Boss,halm och kvistar till vedpannan.

[Skytten]

Det finns hur mycket bränsle som helst, som antingen får multna på ett ställe det är relativt gödslat ändå, eller eldas upp. En del transporteras till årervinningen, och antagligen bränns i ett större värmeverk, långt borta.

En liten villapanna, kan inte direkt använda sådant bränsle (t.ex. halm, löv, gräsklipp, häckkvistar), men om man skulle kunna omvandla det till ett lämpligt bränsle, så finns det hur mycket material som helst att utgå från.

Jag håller på att testa, har helt enkelt kolat en mindre kvantitet "skräp" och malt ner, samt pressat några briketter, som jag ska testa om ett par dagar.

Under veckoslutet ska jag få klart en kolningspryl för att prova olika sorters "bioavfall".  Det är en tunna som har en  raketspis med skorstenen i mitten av tunnan.
Det är tänkt att tunnan fylles med brännbart "skräp", som kvistar, sågspån, halm eller löv. När spisen har brunnit med en mindre mängd bränsle, tänker jag att förgasningen i tunnan ska börja. Det finns flera rör till spisen från tunnan där gasen ska komma ut. Jag har ett nät i tunnan för att förhindra att gashålen täpps till. Jag tror att detta är effektivare än metoden med att lägga en mindre tunna upp och ner i en större, där man ju tillför värme från kanterna, istället ifrån mitten.

På toppen finns även ett utlopp, om man skulle vilja använda en del av gasen till annat, den fungerar också som säkerhetsventil, så inte för högt tryck kan uppkomma. Jag gissar att det blir mer gas än vad som processen kräver, annars hade det väl inte funnits syngasanläggningar.

Bränns gasen, blir det inte mycket utsläpp.

Ska även försöka beräkna hur mycket värme man skulle kunna plocka från strålningen från tunnan utan att äventyra kolningen, till en batch varmvatten t.ex..

De briketter som man kan göra, blir mycket energitäta, och tar lite plats. Pga att man använder blandat "avfall" blir det förmodligen lite högre askhalt än ifrån kol gjort på ved, men från ved är det ju ingen vits att göra kol för pannbränsle.

[Jakobn]

Förstår inte riktigt din beskrivning. Hade varit kul att se någon bild.

Mvh Jakob

[Skytten]

En bild kommer, men apparaten är inte klar än, i början på veckan ska den testas.

[Skytten]

Provade apparaten idag, det gick inte precis som tänkt.
Fick under flera timmar elda, det var bra drag, lät som en  turbin, så själva spisen är det säkert inget fel på.
Jag packade nog inte tätt nog, och använde för stora bitar i tunnan.
Träet var dessutom dåligt och hade mycket hög fukthalt (träet i retorten).
Locket var inte tätt.

Jag ska nästa gång ta mindre bitar, torrare material, och så skulle det säkert hjälpa om jag isolerade tunnan.
Locket ska jag också försöka få tätt,

Tunnan blev inte tillräckligt varm, den var inte ens mycket het på utsidan, men detta beror nog till stor del på det
fuktiga träet, så länge ånga måste avgå, blir det inte mycket mer än 100 grader.


Jag har ett rör för att leda ut gaser, så länge inte gasen brinner, är det öppet, sedan ska gasen ledas till härden.

När jag slutade, var röken vit (från retorten), som den varit hela tiden ( bränslet i spisen var torrt och OK)
Jag har med andra ord kokat vatten hela tiden.
Ska öppna i morgon, för även om den inte blev tillräckligt het, så tar man inte på den.


Batterierna i kameran var kass, så bilder får vänta.

[Skytten]

Idag provade jag igen, jag eliminerade ett misstänkt fel. Jag tog torrt trä till kolning. Fyllde tunnan med ändbitar som skulle kunna eldas i pannan direkt.

Det tog lång tid innan gasen började brinna, och då blev det riktigt fart på pannan, jag behövde endast hålla en glödande bit, och behövde inte fylla på.

Locket läckte, det fungerade ändå, men utsläppen är inte helt ok att inte flamma av. Locket ska m.a.o. tätas.

Uppvärmnigen tog alldeles för lång tid, och kanske onödigt mycket bränsle. Detta kan nog åtgärdas med att tunnan isoleras, mycket strålar säkert ut.

Jag delade några kolbitar, och de var perfekt genomkolade. När gasen från kolningen används, stannar ju eldningen av när kolet är klart.
Slängde på lite vatten, för att undvika att jag finner aska i morgon när den ska tömmas, räknar med att värmen som finns torkar kolet igen.

De halvt svedda bitarna från gårdagens misslyckade eldning, brände jag i bakugnen, för att torka ut den efter vinterns påverkan.

Nu är det inte främst prima trä som jag avser att kola, utan sådant som inte går att direkt använda i pannan. Provar nog med gråhalm nästa gång.
Då blir det mer eller mindre pulver, som får briketteras.

Passade också på att prova de briketter jag tidigare gjort "för hand", de var ganska spröda, eftersom de inte utsatts för större  tryck, de glödde intensivt och länge ändå.

