Tankar till grund för en lönsam biodling

[Gep]

Jag har två LN-lådor som yngelrum (innan delningen) och två
LN-skattlådor. Plockar inte alls med enskilda honungsramar.
Vet inte alls hur många timmar jag lägger ner.
Har bina mest som nöje. Det blir inte mycket honung.
Ca 40kg per kupa förra året. Men den blir god. Har tävlat
med den två år i föreningen och kommit 1a och 2a till
gubbarnas förvåning. Det blandas många sorters nektar
i mina kupor.

[Georgisten]

Jag har två LN-lådor som yngelrum (innan delningen) och två
LN-skattlådor. Plockar inte alls med enskilda honungsramar.
Vet inte alls hur många timmar jag lägger ner.
Har bina mest som nöje. Det blir inte mycket honung.
Ca 40kg per kupa förra året. Men den blir god. Har tävlat
med den två år i föreningen och kommit 1a och 2a till
gubbarnas förvåning. Det blandas många sorters nektar
i mina kupor.

Ok, mitt mål är minst 50kg honung med max 3h arbete per samhälle och säsong. Är inte riktigt där än men snart så!!!

[Jano]

Jag har drivit min biodling som Jano i några år. Mest med inspiration
från honom men även många tips från andra gubbar i föreningen.
Men jag slungar enbart två gånger per år. Efter rapsen och innan
invintringen. Alla samhällen delas i två och mycket av fördelen med
mitt arbetssätt är att jag slipper jobba i kuporna.
Tre gånger går jag in i yngelrummet. Vårgenomgången, vid delningen och vid slutskattningen till hösten. Så det behöver inte
bli arbetsintensivt att göra "nästan" som Jano beskriver.
Jag invintrar starka samhällen och har ännu inte förlorat något samhälle
under vintern. Några drottningar har börjat puckla något år och nån försvann efter vårkollen så det är ändå bra att ha fler samhällen än man vill ha på våren.
Det största problemet är att hitta köpare till samhällena.

Ja arbetssättet är fantastiskt bra. Det finns inget som triggar igång nektarsöket som en låda nyslungade ramar. Slungar man regelbundet så blir det lika mycket honung på ett samhälle som på två. Det innebär att det behövs bara hälften så många samhällen för att få samma resultat. Att slippa tänka på svärmning är det allra bästa tycker jag.
 Att bli av med övertaliga samhällen på våren har inte varit något problem. Jag annonserar på biram.se och samhällena är i regel sålda samma dag. Det går ju också bra att slå ihop samhällsdelarna på hösten. Det gör jag på den hälften av samhällena som drottningen skall bytas hos. Det är bara att sätta yngelrummet med den unga drottningen över det andra med tidningspappersmetoden. Det behöver inte letas efter drottningar för urvalet sköter bina, den som är i den övre lådan behålles. Resultatet blir jättestarka samhällen på våren.
 Mvh. Jano

[matti]

Inspirerande. Jag ger det en chans. Har två samhällen som jag nu kommer dela enligt din form Jano.

En sak jag inte riktigt har koll på är det här med att förekomma svärmlusten och samtidigt vänta så länge man kan för bistyrkan i dragsamhällets och tajming med dragets skull. Antar att det är där man skiljer agnarna från vetet. Kan du utveckla något om detta?

Förra året small det bara till så satt det 10 svärmceller i kupan runt tjugonde maj. Är det galet att dela 12/5 på chans? Antar att svaret är att: ja det kan man men bistyrkan och täckta bin som kryper i dragsamhället och träffar drag blir färre.

Men hur känsligt är det för detta? Antar att bina kläcks i ungefär samma hastighet med vilken drottningen stiftat: typ 1500 om dagen. Vänta till den tjugonde så får jag ca 10500 bin till i samhället. Hur mycket honung drar ett bi per dag? 0,5 g näktar per bi och dag som ska torkas till 0,3 g honung. 0,3 g * 10500 bin ger ca 3 kg honung per dag som under en vecka kan dra 20 kilo vid gott drag under en vecka. Kan man tänka så?

Eller kommer de dra detta till andra delen där drottningen hamnar istället? Dom lär ju vara dragbin ändå när det goda draget kommer?

