vi talar övervintring  så förutsätts att det ska se ut precis som det gjorde på nybörjarkursen med två Nacka plastlådor, nätbotten o täckplast. Och visst det fungerar helt klart! Men.. kanske det skulle vara läge att fundera i lite andra banor. Förr i tiden så ”packade” man bina, det vill säga tryckte ihop bina så mycket som möjligt. Tanken var att det skulle var enklare för bina att hålla värmen. Nu vet vi att bina värmer det de behöver värma och då faller det argumentet.
Vi kommer att berätta på bloggen om lite olika sätt att göra. Och observera vi kommer inte att säga så här att så här ska det se ut. Det överlåter vi till er att lista ut. Om ett sätt fungerar för mig så är det inte säkert att det är rätt för dig. Kom ihåg att varroan skapar problem som kanske kan hanteras på ett annat sätt med en lite annorlunda teknik.   
Min personliga åsikt är att en kombination av det som provats under flera decennier skulle ge störst överlevnad. Helt klart så måste tekniken som vi använder vara anpassad till det sättet som vi varroa behandlar på! 

[Gideon i Roslagen]

Vi har en man inom gruppen vars biodling ligger lite åt ”packa bin” modellen. Han gör så här! I samband med slutskattningen så sätter han en säger en LN låda på kupbotten. Den står för kallbygge det vill säga med ramgaveln mot flustret. I den lådan så finns det företrädesvis utslungade ramar. Om bina har mindre grupper med yngel så tas det bort men om det är lite mer så får det följa med.  Ner i den här lådan skakas bina och täckplasten läggs på . På täckplasten så görs en vikning så att två till tre kakgator frigörs för spalten på foderlådan som sätts på. Och sedan så matas bina direkt.  Varroa behandlingen med oxalsyra görs så sent som möjligt men självklart innan bina gått i klot. Fodergivan är 20 kilogram. Foderlådan sitter kvar över vintern med kuplocket på.
Om han kollar under vintern så är det torrt och fint i foderlådan i den mån det inte finns foder kvar som han inte behöver att  göra något åt. På våren så inväntar han att yngel-lådan har ordentligt med yngel innan nästa låda sätts på.
På det här sättet så slipper biodlaren att få några mögelramar. Hans varroabehandling med oxalsyra i normaldos blir effektiv.  Och jag har svårt att tänka mig någon förändring som ytterligare skulle förbättra tekniken . Kanske jag skulle prova med att lägga en tändsticka under en sida på locket för att förbättra ventilationen en aning i foderlådan. Men å andra sidan så varför ändra det som fungerar bra. Och en sak imponerar på mig: Han får en helt underbar koll på vaxbytet och det är ju synnerligen viktig för friska och vitala bin.

[Jano]

Hej Gideon
Vad jag har förstått så är du en biodlare av den gamla stammen precis som jag, men jag ställer mig lite undrande till vissa saker som du påstår.
Jag var inne och kollade på biodlargruppen på facebook. Där fick jag se ett inlägg från dig om att fukten är nödvändig i vinterkupan. Du hänvisar alltid till Carnicabloggen om man vill läsa mer , och eftersom jag är en nyfiken person så gick jag in där.
 Man blir ju förskräckt när erfarna biodlare kan skriva något sådant på en blogg som vederbörande hoppas ska läsas av eventuella nybörjare på området.
 Det du skriver om fuktens nödvändighet ser jag som att du rättfärdigar den för att du själv inte lyckats bemästra problemet. Du har till och med hittat på en väldigt konstig orsak till att fukten behöver finnas där. Det skulle vara väldigt intressant att få veta hur du kommit på detta och vad du har för belägg för dina påståenden. Du uppmanar till diskussion och debatt men eftersom det inte går att föra en dialog på Carnicabloggen så kan vi väl ta den här.
 Ditt eget favoritcitat är ju: Tala gärna om att du är duktig. Men var beredd att bevisa det ibland.
 Med hopp om förklaringar
Mvh. Jan-Uno (Jano) Andersson