Nästa grej, blir att hitta på ett sätt att pressa under högt tryck.

[Skogsvilde]

vetenskapsradion har haft ett par program i det senaste om kolning.
Det har visat sig att kolet du framställer är en enormt bra jordförbättrare, samt en finfin koldioxid lagring.
Maskarna älskar det och odlingarna ger 10-30% bättre resultat, man slipper vattna och jorden blir mer lucker.
Dessutom så behöver man inte behandla speciellt ofta då halveringtiden ligger på 5000 år.

[Skytten]

Jo det ska vara ett mycket bra  jordförbättringsmedel, Terra Preta är ganska omtalat, kolet har legat i 1000-tals år. Avskogning är också ett problem, och priset på all energi kommer att stiga, även för sådant som ved, inte ens i Sverige blir det en billig råvara, för att inte tala om vad de skoglösa tätbefolkade länderna ska använda när de övergår till förnyelsebar energi. Halm och annat biomaterial, är skrymmande, och om energin i dessa material kan förtätas, genom brikettering, kan bränslet användas i vanliga spisar/pannor. Jag ska testa såväl kolbriketter, som blandning av kol, halm, sågspån, mm och råvarorna var för sig. 
Beträffande jordförbättring, ska jag sätta samma sorts grönsaker i pallkragar med och utan kol i jorden, och se vad som kommer att skilja, övriga förutsättningar ska vara lika.

[Tokyoboy]

Alltid roligt med folk som gor och experimenterar! Appropa kolning hittade jag en bra pdf nyligen:
http://www.kolbulle.nu/kolmila/kolarhandbok/kolarhandboken.pdf

[Skytten]

Tokyboy Gamla sätt kan vara ur kulturhistorisk synvinkel intressanta, men det blir en del utsläpp.

Fixade batterier till kameran och tog några bilder på apparaten.

http://friwebb.se/kol/kol1.jpg

Apparaten i helbild med skorsten. Skorstenen har extra luftintag ("efterbrännkammare"), så att syret verkligen ska räcka till fullständig förbränning av gasen.

http://friwebb.se/kol/kol2.jpg

Detalj där gas kan tas ut för annat ändamål, även öppet tills vattenångan avgått, för att inte störa eldningen, genom att trycka ut för mycket i härden.

http://friwebb.se/kol/kol3.jpg

Här ser man raketspisen där jag eldar, lägg märke till rören som förbinder tunnan, när gengasen börjar komma, sugs den in i spisen och fullföljer kolningen. Det är möjligt att använda mer ved om all gas ska gå till annat ändamål. Då stänger man av dessa ledningar.

http://friwebb.se/kol/kol4.jpg

Här ligger färdigkolat material, det är helt genomkolat, när gasen slutar komma är det klart, och processen avstannar själv.

Jag ska nu täta locket och isolera tunnan, för att minska utsläpp och spara på bränslet.

[Purpurea]

Intressant idé. Har du tänkt andra material, ex djurben och djurspillning? Vet inte hur väl djurben lämpar sig, men på ngt vis borde det ingå i kretsloppet och då kanske som bränsle. 

[Skytten]

Jag har nog inte tillgång till så mycket ben, men det blir kol som går att sälja till hembrännare.
Jag har däremot tillgång till mycket annat, kvistar, gråhalm, löv mm.

Kanske man kan tom få lite pengar för att hämta, en portabel tugg, som reducerar volymen. Alternativet är ju annars att för tomtägaren att hyra släp och köra till tippen. Tar dyrbar tid för många.

[Purpurea]

Ja, om du har det nära till områden där folk betalar för bortforsling av diverse trädgårdsbös, så tror jag att det skulle funka! Äv urstädning av ladugårdar brukar jag se annonser om lite då och då. Lokala sågverk? De kanske har spill som inte kan brukas till ngt? Röjning under kraftledningar? Bortforsling av material vid större byggplatser? Då handlar det förvisso om större kvantiteter...

Jag har också sett att bomullstyg kan användas till tändvirke.

Jag använder alltid kvistar, bark och annat bös. Rullar ihop små knippen som jag lägger i vedtraven. Små smulor... 

 

[Skytten]

Jag har lämnat locket till en verkstad för att få det att sluta tätt, inget som jag tror är lätt att göra själv. Det ska få en packning som ska tåla värmen.
Ska försöka minska på insatsbränslet, när jag isolerat tunnan, bör jag kunna använda mindre. Nöjer jag mig med torrifiering, och inte går upp till fullständig kolning, kan insatsbränslet hållas nere. När över 200 grader uppnåtts, bör processen bli självgående. Får se när jag provar nästa gång.

Jag har nu slutat fundera på att göra/låta göra en brikettpress, utan kommer att köpa en. Iden var annars att utgå från en kraftig vedklyv(15 ton eller mer) och bygga på en extruder, samt en tratt för påfyllnad. 

Någon sorts kvarn behövs också för att pulvrisera, före pressningen.
En tunna är egentligen för liten, om man ska åstadkomma lite mer, men jag har inte velat göra något större som första början.