Så kan jag dela i helgen utan att det påverkar dragmöjligheterna totalt för de två delarna? 

Otåligt nu...

 

[tinna.m]

Hej Olof
Våren är väldigt  sen här på den halländska västkusten. Här finns inte mycket att hämta för bina innan sälgen blommar i början på april. Här har  varit som högst bara 6-7 grader de senaste dagarna . Det är bara bra att de inte flyger och sliter ut sig i onödan. Att bina inte flyger  betyder inte att de är sysslolösa. De är i full gång med yngeluppfödning och de får serverat vatten i en foderram för att slippa flyga ut och hämta. Det för yngeluppfödningen så viktiga pollenet har de ju samlat in i höstas så det räcker ett tag.

Har du lekakulor ovanpå eller?

[Jano]

Inspirerande. Jag ger det en chans. Har två samhällen som jag nu kommer dela enligt din form Jano.

En sak jag inte riktigt har koll på är det här med att förekomma svärmlusten och samtidigt vänta så länge man kan för bistyrkan i dragsamhällets och tajming med dragets skull. Antar att det är där man skiljer agnarna från vetet. Kan du utveckla något om detta?

Förra året small det bara till så satt det 10 svärmceller i kupan runt tjugonde maj. Är det galet att dela 12/5 på chans? Antar att svaret är att: ja det kan man men bistyrkan och täckta bin som kryper i dragsamhället och träffar drag blir färre.

Men hur känsligt är det för detta? Antar att bina kläcks i ungefär samma hastighet med vilken drottningen stiftat: typ 1500 om dagen. Vänta till den tjugonde så får jag ca 10500 bin till i samhället. Hur mycket honung drar ett bi per dag? 0,5 g näktar per bi och dag som ska torkas till 0,3 g honung. 0,3 g * 10500 bin ger ca 3 kg honung per dag som under en vecka kan dra 20 kilo vid gott drag under en vecka. Kan man tänka så?

Eller kommer de dra detta till andra delen där drottningen hamnar istället? Dom lär ju vara dragbin ändå när det goda draget kommer?

Så kan jag dela i helgen utan att det påverkar dragmöjligheterna totalt för de två delarna? 

Otåligt nu...

 

 Det samhälle som har drottningceller i maj har fått för litet utrymme. För att en delning skall vara meningsfull bör samhället ha två lågnormallådor med yngel och en eller två skattlådor. Tillväxthastigheten på ett bisamhälle skiftar väldigt mycket beroende av vädret och möjligheten att kunna tillvarataga befintliga drag. Här på västkusten blommar nu både maskros och raps men på grund av blåst, regn och  temperaturer bara marginellt över 10+ får bina drivfodras för att hålla yngelsättningen i gång.
 När bina bara behöver vatten tidigt på våren ger jag dem detta i en foderram. Jag lägger lite frigolitsmulor på ytan för att förhindra drunkningsolyckor. Vid drivfodringen används honungsburk med perforerat lock som ställs upp och ned över hålet i en täckskiva. Det är samma skiva som används för myrsyraburken på hösten.
 För min del blir det nog ingen delning förrän en bit in i juni denna vädermässigt labila vår.
 Det är många faktorer att ta hänsyn till om biodlingen ska fungera på ett tillfredställande sätt och ge det resultat man efterstävar.
Mvh. Jano

[matti]

Ja det var så samhället hade det. Två yngelrum och två skattlådor. Svärmade ändå. Kanske jag rotat för mycket i vetgirighet... eller kanske var det gener i bastarderna från söderort.

Jag såg på slump i en tråd från -09 att du då aldrig kollade vart drottningen befinner sig vid delning. Det viktiga var att spätt yngel skulle finnas i bägge lådorna. Här beskriver du delningen mer strukturerad och ger mest täckta yngelkakor till det drottninglösa dragbisamhället. Vad fick dig att byta form och har du sett skillnad i produktion eller annat? Är svärmhämmande effekten större med att flytta drottning?

Om man delar utan att kolla var drottningen hamnar; hur fördelar man då yngelkakorna bäst?