[Gideon i Roslagen]

Bra att någon reagerade! Det är så här att en del av fukten är positiv. Men absolut inte all! Om du läste mitt inlägg om mannen som packade bin så läser du om en person som hanterar fukten på ett lite speciellt sätt. I och med att han har foderlådorna kvar på samhället så stiger den mesta fukten upp genom foderspringan och hamnar i foderlådan där den kondenserar mot tak och väggar i foderlådan. Och jag förstår att du och jag är samma andas barn när det gäller övervintring. Någon av de närmaste dagarna så kommer jag att berätta om mitt eget sätt att invintra. Där jag använder mig av toppventilation. Jag hoppas att få med dig i att vi diskuterar invintring på det här forumet inom någon eller några veckor. Har ett lite packat styrelsemöte i morgon och en skrivning att klara av före den första. Men jag hoppas att vi får till en utvecklande diskussion  efter att vi skrivit slut delen på vårt tema Invintring på vår blogg. Och jag hoppas verkligen att det inte blir bara det vanliga svaret att så här har jag alltid gjort så det är rätt. 

[Jano]

 Du har till och med hittat på en väldigt konstig orsak till att fukten behöver finnas där. Det skulle vara väldigt intressant att få veta hur du kommit på detta och vad du har för belägg för dina påståenden. Du uppmanar till diskussion och debatt men eftersom det inte går att föra en dialog på Carnicabloggen så kan vi väl ta den här.
 Ditt eget favoritcitat är ju: Tala gärna om att du är duktig. Men var beredd att bevisa det ibland.
 Med hopp om förklaringar
Mvh. Jan-Uno (Jano) Andersson

Hej Gideon
Det var ovanstående påstående samt din hypotes om livet i vinterklotet jag ville ha en förklaring på.
 Mvh Jano

[Gideon i Roslagen]

Min egen invintring är verkligen inte glamorös. Täckplasten åker av vid slutskattningen och över vintern så är det foderbräda o täckbräder som gäller. Foderbrädan vill jag som regel ha liggande något framför centrum.  Ramarna står på varmbygge. Det vill säga parallellt med flustret.  Sparad  honung minst fem kilo. Fodergiva 15 kilo. Jag matar med biforhink i två omgångar första givan en full hink. Och i andra en halv hink. Det vill säga omkring 15 kilogram totalt. Till varje hink så tillsätter jag en halv deciliter 12% ättika. Efter slutmatningen så täcks matarhålet med ett plastnät med en trasa över för att skydda täckningen. Som endast består av en hopviken filt. Jag invintrar på en till fyra lådor LN och det fungerar lika bra.
Det fungerar så här att den fuktiga  luften ”sipprar” igenom nätet med trasan och in i täckningen där den frystorkar bort. Täckbräderna som blir fuktiga böjer sig och släpper på det sättet också ut fukt vid kanterna.
Jag får nästan aldrig en möglig ram och mycket få utsots-fläckar.
Men jag  väntar på den stora smällen med stora vinterförlusten Jag tror inte att någon som har hållit på ett tag har sluppit detta. Den kanske kommer i år.


     

[Jano]

Hej Gideon.
Jag väntar fortfarande på ett ett klargörande av ditt påstående att fukten är nödvändig i vinterkupan. Du verkar ha tid att skriva nu.
 Mvh. Jano

[Gideon i Roslagen]

När jag har sammanfattat det jag skrivit så ska det bli ett sant nöje att diskutera det där med dig! Ursäkta att jag just nu är jäktad!

[Jano]

När jag har sammanfattat det jag skrivit så ska det bli ett sant nöje att diskutera det där med dig! Ursäkta att jag just nu är jäktad!

Hej igen.
Du kunde skrivet ett riktigt svar istället för ovanstående. Det hade inte tagit längre tid. Väntar med spänning och otålighet.
Mvh. Jano

[Edward.]

Skulle var kul om ni kunde posta bakgrunden till de ni diskuterar på alternativen 

Eller ska vi ha skat jakt på hela webben 

mvh edward