Jag blir mer och mer övertygad om att detta är en metod som kommer att bli vanligare, även biobränsle är en ändlig resurs, om så förnybar.
Restprodukterna finns i stor mängd, men är obearbetade bulkiga, har hög vattenhalt och därmed varken lämpliga att elda direkt, eller att transportera några längre sträckor.  Om ca 80% av energiinnehållet skulle vara kvar, och det förtätats energi/volym ca 10 ggr, bör det vara all ide, eftersom det först då kan användas i befintliga pannor och att transporten blir ett lass istället för tio. Därför är vid en eventuell uppskalning ett portabelt system att föredra, då man kan ta sig till råvaran, reducera volymen före transport.

Bland kandidaterna till råvara ska jag också testa hästskit (i dagsläget olagligt (utan speciell prövning), men det kommer man att behöva ändra) som åtminstone häromkring är ett stort och/eller kostsamt problem för hästägarna. Om jag räknar lite på en höft, skulle skiten från 3 till 4 hästar lätt räcka för att värma ett hus. Hur många hästar finns det? Mer prioriterade användningsområden, kan i dagsläget på sin höjd svälja hälften av detta. Hästgårdar köper ofta in foder, och kan knappast gödsla med allt på sin area, på ett vettigt sätt. Lokalt är hästgödsel detsamma som avfall, med samma egenskaper som annat "bioavfall" ,för skrymmande för transport, överskott lokalt. Briketterat till nästan bara kol, kommer det inte att förknippas med skit. Dyker det vid något tillfälle upp bättre sätt, såsom biogas i närheten, kan man ju fortsätta med briketter från annan råvara.

Jag tänker mig att all bioråvara som inte kan finna ett bättre användningssätt, kan torrifieras/briketteras och stort bidraga till att man kan uppnå klimatmålen, samt öka energisäkerheten, då det kan utföras i skala från att tillverka för eget behov eller en större marknad.

[Skytten]

Har nu gjort ett försök att få locket tätt, blev halvbra, det läcker mindre men är inte tätt. Jag samlade in relativt torra nässlor från förra året, de stod som torra pinnar. Dessa har jag kolat, och eldat med innehållet i en del krukor, det var rötter och torvjord. Resultatet blev hyfsat, nästan totalt kolat, och kan säkert efter malning bli briketter.

En brikettmaskin är beställd, från utlandet, och jag hoppas få den om några veckor.
Jag ska nästa gång ta en omgång med kastanjelöv, som det finns rikligt på tomten.

[Skytten]

Briketterna brinner bra, men är alldeles för spröda. Dessa var inte pressade utan mer eller mindre gjutna.

[Skytten]

Nu har jag fått hem brikettpressen. Jag har inte tid än på några dagar att testa, baxade in den i garaget. Får städa lite först, och detta är nog den enda brikettpress med stort tryck (170 atm/cm) som går på tvåfas 16 amp.

Återkommer med mer när jag testar.

[Vitis]

Mycket intressant projekt. Vad är det för brikettpress? Har du nån länk?

Fortsätt skriva och glöm inte att lägg med lite bilder.

[Skytten]

Jag skaffade en vedmaskin och en brikettpress. Har även fått agenturen, med vissa villkor.
Jag pressade kutterspån till briketter idag. Ganska bra blev de, då det är första försöket (de sägs ju att det är en konst).

Maskinen klara 7-15 kg/timmen, men är automatiskt och behöver inte ständig tillsyn.
Premiäreldning i kväll, ganska varmt ute, men jag ska bada också.

Bild från produktionen:
 http://friwebb.se/brikett/brmask.jpg

Briketterna:

 http://friwebb.se/brikett/briketter.jpg

[Skytten]

Testade med att göra briketter av gråhalm idag. Resultatet var inte så bra, de blev lösa. Antagligen för att stråna var för långa, ibland upp till 20 cm.  Med inblandning av spån, blev det bättre, dock märkbart lägre specifik vikt.

Blandade även förkolnade nässlor och halm, med en liten andel stärkelse (utgånget vetemjöl), dessa blev hyfsat bra.

Spånbriketterna är tätast, mycket hårda och bättre än de som man köper. Antagligen för att det går långsammare att producera superhårda briketter, med metallisk klang (Ett kilo ser ju inte heller mycket ut om de är supertäta).

Ska försöka hitta på något sätt att finfördela halmen mer.
Halm är visserligen inte problemfritt att elda, mer aska, och risk för att askan smälter, vid höga temperaturer. Det finns annars hur mycket som helst i trakterna, och man blir gärna av med gammal halm.

[Skytten]

Jag provade med halmen igen, nu fick jag bättre resultat. Jag fick öka trycket mycket, så att det rök kraftigt och briketterna blev svarta på utsidan. Produktionen blev därmed lägre, så jag tror fortfarande på att stråna är för långa.

Jag vet ännu inte hur jag ska "mala" ner halmen (tipsa gärna), vill minnas att jag sett halmströ som varit mycket korta.
Då det lokalt finns hur mycket halm som helst, skulle jag vilja lyckas med att få bra briketter just av halm.

Halmens volym minskar mycket, ett stort fång blir ungefär en brikett på 30 cm.