/Matti   

[Jano]

Ja det var så samhället hade det. Två yngelrum och två skattlådor. Svärmade ändå. Kanske jag rotat för mycket i vetgirighet... eller kanske var det gener i bastarderna från söderort.

Jag såg på slump i en tråd från -09 att du då aldrig kollade vart drottningen befinner sig vid delning. Det viktiga var att spätt yngel skulle finnas i bägge lådorna. Här beskriver du delningen mer strukturerad och ger mest täckta yngelkakor till det drottninglösa dragbisamhället. Vad fick dig att byta form och har du sett skillnad i produktion eller annat? Är svärmhämmande effekten större med att flytta drottning?

Om man delar utan att kolla var drottningen hamnar; hur fördelar man då yngelkakorna bäst?

/Matti   

En nyfiken biodlare kollar hela tiden om saker och ting inte går att göra bättre. När jag delade samhället utan att bry mig om var drottningen fanns, då fick delarna en yngellåda var och det kollades bara att spätt yngel fanns i båda lådorna. Det fungerade för det mesta bra, men vid något tillfälle missade jag drottningceller i den del som blev utan drottning och den första drottningen kunde gå ut i svärm. Därför har jag övergått till att leta upp drottningen och den låda som hon finns i ställs vid sidan av samhället och bara en ram med ägg lämnas kvar i lådan som står kvar på den gamla platsen. De flesta täckta yngelramar får också stanna kvar i dragbiavläggaren, som får dra upp en ny drottning på den enda ramen med ägg och nykläckt yngel som nu finns i lådan. Denna yngelram kan tas från det bästa samhället i bigården om man vill tillvarataga och föra vidare bra egenskaper.
 Med bara en ram att kolla,  och sanera från celler efter några dagar är det ingen större risk att missa någon cell.
 Att minimera yngelproduktionen i juni månad  ger betydligt mera honung i mitt fall, men det är ju upp till var och en att veta vad det finns för drag att satsa på och sköta sina bin efter det.
 Att dina bin svärmade i maj fastän de hade två yngelrum och två skattlådor måste bero på att det är svärmvilliga bin du har. Eller kanske de inte fått utökning i rätt tid. Det är mycket svårt för en utomstående att svara på vad orsaken kan vara.
 Mvh. Jano

[matti]

Tack Jano!
Mycket tacksam för din utförligt grundläggande tråd! Elegant. Har nog några frågetecken jag kommer återkomma till vad det lider.

[Gep]

Delade mina tre samhällen idag. Ett av dem hade en fylld , nedåtriktad cell på ramen.
Även de två andra var det absolut dags för.
Det har varit en riktigt snabb utveckling den sista veckan. Hade också räknat med att dela dem i Juni. Men mycket av det täckta ynglet hade nu krupit ut och nästan alla celler var upptagna i de två LN yngelrummen.
Kan nog tacka ett rapsfält en km bort för att även yngelrummet hade mycket  honung.
De flesta ramarna från yngellådorna hade nu täckt, öppet yngel och honung.
Så dragbisamhället fick flera ramar med ägg och yngel denna gången.
Hur petigt är med att ta bort extra viseceller ?
Brukar låta de tre bästa vara kvar och sen har den första/starkaste vunnit.
Sägs att det ger bättre drottningar om de får koncentrera matningen.
En gång missade jag ägg på den bakersta ramen och det samhället stack iväg med en "andrasvärm". Drottningen som stack kan knappast ha hunnit bli parad.

[Jano]

Hej alla.
Nu närmar vi oss den tiden då bina kan tänkas vilja svärma. Varför gör de på detta viset kan man undra.
 Det finns flera teorier om vad som sätter igång svärmförberedelser i ett bisamhälle. En teori är att det finns för många ambin i förhållande till yngel som skall matas. Men detta kan ju inte stämma, för det kan finnas överskott på ambin på hösten utan att det framkallar svärmning. Det går även att dränera ett bisamhälle på dragbin. Det som då händer är att de kvarvarande bina river alla anlagda drottningceller utan att antalet ambin har minskat. Att det finns ett överskott av ambin i ett samhälle som vill svärma har ju sin orsak i drottningens nedbantning som gör att det inte föds något yngel. Det är alltså en följd av en annan orsak.
 En orsak till att bina vill dela på sig sägs vara brist på feromon. Det är en allmän uppfattning att brist på den sammanhållande substans som drottningen utsöndrar leder till att bina startar svärmprocessen. Det påstås att en bra drottning inte kan producera mera feromon än som behövs för att hålla ihop ett bisamhälle med ca. 50 000 individer.
 Men en del samhällen kan ju bli jättestora utan att svärma. Kan det finnas andra feromonproducenter förutom drottningen?  Vi klan konstatera att en drottning lägger ägg, alltså skulle feromonutsöndringen kopplas till äggläggning. I så fall skulle kanske äggläggande arbetsbin kunna hjälpa till. Det finns faktiskt de som hävdar att svärmtröga bisamhällen har den egenheten att de lätt utvecklar äggläggande arbetsbin. Detta skulle ju i sin tur innebära att drönarna i sådana samhällen har andra mödrar än drottningen.
 Ja det finns mycket att fundera över när det gäller binas beteende.

Mvh. Jano

[matti]

Jag petade tomma drottningceller i ena samhället igår. Delar i helgen.

Ja det har varit bra drag de senaste dagarna.

[Jano]

En framgångsrik biodlare måste hela tiden ligga ett steg före bina. För bara en vecka sedan kunde ingen tro att utvecklingen skulle ta sådan fart. Med 25 graders värme, svag vind och blommande raps på gångavstånd för bina kan utvecklingen bli närmast kaotisk. Det gäller i sådana lägen känna sina bin och veta vad de behöver i rätt tid.
 Anser man det för tidigt att dela, beroende på när nästa stora drag kommer,  går det att göra en avläggare. En tidig avläggare kommer att ha en ny drottning innan midsommar och kan bidra till honungsskörden, samt att ett nytt samhälle bildas som reserv eller till försäljninmg.        Borttagande av yngelkakor från modersamhället gör att nya kakor kan hålla den gamla drottningen sysselsatt tills man finner delning lämpligt.

 Om det vid genomgång av ett samhälle redan finns utbyggda och bestiftade drottningceller kan man göra enligt följande.
 Vi gör helt enkelt detsamma som bina skulle gjort om någon eller några dagar. Vi behöver inte ens dela upp samhället på olika kupor.
 Vi låter drottningen få den nedersta lådan fylld med mellanväggar. Över denna lägger vi ett spärrgaller, sätter skattlådorna över och till sist allt yngel med drottningcellerna överst.
 Ambina kommer nu att söka sig upp till ynglet och byggbina samlas på mellanväggarna hos drottningen. Dragbina fortsätter att jobba på som vanligt. Efter ett par dagar kan den översta lådan lyftas ner på en egen botten och bli en avläggare. Om man inte vill ha en avläggare rives alla drottningceller och samhället får stå som det gör. I vilket fall som helst beter sig bina som efter en natursvärmning. De lever lyckliga och jobbar på var och en med sina uppgifter. Sen får de givetvis utökas och skattas på honung efter behov.
 / Jano

[Georgisten]

Hej alla.
Nu närmar vi oss den tiden då bina kan tänkas vilja svärma. Varför gör de på detta viset kan man undra.
 Det finns flera teorier om vad som sätter igång svärmförberedelser i ett bisamhälle. En teori är att det finns för många ambin i förhållande till yngel som skall matas. Men detta kan ju inte stämma, för det kan finnas överskott på ambin på hösten utan att det framkallar svärmning. Det går även att dränera ett bisamhälle på dragbin. Det som då händer är att de kvarvarande bina river alla anlagda drottningceller utan att antalet ambin har minskat. Att det finns ett överskott av ambin i ett samhälle som vill svärma har ju sin orsak i drottningens nedbantning som gör att det inte föds något yngel. Det är alltså en följd av en annan orsak.
 En orsak till att bina vill dela på sig sägs vara brist på feromon. Det är en allmän uppfattning att brist på den sammanhållande substans som drottningen utsöndrar leder till att bina startar svärmprocessen. Det påstås att en bra drottning inte kan producera mera feromon än som behövs för att hålla ihop ett bisamhälle med ca. 50 000 individer.
 Men en del samhällen kan ju bli jättestora utan att svärma. Kan det finnas andra feromonproducenter förutom drottningen?  Vi klan konstatera att en drottning lägger ägg, alltså skulle feromonutsöndringen kopplas till äggläggning. I så fall skulle kanske äggläggande arbetsbin kunna hjälpa till. Det finns faktiskt de som hävdar att svärmtröga bisamhällen har den egenheten att de lätt utvecklar äggläggande arbetsbin. Detta skulle ju i sin tur innebära att drönarna i sådana samhällen har andra mödrar än drottningen.
 Ja det finns mycket att fundera över när det gäller binas beteende.

Mvh. Jano

Jag tycker Walt Wrights artiklar kring svärmningsbeteendet är mycket givande. Här är en av dem: http://www.beesource.com/point-of-view/walt-wright/swarm-preperation/.

Sen jag började följa hans råd har jag fått bättre kontroll tycker jag. Exempelvis att kunna förutse en svärm, innan svärmceller anlagts, genom att titta efter honung som sprängts in i övre delen av yngelklotet mm. Han ger ett ganska fullständigt teoretiskt ramverk. Vore häftigt om någon kunde göra en studie på hans slutsatser.

[tinaw]

Tassar en intressant tråd! 

[Lilla ja]

Hur reagerar dragbina när man delar samhället och de står utan drottning, samlar de mindre, lika mycket eller ännu mer nektar jämfört med när de hade en drottning i samhället?

[Edward.]

När de står utan drottning en stund i väntan på ett nytt ska kläckas står de även utan yngel att mata , ta hand om och värma.
Eftersom bierna inte latar sig så lägger dom den fria tiden på att samla och bearbeta honung istället för att ta hand om uteblivande små syskon.

mvh edward

[Jano]

Hur reagerar dragbina när man delar samhället och de står utan drottning, samlar de mindre, lika mycket eller ännu mer nektar jämfört med när de hade en drottning i samhället?

 Om delningen sker precis när samhället har nått sin höjdpunkt och ett stort nektardrag börjar så har den en avsevärt positiv inverkan på honungsproduktionen. Det finns flera som anser att ett delat bisamhälle samlar mindre, men då har de inte delat vid rätt tillfälle i förhållande till dragmöjligheterna i omgivningarna. När allt öppet yngel i kupan är täckt så blir ambina också dragbin eller jobbar med inkommen nektar i kupan. Ett bisamhälle är så funtat att finns det jobb så jobbar de, även om de inte skulle ha riktigt rätt utbildning.  De lär sig fort och tvekar inte att rycka in där det behövs.

 / Jano

[Brunnsbo]

När anser man att ”stora sommardraget” börjar?

Här i Östergötland har vi en fantastisk blomning av Körsbär (slutat), Maskros, Höstraps och Äppelblom. Bina fyller hela kupan med nektar och det finns inte mycket plats över. Jag har tyvärr bara mellanväggar att erbjuda och hoppas på att kunna slunga några ramar i helgen och frigöra lite utrymme. Jag är lite nervös övar att de skall svärma, men vill inte dela förtidigt heller.

mvh Johan

[Jano]

När anser man att ”stora sommardraget” börjar?

Här i Östergötland har vi en fantastisk blomning av Körsbär (slutat), Maskros, Höstraps och Äppelblom. Bina fyller hela kupan med nektar och det finns inte mycket plats över. Jag har tyvärr bara mellanväggar att erbjuda och hoppas på att kunna slunga några ramar i helgen och frigöra lite utrymme. Jag är lite nervös övar att de skall svärma, men vill inte dela förtidigt heller.

mvh Johan

 När hallon och brakved börjar blomma i början nu i månadsskiftet är tiden mogen för delning av mina bisamhällen. Varje biodlare bör skaffa sig kunskap om vad som kan tänkas ge bra drag vid olika tillfällen och styra sin biskötsel efter det. Finns pågående rapsdrag och bra väder framöver så är det nog inte för tidigt att dela redan nu om samhället står på fyra lågnormal. Annars går det ju att göra en vanlig liten avläggare som får fixa en egen drottning och ge den gamla drottningen nya ramar att yngla i.

/ Jano